Jag funderade på varför jag alltid sparar silkespapper när jag får paket eller har köpt glas eller annat... Jag är en ekorre i själen, mais je me soigne, samtidigt som jag inte har några svårigheter att ge bort eller sälja eller slänga vissa saker.
Jag älskar ljudet av silkespapper, det sköra, spröda knastret om uppstår när man viker eller slätar ut ett ark.
Använda eller nya ark har ingen betydelse. Det känns så lyxigt med silkespapper. Jag slår gärna in presenter i några lager silkespapper för att det är så vackert.
Till blommorna i Frankrike används olikfärgade ark silkespapper med cellofan runt och har man tur (eller betalar dyrt i en riktigt chic blomster-"boutique") kan blommorna ibland knytas med sidenband!!
Det är lite som Amelie och bönorna... Jag blir glad av prasslande silkespapper!
Dessutom är namnet på franska så mjukt och vackert, smakar lavendel och rosor tycker jag... Det är annat än på engelska det: Tissue paper :o(
Det inlägg fick ett leende att sprida sig på mina läppar. Mmm, silkespapper är underskattat och används alldeles för lite numera. Det hände förr att man kunde få ett plag inlagt i silkesplagg för att skydda det.
SvaraRaderaMen lika så pappret runt blodapelsinerna till jul när man var yngre? De finns här i Spanien, jag menar, Italieeeen! Men inte lika utsmyckade och mystiska som då, när man var liten och det var magiskt, eller åtminstone exotiskt.
Ha ha, jag köper bara clementiner som har silkespappret kvar... :o)
SvaraRaderaJag sparar inte det pappret förstås, även om det bär emot att slänga det... :oD