Jag tror inte att det är sant... Igår morse tog jag en sväng på cykeln. Det var super duper fint väder och J skulle ut och springa, jag kan ju inte springa längre för mina knän är lite trassliga...
När jag svängde ut från huset var klockan inte mer än 8h50... "Lugnt" tänkte jag, inte en kotte ute...
Ha! Hela strandpromenaden var full (ja, ja överdrift) med joggande gubbar, tanter som släpade fötterna i gruset, inlinesåkande 30-åringar och "tour de France" människor pimpade till tänderna med utrustning...
Jag trampade på i lagom takt (typiskt svenskt) mot trafiken helt lagligt på en enkelriktad gata, La Mairie stänger nämligen av "les berges" (de asfalterade flodstränderna) för trafik på söndagar mellan 9.00 och 18.00 och så även inne i Paris.
Jag tog svängen om "Les Guinguettes", ett slags restaurang där man också kan dansa och umgås. Det finns en guingette som heter "Chez Gégène" och som grundades 1914.
Allt var ganska övergivet och det blåste kallt fastän solen värmde mitt anlete.
Jag cyklade förbi min gamla lägenhet och såg att grannens var till salu.
På väg tillbaka stötte jag på en gubbe på sin tävlingscykel, en tjurig tyken sak.
Han pratade högt för sig själv att jaha "encore une frangine, ça ne m'étonne pas..."
Ungefär : "Jaha ännu en syrra, det förvånar mig inte" Han tyckte inte att jag kunde cykla riktigt för att jag svängde ut 200m framför honom.
"Quel vieux con" utbrast jag (Vilken gammel idiot), (vulgär som jag är).
Det visade sig, när jag körde om gubbskrället att han behövde prata av sig.
Herregud, jag fick dras med hans livshistoria de nästa 10km. Jag vet nästan allt om hans liv nu...
72 år och pratade non stop!
Vem sa att fransmän inte sportar särskilt mycket? Inte jag iallafall...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar