Julklappar var ju det viktigaste med hela julen när man var barn! En önskelista till tomten med (lek)saker som man allra, allra helst ville ha.
Jag slutade att tro på tomten (jag vet inte om jag verkligen trodde på honom egentligen...) tidigt, en jul hade mormor klätt ut sig i sin blå morgonrock och med en fruktansvärd tomtemask som var blå under ögonen.
Sen tror jag att jag "tomtade" varje jul, jag var en nisse som delade ut klapparna.
Fast året då jag hade önskat mig en snowracer eller bob såg jag faktiskt tomten komma pulsande i snön bakom vårt hus med en snowracer över axeln. Han var inte rödklädd men väl med stort skägg och en mörkblå toppluva.
Det jag inte såg i all uppståndelse var att tomten faktiskt var vår granne Rolf som dessutom hade ett par glas innanför västen. Vi var inte den första familjen som Rolf tomtade hos! 😂
Den julafton trodde jag nästan på jultomten.
Nu är julklappar mycket sekundärt. Matthias och jag ger inte varandra några julklappar, dels har vi ett hus att renovera och dels så har vi allt vi behöver.
Det kan möjligtvis bli någon användbar sak, förra året hittade jag en pizzaskärare, det var mest en rolig grej men det visade sig att den är väldigt användbar!
Julklappsspelet är ju väldigt poppis (får man säga poppis nu för tiden?) i Sverige. I Frankrike spelas det inte julklappsspel och jag kan väl inte säga att jag är direkt ledsen för det.
Första och enda gången jag spelade julklappsspelet var ingen succés direkt.
Det finns heller ingen "årets julklapp" i Frankrike, jag tycker att konceptet är ganska underligt även om årets julklapp är mer användbar än mobillådan från 2019.
Hur har ni det med julklappar?
Snö är en fin julklapp, det önskar jag mig i år, eller en dag vid havet med mamma och snö som på dagens bild!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar