Veckorapport

Herregud! Så var äntligen denna förbannelse till vecka över!

Måndag: Jobb intervju i kostym och högklackat, kom hem sent.

Tisdag: Jobb 8.00 - 16.30, 20.00 - 03.00 jädrigt förbannad och kunde bara sova 3 timmar innan det var dags att jobba igen!

Onsdag: Trött och sliten, gick hem tidigt för att sova...

Torsdag: Allmänt sur och stressad, gick hem och bakade 295 pepparkakor till.

Fredag: Äntligen fredag! Ut och åt med kompisen N på en jättemysig fransk restaurang.

Lördag: Housewarming partaj hos S i Magny Le Hongre... Jag måste säga att jag är lite orolig för hennes glögg... Jag tar med en burk pepparkakor iallafall...

Söndag: Hemfärd från Magny Le Hongre och möte med I för att kolla igenom min CV.

Hoppas att nästa vecka blir bättre... Tisdag blir det julfest på jobbet och fredag skall vi natt fotografera med I.

Pepparkaksbak

Jag har bakat pepparkakor idag!
Jag hade helt glömt av att det var så jobbigt! Halva degen är utkavlad och bakad, det blev 427 st.
Av halva degen! Jag smäller av...






Det blev en gubbe med snopp till mormor som vanligt, och i år förnyade jag mig lite... Jag gjorde två gummor med bröst också, Liberté, Égalité, Fraternité!
En är till min kompis A som kan behöva en liten gumma och den andra till J som jag tänkte retas lite med...






Fortsättning följer i veckan... Jag skall ju ta med kakor till S inflyttnings party nästa helg!

Dans le Noir?

Jaa, då var det gjort... Jag skrev om denna restaurang i februari redan...
En nyvunnen väninna, S bjöd med mig till denna intressanta restaurant!
Torsdag den 22:a November klockan 20.00 skulle vi träffas 51, rue Quincampoix 75004 Paris.
Det var S som jag har träffat via Facebook, och hennes jobbarkompisar. Vi blev 6 personer allt som allt. S, C, M gift med L, E och jag.
Först får man komma in i entréen där det fortfarande finns ljus. Alla potentiella ljuskällor låses in, mobil, armbandsur, tändare... Man får ett eget skåp med egen nyckel. Sedan gås konceptet igenom med en värd eller värdinna. Vi tog överaskningsmenyn då man inte vet vad som väntar, tjejen som förklarade reglerna för oss sa att det är många som blir besvikna när man har beställt något och så smakar det inte som man är van vid. Sjutton heller sa vi skall det vågas skall det vågas...
Vi fick tala om ifall vi var allergiska mot något eller inte tyckte om någon speciell ingrediens. Jag valde bort inälvsmat...

En överasknings drink senare kom Benoît ut som var vår synskadade guide och servitör för kvällen.
Han bad oss att ställa oss i led och lägga vänster hand på vänster axel på personen som stod framför oss.
Sagt och gjort sedan bär det av in i själva restaurangen... Och där inne är det mörkt, becksvart... Man ser verkligen INGENTING...
Benoît skojar och säger att nu skall vi bara gå ner för en trappa varpå vi alla protesterar och han bara skrattar och säger att det var ett skämt! Fort går det också. Han tycker vi är långsamma och låtsas skäller på oss.
Hela konceptet är väldigt spännande. Jag visste inte alls hur jag skulle reagera men jag kände mig otroligt trygg i detta kompakta mörker.
Det var inte så svårt som jag hade föreställt mig. Fast de gröna (ja, jag fick veta det sen) ärtorna var rysligt svåra att få upp på gaffeln.
Problemet med att hälla upp vatten eller vin löser man fiffigt genom att stoppa ner ett finger (sitt eget) i (sitt eget) glaset och sluta hälla då vätskan når fingertoppen.
Jag satt mittemot C som höll ögonen stängda under hela middagen. Han var också den ende som gjorde det.
Man pratar däremot ganska högt när man inte ser något... Flera gånger som guiderna in och hyssade...

Det är ganska dyrt men det är ju ingen restaurang som man går till varje vecka och det är väl värt ett besök! Jag skall göra om detta igen det är helt säkert! Vi var alla sex överens om detta!

Maten då? Jo, maten var jättegod! Varmrätten bestod av nötkött med parmesan chips och selleri "spagetti", gröna ärtor, blomkål och en slags sås.
Efterrätten var riz au lait (något som jag INTE gillar men som jag glömde av att säga...) med jordgbbar och grapefrukt.
C hade tagit 3 rätters och blev mycket förtjust över hallonen i förrätten suckade sedan över att han glömt att säga att han inte gillar selleri...
Jag fick smaka lite och det gick ganska bra att hitta tallriken och att spetsa en och annan förskräckt gurkbit eller mango, men ibland kom gaffeln tillbaka tom...

Däremot får man inte vara rädd för att röra vid sina grannar eller att ta tag i servitören men ingen ser ju om man rodnar ändå... :o)

Thérèse, vill du följa med på middag eller brunch så är det med glädje...

Sajten på franska

Wow!

Igår hade jag den mest fantastiska upplevelsen på länge...
Jag berättar mer sen...

Vågbrytare i sin helhet

Här kommer bilden i sin helhet, det ät lite lättare att förstå hur det funkar då...

Ordlös Onsdag - Vågbrytare

Fler ordlösa bilder

Månadens inlägg November - Svenskhet

Jag är svensk, jo, je suis vraiment suédoise (jag ÄR verkligen svensk)…
Jag får ofta förklara mig när jag säger att jag är svensk.
Vad är svenskhet egentligen?
Att vara blond, blåögd, lång och högbystad? Då är jag inte svensk!

Jag brukar påpeka när människor tycker att det är konstigt med en liten mörkhårig, grönögd tjej som ser mer polsk ut än vilken polack som helst, att en mörkhårig svensk tjej är mycket ovanligare och att de borde vara glada att få se en sådan raritet...

Nu händer det mycket mer sällan att ”folk” tittar storögt på mig och frågar om jag har pingviner som husdjur och om jag åkte hundsläde till skolan, men jag få ofta, nästan alltid positiva reaktioner och frågor om Sverige när det kommer på tal...

Jag älskar Frankrike, jag tänker på franska, drömmer på franska, svär och räknar på franska, men jag är svensk... När Sverige kommer på tal blåser jag upp mig som en japansk blåsfisk och blir sådär rysligt stolt!
Jag försvarar Sverige när fransmännen sitter och skryter om sitt land, sina uppfinningar och sitt Nobelpris... Jaja, men visste ni att Alfred Nobel faktiskt var svensk... Na!

Jag älskar IKEA, Hasse & Tage, köttbullar, svensk jul och jag tycker att Sverige ÄR fantastiskt, men ändå har jag valt att bo någon annanstans...
Jag kände mig inte hemma i Sverige, varför vet jag inte, men vi har väl alla någon slags sinne som gör att vi väljer det som passar oss bäst.

För mig är nationalitet så mycket mer än bara att vara född i ett visst land... Det handlar om uppfostran, minnen, smaker, åsikter... Jag har blivit mycket mer tolerant sen jag flyttade till Paris. Även om strejkande RATP anställda går mig på nerverna just nu...
Jag bor i lägenheter där standarden är mycket lägre och hyran mycket högre än där jag kommer ifrån. Jag har slutat att klaga på diverse saker som inte är likadana eller mindre bra, och jag försöker uppskatta fördelarna med båda länderna och njuta av previlegiet jag faktiskt har att vara ”franco-suédoise”.
Fast jag är nog mest svensk ändå...


Fler inlägg om svenskhet

Nu får det banne mej vara nog...

Vissa praktiserar le Vélib'(vélo libre = system i Frankrike med lånecyklar), medan andra praktiserar le Piedlib'. Uttrycket Piedlib' (pied libre = fri fot) myntades igår av min kollega N. Vi gick från La Défense till Madeleine igår kväll (7km på 1h57). Sedan blev det linje 14 Concorde till Gare de Lyon...
Jag är så förbannat trött på strejk så jag spyr snart!
Det få ta mig sjutton vara bra nu! Jag tänker inte gå in på detaljer men "vi andra" kommer faktiskt att jobba tills vi blir 60 år oavsett... Och det finns många människor som har fysiskt och psykiskt tyngre jobb än en métro eller TGV chaufför.

"Min métro" är annars väldigt bra, det värsta är bara att det är den enda som går...

Ordlös Onsdag - Kir någon?

Fler ordlösa bilder

L'Armistice

Idag firas l'Armistice, slutet på första världskriget den 11 november 1918.
Presidenten hyllar krigsveteranerna och en krans läggs på den okände soldatensgrav vid Etoile.

På TV visas krigsfilmer och de få veteraner som finns kvar i livet intervjuas i nyhetssändingarna.

Det är röd dag i almanackan och naturligtvis flaggdag.

Grattis!

...till Ömma modern som fyllde jaa... år igår, till stolte fadern som "fyller" farsdag imorgon och till "Krokofanten i Frankrike" som fyller 2 år idag!
Hipp hipp hurra!
Jag är så trött och grinig så jag höll på att glömma bort det!
Jag skall ta och städa till det lite här i eftermiddag för C och A-M kommer nog hit en sväng efter biologiska salongen som vi hade tänkt besöka imorgon. Den ligger precis runt hörnet från där jag bor...
Sedan skall här firas med grönsakssoppa, en öl och några avsnitt 'Allo, 'allo 'emliga armén

Ordlös Onsdag - St Paul's

Fler ordlösa bilder

Julen förbereds

Jovisst ett 50-tal dagar kvar bara... Här pyntas det på gator och torg och Vincennes har jättefin julpyntning... Det blir samma fina "kristallkrokor" i år igen!
Men tänt blir det inte förrän första fredagen (eller var det söndagen, eller var det andra fredagen... skit i det...) i december. Bilder kommer i... ...början på december :o)

Bättre sent än aldrig

Det var ett jäkla tjat... Kommer ni ihåg att jag var i Sverige i somras... Jaa, iallafall... Jag var i Sverige i somras. Innan jag åkte vidare till Borås hade mor, moster M och jag kräftskiva... Jag borde ha lagt ut detta för 3 månader sedan ungefär men... Bättre sent...

Här kommer det... Och kul det hade vi... Jag dansade i raggsockar och... Näe nu säger jag inget mer...

Lite pynt...





Djuren...





Fina stora röda...





Ja, inte var det min idé, det kan jag lova...

1:a November i Vincennes

Det är inte kallt men det känns ändå sådär ruggigt ute. Jag hade beställt tid hos Yves Rockers som Mormor Ohlsson skulle ha sagt. 15.30 för att få fason på mina Jack Nicholson ögonbryn.
Det är helgdag i Frankrike idag, en del affärer är öppna, särskilt blomsteraffärer då och Yves Rocher. Det blev riktigt bra skall ni veta!
Jag vandrade lite genom sta'n och tänkte visa hur en 1:a November ser ut där jag bor...