...jo men de gör ju det! Fast det var inte riktigt Hondar jag ville tala om utan Tony som inte klarar språket särskilt bra.
Jag är en Tony, även om jag talar flytande franska och klarar mig lika bra som en fransman (eller fransyska) i 99,9% av de situationer jag hamnar / befinner mig i, men jag har fortfarande en accent och jag gör fortfarande fel på le och la... Jag struntar i det för jag gör mig förstådd även i de små nyanserna i språket som är så viktiga på franska men sen är det ju det här med ordförråd.
Jag märker att mitt svenska ordförråd börjar bli aningen förlegat, jag hänger inte riktigt med i svängarna längre. Kanske är det åldern?
Men det som blev smärtsamt tydligt igår när jag skrev inlägget om den magiska såsen var att jag inte alls är lika bevandrad i kökstermer på svenska som på franska.
På franska finns det ett ord för att ta bort grodden (eller vad det nu heter) i vitlöken, samma sak med potatis: dégermer. Mycket praktiskt!
All jargong som har med mitt yrke att göra kan jag inte på svenska, dessutom har alla dessa uttryck förfranskats från engelskan.
I Frankrike använder vi också ett annat tangentbord som "börjar" med AZERTY och inte med QWERTY ou QWERTZ. Jag blir alldeles vilsen när jag får ett svenskt tangentbord att skriva med.
Yoga har jag lärt mig på franska, engelska och sanskrit, inte svenska.
Visst är det fantastiskt att kunna prata flera språk, men ibland blir det fruktsallad där alla bananer byter plats!
Vad har ni för tankar om flerspråkighet?
Dagens bild kommer från ett urbex äventyr för ett par veckor sedan.
