Idag fick jag reda på att en av mina vänner dog i helgen. Jag är fortfarande så chockad att jag kan knappt tänka på något annat.
Jag lärde känna Marcus och Christine och deras son för 5 år sedan genom en av mina bästa vänner som nu bor i Australien.
Christine har varit sjuk i bröstcancer i omgångar i ungefär 4 år, men jag känner ingen som är så generös, modig, stark och vacker som Christine. Vid hennes sida stod hennes fantastiske man ända tills i helgen då Marcus gick bort.
Jag vet nästan inget mer, en av mina andra vänner sa att han dog i sömnen...
Att familjerna dessutom är spridda i olika delar av världen gör ju saken inte lättare.
Jag lämnade ett meddelande på Christine's telefonsvarare, men jag önskar att jag kunde göra något för att lätta hennes sorg.
Älskade vänner, ta hand om varann, glöm inte att säga hur mycket ni bryr er om varandra och räkna till 10 innan de där arga orden hinner komma över läpparna...
Livet är så kort!
Åh, så förfärligt. Och så otroligt jobbigt när man inte heller direkt kan komma nära de som är drabbade. Livet är inte bara kort, oförståeligt ibland också.
SvaraRaderaDet är fruktansvärt, vi är ändå några vänner från England och Frankrike som ska mötas nästa vecka för att gå på begravningen som hålls på Père Lachaise...
RaderaDet är i sådana här lägen som man ser det vackraste i människor, solidaritet, generositet och framförallt kärlek!!
Näe så fruktansvärt! Finns inte ord..... skickar varma kramar... och ja, dom där hårda orden är jag mycket försiktig med.
SvaraRaderaTack för kramarna och visst är det lätt att ett hårt ord slinker ut när man egentligen inte menar det... Stora kramar tillbaka!
RaderaJag beklagar verkligen - det finns inte ord för det som hänt.
SvaraRaderaStor kram
Kram till dig också!
RaderaNej men Gud så fruktansvärt! Jag beklagar verkligen. Ta hand om dig Alexandra. Kramar och tankar till dig!
SvaraRaderaSom tur är finns det en hel massa fina människor som ställer upp för varann, det värmer hjärtat!
RaderaVilken tragedi!
SvaraRaderaJag är övertygad om att han visste din omtanke och kände ditt varma hjärta innan han somnade in - för SÅN är DU.
Kramar!
Åh fina, fina du, tack för vackra ord!! Kram!!
RaderaÅååh... nu bräddas ögonen med tårar... Så tragiskt. Stöd! Ring henne, gå förbi med färdiglagad mat, ta med barnen på något roligt, men vad du än gör "vill inte störa". Stör så mycket du kan!
SvaraRaderaSå tråkigt!
SvaraRaderaJag håller med Karlavagnen, stör, gå förbi med mat och bakverk och omtanke.