Gott Nytt År

Så var det äntligen den sista dagen på året 2020!

Hur ska ni fira ikväll? Här blir det kalsongnyår (älskar det uttrycket) eller o-firande som Merja Erkstam aka Silverödlan skrev på Instagram i tisdags.

Man o-firar i det nya året i myskläder eller kalsong med så lite glitter och glam som möjligt. Ingen pampig middag, hellre hämtpizza eller något annat. Hos oss blir det iallafall ett glas champagne, det vore nästan kriminellt att inte smutta på ett glas bubbel om man bor i Frankrike (och dricker champagne då...).

I Frankrike gäller dessutom ett allmänt utegångsförbud fr.o.m. klockan 20:00 så hade man tänkt att fira med någon får de antingen sova över eller så blir kvällen väldigt kort!

Vi har firat med kompisar ett par år men det blir nästan alltid samma par / familjer som får stå värdar eftersom det är 5 familjer som bor i hus varav 2 familjer som inte vill hålla i kvällen... 😕

Lägenheterna är ju ganska små i Paris regionen över lag och blir man över 20 personer med barn så får man ganska sällan plats.

I år har det inte ens varit tal om att fira tillsammans, för vår del åtminstone, det vore helt oansvarigt.

Nåväl, jag är glad att 2020 är över, jag tror inte att skillnaderna blir markanta de första veckorna i januari för vår del, men det händer ju en del andra saker ute i världen.

Jag har satt upp lite saker på min personliga önskelista, som jag vill tänka på och göra under 2021:

1. Jag "måste" bli lite snällare mot mig själv och ta hand om mig själv lite mer, ta mig tid till att utöva yoga och löpträna

2. Träffa min familj och mina vänner som inte bor i Frankrike, i Sverige eller här eller var som helst egentligen

3. Ägna mig åt handarbete mer än under 2020, det är så meditativt

4. Erövra surdegen, baka brödet vi äter och experimentera mer i köket och ta tid till det

5. Träffa en akupunktör för att bli av med denna jäkla migrän som plågar mig alldeles för ofta

Det finns säkert fler saker som kommer att pluppa upp men dessa är de viktigaste. Vad har ni för tankar inför 2021?

Det har blivit en del inlägg här på bloggen i år, den fyllde dessutom 15 år i noevmber!  Tack för att ni läser och kommenterar, det är alltid så roligt att få läsa vad ni tycker!

Nu återstår det bara för mig att önska er en fin nyårsafton, kalsongnyår eller inte och en fantastisk början på det nya året!

Tippen och toppen

Hurra! Idag har vi äntligen varit på tippen och lämnat av allt som stod och skräpade i källaren. Tyvärr kom inte kylskåpet med den här gången, det får bli nästa.

Att vi har ett kylskåp stående är Matthias förtjänst, vi tog med det hem för att tömma en kompis hus... Logiskt va?! Hursomhelst, resten av allt annat skräp kom åtminstone bort så nu finns det plats för att bära ner den gamla soffan i källaren och hyra en lastbil för att frakta hit vår nya begagnade soffa som vi fått av grannen till Matthias föräldrar.

Annars har det inte hänt mycket. Det är helgdag idag i Frankrike, l'Armistice 1918. Man firar alltså slutet på första världskriget.

Jag undrar hur länge det ska vara en helgdag det är ju över hundra år sedan nu. Men man ska väl inte klaga, en ledig dag är ju alltid trevligt.

Jag har tagit ledigt imorgon och fredag också. Jag har lite att göra; jag ska bland annat sätta upp ett insynsskydd på toaletten på bottenvåningen eftersom Matthias inbillar sig att människorna som bor i hyreshuset bredvid tittar på honom när han kissar.

Jag tänker att de har säkert annat för sig än att titta på en kissande Matthias men vad vet jag...

Vi har köpt en plastfilm som sitter utan klister, mycket händigt (antar jag, rapport kommer imorgon).

Vidare aktivitet blir det nog på kontoret, jag har papper att sortera och annat som är spritt lite överallt...

Dagens resa går till Cabourg där vi firade nyåret 2019-2020.

På strandpromenaden ligger Grand Hotel, där slutscenerna i filmen "En oväntad vänskap" (Intouchables) är filmade.

Har ni inte sett filmen, gör det. Har ni inte varit i Cabourg, åk dit!

Did You Give the World Some Love Today Baby

Det är titeln på Doris (Svensson) bortglömda låt och album från 1970 på vilket Berndt Egerbladh spelade hammondorgel Janne "Loffe" Carlsson trummor! Stor skam ska sägas för det är ett av de bästa svenska albumen som gjorts, i min mening då!

Hursomhelst det var inte Doris men kärlek vi skulle tala om idag.

Jag gav inte världen men väl trädgården kärlek idag.

Solen sken och herrarna (Papy Maurice dök upp idag ändå) slipade så Lenny och jag spenderade hela dagen utomhus.

Det blev rensning i grönsakslandet, jag trimmade hortensian som hade och fortfarande har en sorglig uppsyn.

Butternut pumporna fick komma in men luffa pumporna får hänga kvar ett tag till.

Det ser riktigt städat ut på pumpa-avdelningen nu.

Sen tog jag äntligen tag i citron verbenan som borde ha skördats för ett bra tag sedan. Nu torkar bladen i köket för att sedan varsamt placeras i en tätslutande burk i väntan på att bli örtte.

Myntan gick samma öde till mötes, men mest stolt är jag nog över lavendeln som fick en rejäl klippning.

Förra året, vid den här tiden, orkade jag knappt ta mig ur sängen så det blev inget gjort med varken lavendel eller annat.

Nu fixade jag en hel dag och det kändes så skönt. Att stå i solen och ta vara på verbena bladen var verkligen en vitaminspruta!

Det är All Hallows' Eve, eller Samhain eller Alla Helgons Dag ikväll. Det kommer inte att komma några barn hit för att be om godis eller komma med bus. Det har inte med COVID att göra, det har aldrig kommit ett endaste barn sen vi flyttade hit...

Första året gjorde vi oss till och hade fixat allt, utklädda och dekorerade till tänderna med en massa godis satt vi och väntade. Så kom inte en enda unge! Va?! På den tiden fungerade den förra ringklockan så de kunde inte ens skylla på det!

Sedan dess har vi (jag) bara dekorerat, särskilt om vi skulle ha fest, men i år blir det varken fest eller dekorationer. Inte mer än spindelväv och damm då...

Dagens bild blir på mina fina butternut pumpor!!

1:a maj

Glad första maj!

Här firas första maj vanligtvis med politiska demonstrationer, som i många andra länder och så ger man en liljekonvalj till nära och kära för lycka. Jag skrev om traditionen i detta inlägg 2007.

Idag blir det inget sådant. Mina liljekonvalj (4 st) som jag lyckades att rädda undan Matthias hungriga gräsklippare och Lennys klantiga tassar torkade trots att de står i skuggan av en buske. 

Vi körde till återvinningsstationen / tippen, vi hade samlat på oss en massa bråte och att åka dit är tillåtet. Nu är källaren nästan tom 😛 och man andas lite lättare...

Grönsakerna från getfarmen hämtades igår, det var lång kö, ännu längre än vanligt p.g.a. de 1-2 meter mellan varje kund. Gendarmeriet var där, två stora killar och deras stora motorcyklar. Det visade sig att de inte alls var där för att kolla våra certifikat och papper utan för att göra som vi andra, handla ost och grönsaker. Det tog nästan 25 minuter men det var skönt att stå ute i solen och se lite andra människor. 

Matthias systerdotter fyller 6 år idag och det firades via WhatsApp då det inte går att ta sig till Montpellier inom den snaraste framtiden.

På tal om framtiden så ser den mindre ljus ut för invånarna i Ile de France dit Paris och även Val d'Oise hör.
Undantagstillståndet som blir mindre strikt från och med den 11:e maj kommer nog inte att gälla oss.
Kartan som jag har lånat från Le Parisien, där man även kan läsa hela artikeln, är en provisorisk karta av Frankrikes olika län. De gröna kommer i princip att få mindre strikta regler den 11:e, de orangea är ännu osäkert och de röda, well, det ser mörkt ut...
Jag hade väl förväntat mig det och blir det så då får vi leva lite till med undantagstillstånd. Värre är det med de som lever av turism; hotell, restauranger, barer, caféer... Vi får se hur vi tar oss ur detta.

Bilden är lånad av Le Parisien

Trettioett

Sista dagen på det här året. Mitt år har varit förhållandevis bra om man jämför med andra, men det har också varit ett väldigt tröttsamt år!

Jag har aldrig varit så trött tidigare som jag har varit i år, jag har jobbat alldeles för mycket och för långa kvällar och jag har inte njutit av min ledighet på samma sätt som jag har gjort tidigare, å andra sidan har jag helt kopplat ifrån jobbet under semestern.

Nästa år vill jag ta upp träningen lite lätt igen. Att springa lopp intresserar mig inte längre, jag vill bara må bra och känna mig starkare.

Jag vill fortsätta med min strävan mot zero waste och utveckla konceptet på jobbet.

Jag ser framemot att åka till Le Petit Bornand i Haute Savoie för att åka skidor i mars. Ett par vänner har hyrt en stuga och det kommer att vara första gången som jag åker skidor i Frankrike.
Spännande!
Le Petit Bornand ligger norr om La Clusaz som kanske är lite mer välkänt!

Det känns ändå bra att lägga 2017 bakom sig och få ett nytt fint oskrivet 2018!
Nu ska jag börja fixa inför festen ikväll, det ska ju dukas och fixas! Gott Nytt År!

Idag den trettioförsta december är jag tacksam för att detta året är slut och att det ska firas ut med bubblor och bång!

Trettio

Idag skulle min far ha fyllt 76 år, men han fick inte leva längre än 69 år. Jag skulle så gärna vilja visa honom samma saker som jag visar mamma. Var jag bor, att jag har det bra, presentera honom för Lenny och Matthias... Men det går inte. Fast jag tror nog att han kikar förbi lite då och då iallafall!

Jag hade beställt maten till klockan 10:30 och vi var där 11:00.
Vi var klara med all handling och tillbaka i huset redan vid 12:00 och 12:15 stod jag i köket för att göra en potatisgratäng och Matthias var ute i trädgården för att snygga upp inför nyårspartajet imorgon. Jag har fixat potatisgratäng, köttbullar och vegetariska biffar. Imorgon ska jag fixa salladen och prinskorvar och klockan 11:00 ska vi hämta den kastrerade tuppen.

På nyårsfesten hade vi bjudit in de som vi har firat nyår med tidigare men de senaste dagarna har två personer i stort sett bjudit in sig själva. Jag gnisslar väl lite tänder men det är svårt att säga nej när man vet att personerna förmodligen kommer att sitta själva. Det är bara det att de tar för givet att de bara kan komma förbi. Vi är ju ändå fyra familjer som står och lagar mat och förbereder festen, men äh, vi ska ju inte hålla i nyår varje år så det får gå ändå...

Idag den trettionde december är jag tacksam för att vi faktiskt kan ha fest hemma hos oss för 12 vuxna och 3 barn. Jag känner mig riktigt vuxen!

Halloween

Man kan tycka att jag är lite gammalmodig, för det är jag, men jag tycker inte att det ser särskilt festligt ut när man sitter på pendeltåget hem på kvällen och drar i sig en stor starköl direkt från burken.
Hade det varit lite yngre människor som skulle på fest eller vad vet jag hade jag kanske inte tänkt på det men individerna jag träffade på var män i övre medelåldern, såg propra ut och var artiga...

OK, surkärring kan man säga, men jag tycker ändå att det osar lite surt om det... Det ser ensamt ut och det gör mig ledsen också!

Arbetsdagen var väldigt lugn, så skönt att kunna göra saker utan att stressa ihjäl sig!

När jag kom hem ringde det på dörren, och jag som inte hade köpt något godis. Förra året hade vi köpt en massa godis och så kom det inte en enda unge...

Det var våra grannar som ville visa sonens piratutstyrsel. Han var jättesöt och som tur var så hade han redan fått en hel spann med godis. Han ville helst visa sin kostym för Lenny men vi hade en igelkott i trädgården så Lenny fick vara inne.

Mamman berättade att hela familjen gillar Lenny och att de brukar stanna och prata med Lenny när han sticker ut huvudet under tujorna...
Tydligen är Lenny en riktig kändis i kvarteret och alla tycker att han är så rolig...

Jag undrar om alla tanter han fullkomligen skrämmer livet ur när han flyger ut ur buskarna och skäller tycker att han är riktigt så rolig...

Ikväll tittar jag med ett öga på Familjen Addams, det är väl som med Ivanhoe på nyårsdagen...

Dagens bild är en kitchig Halloween hälsning från ikväll

Dagen efter kvällen före

Oj, oj, oj vad tröttsamt det är dagen efter kvällen före...
Jag gick upp klockan 10:00, trodde jag men klockan var egentligen 11:00.

Seg som sjutton och inte den minsta lust till att göra någonting alls!
Jag låg på soffan och spelade spel på telefonen och läste bloggar. Så slö har jag inte varit på år och dag men vad skönt det kändes att inte behöva göra något alls!

Efter ett par timmar kom Matthias upp, han var om möjligt i ännu sämre form än jag!

Jag städade undan det sista efter festen! Tack gode gud för diskmaskinen! Tack vare den hade jag redan diskat 90% av allt under natten. Bara 3 vinglas blev över.

Under tiden jag städade undan högg Matthias ved och gjorde en brasa!
Så skönt med det ruggiga vädret utanför fönstret.

På eftermiddagen kom solen fram så Lenny och jag gick ut en sväng för att få lite luft. Det var ganska kallt men skönt att andas.

Det blev inte många knop igår, kvällsmat blev rester från festen!

Dagens bild blir på brasan och ett par av våra Halloween dekorationer!

Halloween & zero waste

Imorse vaknade vi ganska tidigt och åkte iväg till en lågpris butik för att hitta lite nya Halloween dekorationer.

Vi hittade två redigt kitschiga kandelabrar med dödskallar och lite blodiga handavtryck.
Efter dessa inköp åkte vi hem och Matthias började städa. Jag tog tag i lite andra sysslor: strykning, tvätt, ...

Jag förberedde min zero waste ateljé lite grann, jag måste erkänna att jag jobbade lite också...

Imorgon kommer Julie hit klockan 11:00. Vi ska åka till IKEA. Hon bor i St Ouen som inte ligger så långt härifrån men det är knepigt att ta sig till IKEA, särskilt om man inte har en bil. Det har inte Julie.

Jag tillverkade också för första gången diskmaskinstabletter till diskmaskinen. Jag tänkte testa ikväll.

Annars? Jo, jag lagade asiatisk linsgryta till middag, det blev kimchi till den. Så gott!

Dagens bild är på mina tjusiga diskmaskinstabletter!

Isa & Nico

Vi hade äntligen fått till ett datum för att träffas igår!
Isabelle och Nicolas är två av mina bästa och äldsta vänner. Vi träffades 2001 första gången, då var Nicolas min chef.

Nico är förmodligen en av de snällaste människor som jag har förmånen att kalla min vän.
Isabelle är en också fantastiskt snäll och generös men hon har en karaktär som heter duga och så är hon också väldigt känslig.

Det bästa med Isa och Nico är att vi kan prata om allt och de känner till min historia och mitt liv i Frankrike, de var också med mig då.
Sen när vi träffas så Är det som om vi sågs igår och inte för flera månader sedan.

För att inte behöva åka ända från Châtillon hade jag bestämt träff med min projektledarkollega Chrys i La Défense. Dessutom så kunde jag hälsa på andra kollegor som jag aldrig hade träffat innan utan bara pratat med per telefon.

Vid 18:00-tiden gick Nico och jag från jobbet, vi jobbar på samma företag men på olika filialer. Han på den tekniska, jag på assistans.

Vi träffade Isa på ett brasserie i Courbevoie, en kommun som gränsar till La Défense.
Det fanns ju en del del att prata om men den bästa nyheten var att Nico och hans sambo ska bli föräldrar!

Dagens bild är på ett av konstverken som finns i La Défense, det heter "Le Moretti" eller "Moretti skorstenen". En 32m hög skorsten som har klätts med 672 tuber i fiberglas som har målats i 19 olika färger.

Jag gillar den!

DIY pizza & midnattsdopp i poolen

I lördags var vi inbjudna på "gör-din-egen-pizza" partaj hos våra kompisar som fortfarande tycker om oss trots att vi tog med surströmming till dem för ett par veckor sedan.

Guz hade gjort pizza degen och Nab & Nyl hade fixat ingredienserna, bland annat tomater, zucchini och potatis från trädgården, vi andra tog med öl och vin.

Det var varmt och skönt och jag hade tagit med min baddräkt så jag hoppade i poolen med en av Nab & Nyl's döttrar som är sex år och hade precis tagit hål i öronen. Det hade gjort JÄTTEONT att ta hål i öronen, så det så! Hon är så teatralisk och det är svårt att inte skratta när hon berättar som sin "amoreux" (käraste) och himlar med ögonen! Hon svänger sig med uttryck som "pitité" (ha förbarmande!).
En jättegullig tjej! 

I väntan på att pizza ugnen värmdes upp till rätt temperatur spelade vi pétanque.

Guillaume som fick den sista burken surströmming ville öppna den i lördags för att göra en surströmmingspizza men då sa vi (alla som var med på surströmmingskvällen) nej!
Guillaume har jobbat som pizzaïolo när han var yngre så han skötte pizza tillverkningen som ett proffs!

Efter ett antal pizzor, jag slutade att räkna efter 6 och öl och vin och champagne (jag smakade inte på ricard eller vodkan, nån måtta får det vara) så var det dags för ett midnattsdopp tyckte Nyl. Det tyckte jag också, så medan de andra snackade skit flöt vi omkring i poolen och tittade på stjärnorna. Sen gick vi upp och kokade örtte på citronmeliss plockad direkt från trädgården!

Jag drack tre koppar för det var så underbart gott! Sen kom vi överens om att vi ska fira nyår hos oss... Nu gäller det bara att få in 20 personer här... Hö hö!

Precis innan vi åkte hem jagade Lenny en boll och trillade i poolen, han försvann under ytan och jag höll på att smälla av! Som tur var stod Nab precis bredvid poolkanten och fiskade upp honom! Lenny såg vettskrämd ut när han kom upp men vi andades ut! 
Det luktade våt hund i bilen hela vägen hem, fast Lenny la sig ner och sov innan vi hade hunnit backa ut från parkeringen!  

Vi kom hem klockan 03:00 och jag var i säng i vid 03:30...
Jag är alldeles för gammal för att vara uppe så länge!

Dagens bild är på pizzaugnen och bordet med ingredienser, den röda spannen innehåller vatten och en trasa som måste användas för att ta i dörren till ugnen.

Dagen efter kvällen före

Jag börjar nog bli gammal för jag orkar inte stanna uppe sent längre.

I säng klockan 02:30 och uppstigning 09:30 men ganska mossig i huvudet. För att inte tala om hunden, han ville inte gå ur sin korg. Han sover i sin transport bur nu, vill inte sova i sin gamla korg.

Matthias kom upp en timma senare och även om jag hade sagt att jag absolut inte ville göra något alls idag gjorde vi oss iordning och körde till Truffaut.
Jag hade en värdecheck på 15€ som gick ut i slutet på månaden så vi köpte lite mat till fåglarna och så ville jag se om de hade en fin citronmeliss eller eventuellt frön att så.

De hade en jättefin citronmeliss så den fick åka med oss hem.
Cécile bjöd nämligen mig på te igår, gjord på färsk citronmeliss från trädgården, så underbart gott! Den ska planteras ut imorgon.

Sen åkte vi vidare till en annan butik för att köpa ekologisk tandkräm (ja, ja, skratta ni bara!). Vi tittade även på en hundkoja till Lenny för att ha i trädgården. Lenny gillar ju att övervaka och då kan han vara ute hela dagen och patrullera och sen gå in i kojan när han vill utan att vi behöver ha dörrar eller fönster öppna när jag jobbar hemifrån till exempel.
Men vi hittade ingen som vi ville ha eller kunde tänka oss att betala X antal € för.

På tal om hundkraken så började han halta igår igen. Jag tror att hans leder tar stryk när han flyger omkring som ett torrt skinn för han är ju faktiskt lite tjock...
Häromdagen när vi var i Cergy mötte vi två hundar som sprang omkring och såg mycket graciösa ut och när Lenny sprang för att möta hundarna såg han verkligen ut som en liten korv som rultade omkring.

Vi bestämde att ge honom ytterligare lite mindre mat och dra ner på kakorna som han får på kvällen.
Nu blir det 150g torrfoder om dagen utspritt på två måltider, en dentastix på morgonen och en kaka på kvällen en dag i veckan.

För att se om det fungerar så vägde vi honom ikväll... Sen vi var hos veterinären har han gått ner (halleluja) 500g. Då har han ätit 10g mindre mat per dag i tre veckor så det verkar fungera men det är viktigt att verkligen kolla för att han inte ska bli mer frustrerad än nödvändigt (han vill ju alltid äta...) och om det inte fungerar får vi ju träffa veterinären igen.
Imorgon är jag ledig igen och då hoppas jag (vem försöker jag lura här egentligen) kunna ta mig an mitt kontor!
Och så vill jag uppdatera bloggen med alla mina bilder sen den 23:e juli!

Svensk Afton

Så var det äntligen dags för våran Svenska Afton med kompisarna.
Jag hade ju fixat köttbullar, rödbetssallad, Janssons och kladdkaka, sen hade vi köpt lite gravad lax, tre sorters sill, färskpotatis, kräftor, knäckebröd, två ostar, prinskorvar, Norrlandsguld, nubbe, surströmming, tunnbröd och jordgubbar med grädde.

Vi skulle vara 8 personer från början men vi blev bara 6 så det blev väldigt mycket mat!
Vi var hos Matthias kompisar i Precy-sur-Oise, de som bor på det fantastiska "familjegodset" med pool och hela faderullan. En av fördelarna med deras hus är en mycket stor trädgård eller mindre park skulle man väl kunna kalla det.
Då finns det tillräckligt med plats för att öppna en surströmmingsburk utan att för den sakens skull förpesta middagsbordet!

Sagt och gjort Matthias bad om en spann vatten och en konservöppnare. För att göra saker och ting lite roligare började det spöregna då vi skulle ha öppningsceremonin!
Vi spatserade i samlad trupp med en stor parasoll bort till ena änden av trädgården där Matthias skred till verket.

Det bubblade ju i den där spannen, först tyckte vi att det var lite mesigt för det luktade ju ingenting, men sen!
Heliga Moses som jänkarna säger, det stinker! Det finns inga ord som kan riktigt beskriva vad det egentligen luktar, inte heller hur starkt det luktar.

När burken var öppnad lämnades spannen därhän för att senare desinficeras och vi gick tillbaka till provsmakningsbordet, ute!
Vi tog fram rödlök och tunnbröd och gräddfil men tyvärr var inte potatisen färdigkokt så det fick bli utan potatis.

Jag äter ju inte surströmming för att det är ju som med all annan fisk...
Jag tog även fram snapsen och snapsglas eftersom jag tänkte att man kanske måste skaka liv i någon av de mer svagare fransoserna ifall de svimmar.

Men alla smakade, till och med hundarna, de fick inget men slickade i sig några smulor som hade trillat ner på marken!

Vi satte oss till bords sedan och jag förklarade vad som hör till vad för att de ska kunna äta "som i Sverige" men de lyssnade bara med ett halvt öra så det blandades helt vilt men de tyckte alla att det smakade gott!

Mellan varmrätter och efterrätt spelade vi ett parti pétanque. Jag spelade med Gaël som också kallas Guz och med Matthias och som förra gången vann vi igen!

Kladdkakan blev en succès förutom Guz so inte gillar choklad och Rod (Blackies husse) som inte gillar jordgubbar?! Alltså vilka killar!

När vi hade dukat av och skyndat oss att sätta igång diskmaskinen för att få bukt med surströmmingslukten tog killarna fram poker portföljen och spelade poker. Cécile och jag hoppade (okej, vi gick mycket försiktigt på tårna) i poolen.
Det var kallt men efter ett par längder var det jätteskönt.
Rätt som det är kommer Blackie farande, hon älskar att bada och simma så och plumsade i och började simma med oss.
När hon är nära mig känner jag hur hon luktar surströmming om hela käften!

Céciles bror dumpade surströmmingsresterna i hörnet på deras tomt mot en granne som de verkligen inte gillar (näe, det Är verkligen inte snällt, särskilt som det ska bli ganska varmt och soligt de kommande dagarna... Urk!) och först trodde vi att hon kanske hittat resterna och slafsat i sig det men sen kom vi på att hon har druckit ur spannen med surströmmingsvatten!
Hemresan för Rod och Guz och Blackie måste ha varit mustig!

Vi kom hem vid 02:00 tiden efter en mycket lyckad kväll. Det var verkligen värt att stå lite i köket för att låta kompisarna smaka på svenska rätter. De tyckte att det var jätte lyxigt att få en catering direkt levererad till huset! Det var roligt att kunna få "ge igen" för Xavier och Cécile är verkligen så snälla och generösa!

Dag 4 - Fredag

Idag var det fint väder igen, men det skulle börja att regna på eftermiddagen enligt iPhone väderappen som vi alla vet är mycket pålitlig.

Frukost ute (igen) och sen skulle hunden badas i havet!

Efter dagens första simtur för hundrackar'n så var det dags för att installera den nya dusch blandaren, en mycket enkel och snabb aktivitet enligt herrn.

Det visade sig vara lite knepigare än så, 31 år gamla packningar höll inte så det var bara att vackert sätta sig i bilen och köra in till stan för att köpa nya.

Men vilket bra byte det blev!

Vi njöt av det fina vädret, det blev inget regn som utlovades så vi tog en lång promenad efter lunch. Ut till naturreservatet Rödskär där Lenny promet skulle bada men feg som han är vågade han inte hoppa i.

Vi kom tillbaka till "vår" vik som är långgrund och där kunde han äntligen bada, dessutom hittade jag en boll! En boll? En skatt! jublade Lenny.

Väl hemma i stugan behövde Matthias lägga sig ner lite men jag ville gå och bada så jag tvingade med mor.

Det var så skönt i vattnet! Jag ska bada imorgon också om det inte blir för kallt!

Efter badet kunde jag prova den nya duschen, vilken skillnad!

Ikväll åkte Matthias och jag in till Varberg för att äta middag och dricka en öl.

Vi hamnade på Grappa efter ett försök på Harry's, det ville inte ha Lenny och den andra Sport's Baren ville inte heller ha en hund på sin uteservering.

Det var jättegod mat och mycket trevlig personal och Lenny uppförde sig exemplariskt, han låg under bordet och snusade...