Krubb

Jag beställde ju lyxhundpluttar till surgubben Lenny i måndags, de kom klockan 07:33 igår!

Gissa vem som blev stollig av att just han fick ett paket på posten, det händer ju aldrig!

Det blev givetvis avsmakning 07:39 när kartongen och påsen med pluttarna var öppnade.

Om jag säger att pluttarna gjorde succé är en understatement, men å andra sidan så gör nästan vilka pluttar som helst succé hos oss. Lenny gillar ALLT!

Vad JAG däremot gillar är att de är mindre feta än de vi köpte tidigare och att de väger mindre så att han får lite mer i matskålen. Jag tror att vi kan öka dosen lite men vi väntar ett tag med det. Det står på paketen att hundar mellan 5 - 15kg ska äta en dagsdos på 110 - 240g. 

Lenny får 140g nu och han "borde" väga runt 11 - 12kg (vilket han inte gör i dagsläget) så jag tror att vi kan gå upp till 160g om ett par veckor. Jag får övervaka hans vikt lite igen.

Väldigt smidigt att få torrfodret levererat utan kostnad på bara 4 dagar, det är dessutom billigare kilopris än det torrfoder vi köper i butik och så finns det fler smaker att välja mellan för seniorer. I butiken finns bara ett torrfoder för gamlingar och att äta samma sak dag ut och dag in vill väl ingen göra, även om man är en hund och käkar frigolit och gips!

Här är han, Lenny himself, med ett ansiktsuttryck som säger: Not impressed...

Sådär ja...

...så var man med ny varmvattenberedare då!

Punktliga, effektiva, vänliga och professionella tekniker! Den förste killen kom klockan 9:15 för att påbörja tömningen av 300 L vatten.

Vid 10:00 kom den andre teknikern och började att jobba med att ta bort den gamla beredaren.

De var färdiga vid 11:30 och hade gjort ett väldigt bra jobb!

Nu väntar jag bara på att allt vatten som tidigare läckt ur den gamla beredaren ska torka!

Jag tänkte slå en signal till vår elleverantör för att höra om vi inte kan göra något åt vår höga elkonsumtion. Den borde ju gå ner något med en ny varmvattenberedare. Vi får väl se vad de säger. Kanske ska jag vänta till nästa vecka när ett par uppvärmnings cykler har passerat.

Jag träffade kvinnan som jag gav kefirgryn till idag. Det visade sig att hon var rektor på gymnasieskolan vi hade möte framför.

Vi pratade lite gryn och lite skola. Spännande att träffa en rektor!

På vägen dit slog jag följe med en väldigt trevlig dam och hennes lurviga hund. Hon skulle åt samma håll så jag började nästan tro att det var henne jag skulle träffa utanför skolan. Men det var det inte. 

Hon följde mig ända fram till skolan och jag sa lite skämtsamt att nästa gång hon går förbi vårt hus och vill ha lite kefirgryn är det bara till att ringa på dörren! "Det kanske jag gör!" sa hon.

Det var underbart väder idag, sol och värme i luften så jag tog en omväg hem för att njuta av ljuset.

Imorgon ska jag till Châtillon för att träffa jobbarkompisarna. Det ska bli roligt även om jag måste gå upp alldeles för tidigt!

Dagens bild blir på det här underbara ljuset vi hade ikväll, inte från ikväll men väl lika vackert!

När inspirationen sinar

...så kan man gå in och läsa andras bloggar!

Det gjorde jag efter jobbet och på Elsa Billgrens blogg stod det om hennes "Bucket list".

Vad man vill se/göra innan man stämplar in för gott så att säga!

Då började jag naturligtvis fundera på vad jag vill göra innan jag kolar vippen.

1. Australien

Jag skulle vilja åka tillbaka för att snorkla i stora barriärrevet    på riktigt. När jag var där 2015 hade en tyfon precis passerat så det gick inte att snorkla för man så absolut INGENTING. Att dyka med tuber avråds jag bestämt ifrån eftersom har en gammal lungkollaps i bagaget. Fridykning kan jag däremot ägna mig åt.

2. Yoga

Jag skulle vilja utbilda mig till yogalärare i ett ashram i Indien i en eller två månader. Jag vill lära känna kroppen och knoppen bättre och kanske inspirera andra till att upptäcka yoga.

3. Vandra pilgrimsleden till Santiago de Compostela

4. Surfa i Hawaii och ta en lektion i hula dans

5. USA

Jag skulle vilja göra en bilresa genom USA. Jag har bara varit i New York och det var fantastiskt, men kändes väldigt europeiskt.

6. Springa ett andra maraton

Första gången var ju en smärre katastrof så jag skulle vilja prova igen.

7. Ungerska

Tänk att det ska vara så förbaskat svårt att lära sig ungerska, jag skulle vilja kunna prata obehindrat med mina släktingar i Ungern.

8. Sea Shepherd

Följa med Sea Shepherd ut på de sju haven men då måste jag förstås sluta att vara sjösjuk och bli bättre på sjövett.

9. Husbil

Jag drömmer om en husbil där vi kan susa runt i Europa utan att behöva tänka på vilka hotell som tar emot hundar!

Jag har nog alltid drömt om en husbil eller husvagn. Som snigeln med huset på ryggen. Jag byggde husvagn åt min monchichi (det fanns små i hårdplast som jag fortfarande har kvar of course) av Gevalia pappersförpackningar och fäste ett snöre mellan "bilen" och "husvagnen". 

10. Åka hundspann, se norrsken och sova i en genomskinlig igloo

Kanske i svenska fjällen? Kanske i Norge? Kanske åker vi dit i vår husbil?

Vad har ni i tankarna? Har ni en bucket list? Vad längtar ni efter?

Bilden är från Fitzroy Island 30km från Cairns i Queensland där jag stannade i tre dagar utan att kunna simma och snorkla i vattnet...

7 år

2013 var ett riktigt pang år för mig! I februari åkte jag fÖr att träffa mina vänner i Filippinerna och för att fira Susannas 50 års dag.

Susanna träffade jag i Paris via en Facebook sida 2007 och vi har varit kompisar sedan dess. Hon har spenderat majoriteten av sitt liv i olika länder och gick i den internationella skolan i Manilla. Eleverna från den här skolan har en mycket stark sammanhållning och träffas flera gånger om året över hela världen.

Jag blev välkomnad med öppna armar av dessa människor trots att jag inte har gått på skolan, men jag passade in i gemenskapen och kände som om jag hade kommit hem för första gången på mycket länge.

Jag fick nya vänner för livet och en liten inblick i livet i Manilla. Jag fick ta del av Filippinernas brokiga historia och blev störtförälskad i kulturen och dessa fantastiskt vänliga människor.

Jag blev bestört av att se fattigdomen och misären som en del av folket lever i men kunde också hjälpa bekanta som bor och arbetar där att hjälpa andra. Filippinerna är ett fantastiskt land som jag mer än gärna skulle vilja resa tillbaka till. Under tiden har jag turen att ha flertalet vänner och kollegor som jag samtalar med!

Jag sökte ett nytt jobb.

I juni träffade jag en del av dessa nya vänner i Köpenhamn på ett internationellt möte med "gamla" elever.

Jag fick reda på att jag hade fått jobbet jag hade sökt.

Sen firade jag midsommar i Sverige för första gången på nästan 20 år.

Jag jobbade hela juli och augusti och förberedde mig för att byta jobb.

I september besökte flera vänner mig i Paris och en jobbkompis tog kontakt med mig via Facebook. Det var Matthias och det var så vårt liv tillsammans började.  

Den 1:a oktober 2013 var min första dag på nya jobbet.

Jag är fortfarande kvar 7 år senare och få är de dagar då jag verkligen inte har velat gå till jobbet.

Dagens bild blir från Filippinerna, Batangas. Vi fick tillfälle att besöka Stilts som är en semesterkomplex som ägs av en tidigare handledare på skolan. Det är rena paradiset må ni tro, så vackert!

Glädje och sorg

Idag för 9 år sedan gick min far ur tiden efter en svår tid med sjukdom. Det är så svårt att fatta att han liksom inte finns i sin fysiska form längre, när man bor långt från varann och inte ses så ofta så lurar hjärnan mig ibland med att mormor, morfar, pappa och andra släktingar som har gått bort fortfarande finns, men i Sverige.

Tänk om min pappa och mormor och morfar skulle ha fått leva lite längre och få se hur bra jag har det nu. Hur lycklig jag är nu! Jag skulle så gärna ha velat ha en stor familjelunch på terassen i solen. De skulle garanterat gilla mina sambos och så kunde jag bjuda på lite god mat. Mormor skulle nog bli stolt, pappa också för den delen, om de såg hur mycket bättre jag har blivit på att laga mat! 😂 Det fanns rum för en omfattande förbättring och jag är på ganska god väg nu...

Om inte sorgen fanns skulle inte heller glädjen finnas, och den söker vi lite extra nu när vi sitter i karantän och har mer tid att fundera och inte kan göra det som vi vanligtvis brukar.

Jag är till stor del en optimistisk fatalist och jag har bestämt mig för att se det positiva i livet, det blir ju så mycket roligare då.

Dagens tips, ett 6 minuter långt uppåttjack som alltid funkar hemma hos oss, även om Herrn helst lyssnar på death metal (skrik och oljud enligt min mening) och jag lyssnar på jazz så hittar vi vardagsglädje i musik som är mycket utbredd och populär i Franska Västindien; Le Zouk.

Jag hörde den genren för första gången på svensk radio i Rytmdoktorn och senare på TV i Tropicopop med Thomas Gylling någon gång under senare delen av 80-talet.  

Zouken är mycket svängig och sjungs ofta på kreol med en blandning av franska. Vi gillar speciellt en låt av Kassav' (det finns en hel uppsjö av bra grupper, Zouk Machine, ...) som heter "Zouk La Sé Sel Médikaman Nou Ni", kan översättas med "Zouk är den enda medicinen som behövs".
Låten är ett 6 minuter långt lyckopiller! Vi kör den ett par gånger i veckan för att skaka loss!
Det är helt omöjligt att sitta stilla! Prova själva => Zouk La Sé Sel Médikaman Nou Ni

Här kommer även en bild på fadern, Jag provade mitt nya objektiv 2008 och han ställde upp på som fotomodell.