Soldes! Soldes! Soldes!

Nu jäklar är det rea. Jag är inget jättefan av reor men jag måste köpa mig nya sommarskor...
Rean började idag i bland annat Paris. Jag höll ta mig sjutton på ayy bli nertrampad av alla jädra kärringar som skulle köpa...
Jag fick tag i ett par skor iallafall... Tyvärr behöver jag två par till... Det blir nog till att försöka armbåga sig fram imorgon igen.

Men först skall jag simma innan jobbet.
Jag simmade igår morse också. Då hade jag turen att komma till tals med Marcel, en liten skrynklig gubbe på 79 år med tillhörande kulmage.
"Hej", sa han, "du har inte lite såndäringa smörja till ansiktet?" "Tror du att det går att göra nåt å't?" pekar på sitt eget ansikte.
"Kommer du ofta hit?", "Jag simmar varje dag!"
"Joo, jaa, euhh jag kommer hit ibland..." "Vill ni ha lite ansiktskräm?"

Jomen, ingen går säker när Marcel är på hugget... :o)

Loranga, Masarin och Dartanjang

En av de bästa barnböcker som jag har läst är just "Loranga, Masarin och Dartanjang" av Barbro Lindgren.
Jag tänkte på Tolken som ger svenska lektioner...

Så här står det på baksidan av min bok från 2:a upplagan, 4:e tryckningen 1978:

Loranga är en av världens tokigaste pappor. Han springer omkring med en blommig tehuv på huvudet och en röd badrock flaxande om benen. Han älskar popmusik och hatar att arbeta. Men det går bra ändå, för han hittar alltid några kronor under spisen. Och förresten har han sin lilla tjocka pojke Masarin som kan hjälpa till när det kniper.

Han har en pappa också, en riktig liten rackare som heter Dartanjang och som tar febern minst tio gånger om dan.

Och i en tall i skogen sitter Dartanjangs morfar, som är så gammal så att han bara kan gala som en gök.




"Det svarta molnet vid horisonten närmade sig hastigt, snart hördes morrningarna tydligt och suset och bruset också.
Och så kom dom hoppandes, en hel klump med tigrar - det var nog tusen stycken. Hela trädgården svämmade över av tigrar. Tjugu tretti stycken kastade sig i bassängen och minst sjuhundra störtade in i ladan för dörrarna stod öppna."

Texten är hämtad direkt från boken




Loranga, Masarin och tjyven Gustav spelade fotboll. Tjyven Gustav hade fått flugbett.

Joan Colom - HCB

Lycka är... att hitta hem...
Igår hittade jag hem... Jag fann Henri Cartier-Bresson

Jag gick på utställningen om Joan Colom - Les gens du Raval (folket/människorna från Raval).
Utställningen hölls på Fondation Henri Cartier-Bresson i 14:e arrondissemanget.
85 svartvita fotografier tagna i i kvarteret Raval i Barcelona mellan 1958 och 1961.
Henri Cartier-Bresson och Joan Colom möttes 2003 i Barcelona på ett retrospektiv av HCB.
"Yo hago la calle" sa Joan Colom, "Je fais le trottoir", "Jag går på gatan".
"Jag gillar dina bilder," sa Henri Cartier-Bresson "jag skulle vilja ställa ut dom".

Det dras paralleller mellan Joan Colom och Brassaï.
Coloms bilder är inte särskilt vackra, men de drar till sig blicken.
De är direkta, brutala och sanna. Det finns humor mitt i all misär.
Jag tycker mycket om hans sätt att "berätta" och historien är mycket intressant.

 


Atelién där "la fondation" ligger är fabtastisk. Ljus, öppen, frisk...
Huset byggdes 1912.
Det finns två utställnings salar på första och andra våning och ett öppet rum på tredje våningen där bland annat en film om HCB visas klockan 17.00 varje dag.

 


På tredje våningen är taket av glas som ger ett fantastiskt ljus.

 


Henri Cartier-Bressons fotografier är utställda där...

  


Här är "biosalongen".
Varje dag klockan 17.00 visas en film om Henri Cartier-Bresson.
Filmen varade 72 minuter men det kändes som 5.
Filmen spelades in 2003, HCB gick ur tiden 2004, 96 år gammal.
Sinnet och blicken kristallklara. Full av humor och ung till sinnet.
Han talade om ögat, blicken.
Antingen har du bilden, eller så har du den inte. Sökandet efter bilden är onödigt, omöjligt...
HCB gillade inte att "recadrer" (hjärnstillestånd, hittar inte översättningen) sina bilder.
Ögat gör bilden, kameran gör sitt jobb.

  

No comment

Jaa, vad säger man...
Hoppas att det är humor, annars gråter jag...

 

EN CAS D'ENVIE URGENTE

Une envie urgente = Trängande/brådskande lust/längtan (avoir envie de = ha lust att) Används i vardagsspåk för att säga att man behöver gå på toa. 

Tillbaka till vardagen

Imorgon firar man Midsommar i Sverige.
Här är det vanlig vardag med jobb, jobb och jobb...
Tänkte först sticka till IKEA för att fixa till en liten mini midsommar men jag har helt enkelt inte haft tid.
Vi får se om jag hinner på lördag. Kunde vara QL att bjuda familjen på midsommar. Det bästa vore väl att ta med hela bunten till Sverige, men det blir inte i år.

Idag var jag på möte. "Nämen hej Krokofanten (sa min chef och chefen för det andra arbetslaget) vad bra att vi träffade dig här..." "Jaha" sa jag
"Euhhmm vi tänkte att du skulle kunna företräda oss på ett möte nu klockan 11.00.
Jo förstår du Herr X från arbetslaget Y vill driva igenom en grej som inte vi vill."
"Nähe, vad vill ni då?"
Bla, bla, bla... De ville samma sak som jag... Bra!

Oj vad det hettade till på mötet Herr X var uppe i högvarv, Herr B var blodröd...

Jag blev riktigt förbannad själv förresten. Och det sa jag också. Mötet hölls på engelska till vissa mötesdeltagares förtvivlan. För mig är det numera vilket som.
Vi var faktiskt 3 tjejer bland 16 deltagare... :o)

Skall försöka att plita ner ett förslag på ett projekt att driva igenom till följd av detta möte.
Vi har nämligen 1200 användare på 4 tekniker och det tycks glömmas bort ganska ofta.

Tar en Perrier och hämtar andan så länge.

  

Lugnet före stormen

21 juni - Fête de la Musique
I en vecka har roddarna hållt på och fixa med scenen till "Le Concert" som direktsänds ikväll på France 2. Alla konserter är naturligtvis gratis... Fattas bara!
Fête de la Musique är ju något positivt trevligt, men vid 17.00 tiden i eftermiddags såg La Défense ut som en krigszon.
Alla som jobbar i La Défense har flytt fältet, affärerna är stängda och restaurangerna har slagit igen sina portar.
Och det förstår jag helt och fullt.

Min första "Fête" för precis på dagen 11 år sedan var mycket smärtsam.
Jag hade ett vansinnigt skoskav och hade för att lindra detta tagit sandaletter på fossingarna.
Bad move!
James Brown skulle spela på Place de la République. Wow! Mina nyfunna finska vänner och jag åkte dit.
Långt innan själva konserten började var det packat med människor.
Som på de flesta tillställningar av detta slag, dras alltid små bus och större bus som flugor till skit till "händelsernas centrum" så även denna kväll. Jag var ännu lyckligt ovetande.
En halvstor ful fisk hade en tårgas bomb med sig... Den släpptes.
Fy för den lede var det svider. Ögonen rinner och man kan inte andas. Naturligtvis bröt panik ut och människomassan förflyttade sig... Snabbt...
Jag höll på att bli nertrampad men lyckades fly ut ur folkmassan i tid.

Skoskavet var borta och jag hade istället fötterna söndertrampade och blodiga upp till vristen...
Hipp hurra! Det var priset, inte såg jag den där förbaskade James Brown heller.
Vi tog RER:n till Châtelet och satt och sippade australiensisk öl istället.
Sedan den dagen har inte jag firat musiken särskilt mycket... Den 21 juni håller jag mig som regel inne...

  

Läst i en fortune cookie

Never question your wife's judgement.
Look at who she married.

Så sant som det är sagt!
Idag är det Fête de la Musique i Frankrike...
Mycket folk blir det, vi får se om vi kommer härifrån. France 2 (TV) sänder nämligen live från La Défense ikväll... :o(

Svart dag i almanackan

Deuil national - Landssorg
Lola har flyttat!
Snyft snörvel...

Som tur är har vi hittat värdiga föräldrar. Loranga och hans tjej C har en katt som heter Felix och som förhoppningsvis kommer bra överens med Lola.
Felix och Lola... Finns det inte ett "par" i en film som heter så?

  

Grattis på Farsdag!

Älskade far!
Jag hoppas att du får en go' solig farsdag hemmavid.
Här skiner solen för alla snälla pappor.

Du kan lugnt luta dig tillbaka och blunda där du sitter bekvämt inbäddad i kärlek i mitt hjärta.

Jättekrokofantkramar från ett varmt Paris!

  

Back to work...

Här blev jag då setandes igen på jobbet...
Vi har kollat maskinerna och alla fungerar så nu blir det snart dags för lunch... Äta måste man ju göra. Särskilt i Frankrike... Holy mother! La gastronomie française!

Behöver jag nämna att jag hade i stort sett RER:n för mig själv?

  

I'm living in a box

I'm living in a cardboard box...
No comment...

 

  

Nu blir det reklam

Jag är absolut ingen smilfink, men jag tycker att vi (människor, fransmän i synnerhet) klagar så förbaskat mycket jämt och inte säger vi lika ofta till när något är tipp topp. Nu tänkte jag göra det.
En av de roligaste bloggar jag har läst på senste tiden är Bloggfrossa & Mannen som blev trött...
Ett måste för att pigga upp sig lite på eftermiddagskvisten.
Detta får nästan bli en liten special tribute till min krokofart som säkert kommer att gilla detta.

Skickar lite svala vibbar som jag plockade upp i La Défense imorse.
Kan vi behöva i värmen.

  

Jobb, jobb och jobb

Som Rapunzel satt jag idag i mitt luftkonditionerade kontor på 10:e våningen och jobbade.
Lördagar är lugna dagar så jag hann med både det ena och det andra.
Vi tog lång lunch med killarna och kollade så att alla datorerna som blivit flyttade fungerade riktigt efter lunch. Det var bara tre som inte startade och som vi får göra om.
Imorgon skall vi tillbaka och testa resten.

  

Farsdag

Tänkte bara säga att farsdag firas på söndag i Frankrike.
Vilken jäkla tur för alla utlandspappor med barn i Frankrike. Två Fêtes de pères om året!

Krokofarten... Jag lovar att jag skall svänga ihop en Krokofantens Poratis och brie paj när jag kommer hem i sommar.
Färskpotatis kanske?

Annars känner jag mig lite som en överblommad maskros just.
Tur att jag jobbar imorgon då.

PS: min bordsgranne E var inte glad efter Serbiens förlust mot Argentina. 6-0... Frust!
På franska heter filmen "The Whole Nine Yards" ("Oss torpeder emellan") "Mon voisin le tueur" ("Min granne mördaren") och det är vad jag kallar E för. Han är som en serbisk torped, på utsidan bara, för på insidan är han som räkost. Men jag tror att han gillar smeknamnet som han har fått. Han skall börja heja på Sverige sa han...

  

Stiltje

Precis dött. Jag har inte ens kommit i närheten av en intressant tanke att skriva ner. Precis vindstilla är det i skallen.
Kan det vara för att jag jobbar imorgon kanske? Jag skall tillbaka till mitt torn och jobba på en flytt.
Det är lugnt och skönt på jobbet idag, lite lagom luftkonditionering och solen skiner rund och gul utanför fönstret.
Jag återkommer imorgon om jag snappar upp något intressant i flykten.

Omtumlande läsning

Läst av Karin Fossum

- Du är så tyst att det gränsar till snålhet.
- Jag är inte snål, jag är fattig. Jag har inget mer att säga.

 


- Sover du? Fryser du? Lever du? Det gör inte jag. Jag dör sakta. Resten av livet skall jag ägna åt att dö.

Att förlora ett barn om än tillfälligt... 

Röd dag i almanackan

Helig helgdag! Krokofanten goes Fashionfant or Krokofashion if you prefer. Jag har köpt mig en kjol.
Ok låter det sista sjunka in lite bara innan jag fortsätter.
Jepp, en kjol. Svart så att ni inte skulle kvävas av förvåning.
Det blev stor uppståndelse på jobbet!
Hipp hurra Krokofanten har kjol!

En helt vanlig söndag

Igår blev det inte mycket gjort.
Efter söndagslunchen och den goda vattenmelonen till efterrätt åt J isglass på löpande band...

 


...jag njöt av körsbären som "den lilla rutigas" kompis L har gett oss.

 


Jag har som vanligt dåligt samvete för att sitta inne när solen skiner.
Men vi har 30°C i skuggan så det går inte att vara ute.
Vi släppte ut Lola lite senare på kvällen som spankulerade runt i trädgården.

  

Krokofanten au repos

Jag känner att jag skulle behöva vila precis som gräsmattan här på Place de Vosges.
Vi har 29.8°C inne med jalusierna nerdragna. J sitter och tjåstar i sin stol, Lola har fläkt ut sig i hela sina 20 cm och jag frustar som ett marsvin.

Detta bådar inte gott... Måste få komma till Sverige och andas ut... Får väl åka till England annars, där regnar det väl alltid?

  

Bye bye baby

Imorse åkte J iväg med Paula och Hector till deras nya hem.
Vad snabbt man fäster sig vid de små liven... Snyft...
Jag skall passa på att städa lite och handla...

Lola hoppar som en nippertippa på sängen... Hon har fått en bit bröd att leka med...
Även om det skall bli skönt att "bli av" med katterna så känns det tomt.

Imorgon skall det bli utställning. Joan Colom here we come!
Vädret skall bli jättefint och jättevarmt... Det blir 29°C i eftermiddag... Puh!

Näe nu få jag ta mig i kragen... Måste börja någonstans... :o(

 

  

Le Zahir

Jag har lagt undan alla svenska deckare som jag inte kunde slita mig ifrån för att läsa en av mina favorit författare: Paulo Coelho.

"Le Zahir" heter hans senaste bok utkommen i pocket på franska.
En Zahir, På arabiska betyder "synlig, närvarande och omöjlig att inte lägga märke till. Det syftar på något eller någon som upptar alla ens tankar utan att man kan koncentrera sig på någonting annat".
Så här står det om boken på Bokus

Zahiren är en omskakande, passionerad och tankeväckande berättelse om en man som är besatt av att hitta sin förlorade kärlek och sig själv. Coelhos berättelse ger dig en ny syn på livet och kärleken och väcker tankar som dröjer sig kvar länge. Bokens händelseförlopp kretsar kring försvinnandet av trettioåriga Esther, en krigskorrespondent som är gift med bokens berättarröst, en bästsäljande författare likt Coelho själv. Blev hon mördad? Kidnappad? Trött på sitt äktenskap? Eller rymde hon med vännen Mikhail, som också kan ha varit hennes älskare? Trots att Esthers man försöker gå vidare i livet och förälskar sig i en annan kvinna, växer hans besatthet av fruns minne. När Mikhail dyker upp två år senare med löfte om att hjälpa honom hitta Esther, ger de sig ut på en självrannsakande resa igenom Europa och vidare till Centralasien.

  


Nu är jag en ganska stor fan också så sommarläsningen skall bli härlig!

La Défense

Vi satt ute i 25°ig värme på lunchen och åt... Härligt...

  

Svensktest

Jag gjorde "svensktestet" som jag hittade hos Nejma.

Resultat 6 av 10
Jo, du kan i alla fall passera som svensk i olika sammanhang om det skulle behövas.

Jaha, och vad skall det betyda då?
Jag känner mig svensk, jag ÄR svensk. Jag är svenskare nu än jag var i Sverige, tror jag.
Det är inte för den sakens skull som jag springer ner dörren till Svenska Kyrkan, och Ambassaden går jag bara till när jag måste. Dels för att den är öppen när jag jobbar och dels för att 9 gånger av 10 har jag träffat på stroppiga surkärringar som tror att de är någonting.
Senaste gången träffade jag faktiskt tre kvinnor som var väldigt hjälpsamma och väldigt trevliga. Men det var faktiskt enda gången.

Jag ser inte svensk ut, så i de allra flesta fall tror ingen på mig när jag säger att jag är svensk. Men det gör inget, jag slipper bli sådär uttittad och betraktad som ett exotiskt djur. Jag smälter in i dekoren helt enkelt. Hade varit "värre" om jag hade valt att flytta till ett land i Asien eller Afrika...

Jag kanske inte är så svensk som jag tror... Hmm...

 


PS: Bilden har jag lånat av svt.se 

Morgon iakttagelser

Skulle börja klockan 11.00 idag egentligen, men det skall vara en sådan där videokonferens mellan London, Paris och Frankfurt igen.
Det har aldrig fungerat något vidare så jag har försökt att fixa till allt så det verkligen skall fungera idag.
Annars blir jag troligen hängd och piskad "in public". Föredrog att byta schema med T för att vara på plats.

J släppte av mig vid Arc de Triomphe, jag hittade en intressant husfasad på väg till RER:n.