Lycka är... att hitta hem...
Igår hittade jag hem... Jag fann Henri Cartier-Bresson
Jag gick på utställningen om Joan Colom - Les gens du Raval (folket/människorna från Raval).
Utställningen hölls på Fondation Henri Cartier-Bresson i 14:e arrondissemanget.
85 svartvita fotografier tagna i i kvarteret Raval i Barcelona mellan 1958 och 1961.
Henri Cartier-Bresson och Joan Colom möttes 2003 i Barcelona på ett retrospektiv av HCB.
"Yo hago la calle" sa Joan Colom, "Je fais le trottoir", "Jag går på gatan".
"Jag gillar dina bilder," sa Henri Cartier-Bresson "jag skulle vilja ställa ut dom".
Det dras paralleller mellan Joan Colom och Brassaï.
Coloms bilder är inte särskilt vackra, men de drar till sig blicken.
De är direkta, brutala och sanna. Det finns humor mitt i all misär.
Jag tycker mycket om hans sätt att "berätta" och historien är mycket intressant.
Atelién där "la fondation" ligger är fabtastisk. Ljus, öppen, frisk...
Huset byggdes 1912.
Det finns två utställnings salar på första och andra våning och ett öppet rum på tredje våningen där bland annat en film om HCB visas klockan 17.00 varje dag.
På tredje våningen är taket av glas som ger ett fantastiskt ljus.
Henri Cartier-Bressons fotografier är utställda där...
Här är "biosalongen".
Varje dag klockan 17.00 visas en film om Henri Cartier-Bresson.
Filmen varade 72 minuter men det kändes som 5.
Filmen spelades in 2003, HCB gick ur tiden 2004, 96 år gammal.
Sinnet och blicken kristallklara. Full av humor och ung till sinnet.
Han talade om ögat, blicken.
Antingen har du bilden, eller så har du den inte. Sökandet efter bilden är onödigt, omöjligt...
HCB gillade inte att "recadrer" (hjärnstillestånd, hittar inte översättningen) sina bilder.
Ögat gör bilden, kameran gör sitt jobb.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar