En ofrivillig paus

Hoppsan, det blev en liten ofrivillig paus...

Tyvärr lär det inte bli något rafflande inlägg idag heller. Jag är lite som en zombie för närvarande, fruktansvärt trött, håglös och avtrubbad.

Jag antar att detta har med min behandling att göra och hoppas att det är övergående. Jag ska prata med min akupunktör om mitt tillstånd imorgon.

Det känns väldigt konstigt att vara såhär, men det går liksom inte att göra någonting åt. Lite som om jag är permanent påverkad och väntar på att nyktra till. Det är ju en tröst att åtminstone förstå att jag inte är som vanligt.

Det är inte otrevligt bara konstigt, det känns som att guppa omkring lite på ytan av ett hav.

Vad som verkligen hjälpte mig att vakna till liv idag var ett "Mystery Meeting" som vår kommunikationsavdelning anordnade.

För ett par dagar sedan fick man skriva in sig på en lista och sen fick man en kollega tilldelad, men vem fick man inte reda på förrän mötet började.

Jag hade möte med Carolina från Mexiko. Hon är advokat och har jobbat ungefär lika länge som jag på företaget.

Hon pratade lika mycket om inte mer än jag så de 30 minuter vi hade gick väldigt fort. Vi hade så roligt att vi ska "träffas" igen. Mötet med Carolina gav mig verkligen energi och det var roligt att vi hade så mycket att prata om.

I morse drog jag ett kort ur min änglakortlek som jag fick av mamma (vill jag minnas) för en herrans massa år sedan och som en konstnär från Borås har gjort /designat, Katrin Skoglund.

Detta är dagens kort, fokusera... Jo tack, det har jag gjort! 😊

 

Grå måndag

I natt regnade det ganska rejält så all snö försvann och det är naturligtvis inte alls lika kallt längre, men det är ruggigt.

Nya kefir gryn gavs bort idag under lunchen och mitt rågbröd blev en flopp. Brödet släppte inte från formen så jag fick skära ut det, sen tror jag inte att det jäste som det skulle heller, det är nog lite för kallt.

Jag är trött och på fruktansvärt dåligt humör så det känns dubbelt skit idag, men så kan det vara ibland.

Det blir ju inte bättre av att Lenny känner det och skäller som en galning mellan sina tupplurar. Som tur är varar tupplurarna längre än skall perioderna.

Det blir inte längre än såhär idag, det känns tungt och ledsamt idag, jag är så vansinnigt trött på allt.

Rågbrödet ser lika torrt och tråkigt ut som jag känner mig, hoppas att det smakar bättre!

Alla Hjärtans Dag

Idag har vi varit hälften innekatter i det här hushållet, åtminstone 2/3 av styrkan.

Matthias är iväg på urbex men Lenny och jag har hållit ställningarna.

Vi var ute en stund i trädgården för att slänga lite grönt hushållsavfall på komposten och ge fåglarna mat och vi blev stelfrusna.

Det blåste en kall vind från norr som kylde ner på ett par minuter. Solen sken och det har varit underbart fint men så rysligt kallt.

Jag hittade en tjej som behöver sugrör i plast till ett pyssel på sitt jobb. Det passade väldigt bra för jag hade två paket sugrör som jag inte ville slänga men som jag inte använde heller! Hon fick även en påse små pärlor som bara skulle bli liggande här annars.

Jag har en massa pärlor kvar men det kändes bra att bli av med lite grejer och dessutom veta att det kommer till användning!

Efter att jag hade överlämnat sugrören och pÄrlorna blev det ändå en promenad med Lenny. Vi gick 7km och var VÄLDIGT glada när vi kom hem, det var jäkligt kallt!

På eftermiddagen kom det förbi en annan tjej som fick kefir gryn.

Det är ju Alla Hjärtans Dag också! Jag har aldrig firat just den här dagen annat än med möjligtvis kort som jag skickade till vänner när jag bodde i Sverige.

Man kan ju passa på att vara lite extra snäll mot sig själv och sin familj idag. Laga lite god mat kanske?

Jag hade tänkt att göra lite yoga; Valentine's Vinyasa Flow med Adriene på YouTube men en migrän satte P för det, så det blev mest horisontellt läge för min del.

Jag startade mitt danska rågbröd innan migränen satte in så nu vilar det tills imorgon. Det ska bli spännande att se hur det blir!

Dagens bild blir på en av många uppmaningar som finns sprejade på trottoarerna i Bessancourt och byarna runt Taverny. Precis bredvid räknade jag till inte mindre än tre hundbajsar så uppmaningen fungerar uppenbart inte!

"Trottoir pas Crottoir" eller Trottoar inte toalett (crotte betyder bajs)

Trött & irriterad

Idag, tack vare en väldigt bortskämd hund, är jag otroligt trött och irriterad.

Lenny ville ha sin säng bäddad efter att han troligen hade spritt ut filten och korgen på olika ställen i rummet och inte kunde fixa ihop det igen. När Lenny vill någonting gnäller eller stönar han tills det händer. Händer det inte tillräckligt snabbt skäll-gnäller han.

Detta började så smått vid 01:30 i natt, vanligtvis bryr vi oss inte om det utan han får stå sitt kast med knölig filt, men nån måtta får det vara. Vi brukar oftast säga till honom att hålla klaffen men jag var så trött att jag inte ens orkade det och Matthias hörde nog inte.

Skäll-gnällandet fortsatte ända tills klockan 05:30 imorse när Matthias vaknade. Då hade jag ändå ropat håll klaffen ett par gånger.

Vi gick inte på promenad igår så det kan också ha sin lilla förklaring till varför han har varit odräglig. Han ska tröttas ut helt enkelt. Man skulle ju kunna tro att den gamle gubben är trött ändå, men det är han INTE!

Vi gillar inte att straffa Lenny men idag blev frukosten lite försenad. Det är det enda som kan få Lenny att fokusera, mat, ingenting annat finns på kartan. När magen kurrade på honom kunde inte jag låta honom vänta längre. Jag är en riktig mes när det kommer till Lenny, men det är svårt att stå emot hans klotrunda bruna ögon när han lägger huvudet på sne...

Annars då, jo det är vackert väder, kall och hög luft så idag blev det en lång promenad i skogen för Lenny och mig medan herrn i huset storstädade.

Jag har hittat hela rågkorn som jag ska mortla lite tänkte jag för att få rågkross. Jag vill väldigt gärna börja att baka mitt danska rågbröd imorgon. Det tar ju tid så baket blir först på måndag men jag börjar imorgon. Jag matade Léon surdegen igår, han såg hungrig ut och luktade som om han behövde mat.

Jag har också vilat en del, jag blev rasande trött efter promenaden och det känns att jag inte har sovit mycket i natt.

Dagens bild blir på Lenny och mig i skogen, min skugga, men den lille är med i hela sin stjärnglans. Det röda och svarta på ryggen på Lenny är hans (tomma) bajspåsar som han bär.

Han ser ut som en humla med små vingar och de flesta vi möter tycker han är söt. Vi gick 8km idag och Lenny hade fortfarande energi kvar att leka med en valp som vi träffade på vägen hem och att skrika på en brevbärare när hon cyklade förbi.

Så var det dags igen

Fredag igen! Akupunktur igen! Jag har det fantastiskt bra förspänt när det gäller sjukvård i Frankrike.

Jag trodde att jag skulle behöva betala alla mina behandlingar med möjligtvis lite hjälp från sjukförsäkringen som vi måste ta via min anställning. Men jag hade inget val längre, då fick jag helt enkelt göra avkall på annat istället. Nu behövdes inte det...

Akupunktur anses inte som sjukvård i samma utsträckning som osteopati eller sjukgymnastik t.ex. så jag blev väldigt förvånad och tacksam över att den akupunktur jag får anses sjukvård och återbetalas i 25% av Försäkringskassan och 75% av min privata sjukförsäkring.

Summan av dessa behandlingar är ju ganska hög men jag brukar inte behöva någon hjälp av försäkringen annars och jag tror att de klarar sig ändå om jag ska vara riktigt ärlig! 😉

Vad sjukvård anbelangar är nog Frankrike ett av de länder som är mest generöst. Ibland glömmer vi som bor här bort det, särskilt de som aldrig har behövt att prova på något annat land.

Jag höll på att komma försent till min behandling i morse, signalfel ett par byar närmare Paris från Taverny så tågen var försenade.

Jag tar alltid ett tåg tidigare än vad jag brukar för man vet aldrig med SNCF, men jag var lite sent ute så jag "knep med rumpan" (eller satt som på nålar som det heter på svenska) ända till Gare du Nord. Men det gick vägen, jag kom fram precis på minuten.

När jag väntade på perrongen så frös jag inte alls i min ny gamla vinter jacka, så varm, mycket varmare än dunkappan! Hipp för det!

Varje gång jag går hem från tågstationen så ser jag ett hus som jag tycker är så fint.

På våren / sommaren är det täckt av blåregn och fantastiskt vackert, men jag tycker att det har karaktär även nu på vintern.

Jag gick förbi huset idag också på väg hem så det får blir dagens bild.

+1

Vi har ytterligare en solig, kall dag med lite snö på marken. Den ultimata vinterdagen i mitt tycke.

Dagarna far iväg i en rasande fart, idag är det redan torsdag.

Man spekulerar i en ny nedstängning efter februarilovet om två veckor, jag vet inte vad jag tycker längre. Som de flesta av oss är jag väldigt less på situationen i allmänhet även om det naturligtvis finns fördelar som att inte behöva åka över hela Paris för att komma till jobbet.

Idag fick jag min vinterjacka, den passade precis men var inte riktigt i så bra skick som säljaren hade låtit påskina. Å andra sidan så var priset mer än bra så det är ändå ett mycket bra köp.

Lenny och jag gick och hämtade paketet under lunchpromenaden medan vi fick lite D vitamin och mycket nordanvind i ansiktet.

Det har inte hänt sådär rasande mycket idag annars.

Min favorit kollega, Rachid, och jag presenterade vårt projekt för chefen i eftermiddags och trodde att vi skulle få bakläxa på en hel del, för chefen är lite stingslig för närvarande, men det blev bara tre småsmaker som vi behövde ändra på.

Vi hade i sort sett tänkt på allt och svarade på alla chefens frågor utan tvekan. Det ska bli roligt att börja med projektet så fort vi har fått planen godkänd.

Dagens bild är en ganska tradig historia men den representerar min kväll ganska bra: mitt varma bubbelbad!

Kusin vitamin

Idag har det varit så otroligt soligt och skönt ute, trots -6°C, så Lenny och jag tog en extra lång lunchpromenad i 1,5 timma och nästan 7km för att tanka D vitamin!

Vi var som kalvar på grönbete båda två! Så glada att vara ute i solen och uppe i skogen. Lenny var mest glad för att han fick springa lös och jag var mest glad för den friska luften, solen och framförallt snön!

Dagen började med en kaffe och två mejl (låter som fyra bugg och en coca-cola) sen blev det meditation med arbetskompisarna via Teams.

Jag tycker att dagarna bara springer iväg men jag får ändå gjort en massa så jag ligger i framkant på vad som ska göras och det känns jättebra. Ingen stress vid horisonten och det är ju toppen!

Jag känner mig mycket mer avslappnad nu också än vad jag har gjort på flera år. Kanske är det placebo tack vare akupunkturen, kanske är det "på riktigt". Sanningen är väl att jag känner innerst inne att det är "på riktigt" och det gör att det sprudlar en liten, liten bäck där i mitt allra innersta medvetande och det börjar att bubbla upp till ytan så smått, som ett skratt ungefär och det känns fantastiskt fint!

Skulle det vara rimligt (men det är det inte) skulle jag skola om mig till akupunktör imorgon och be Dr Tran Dinh att få bli hans lärling! På stuberten! Tänk om detta är 42? Det känns nästan som om jag har hittat graalen efter år av migrän och slentrianmässiga mer eller mindre smärtor.

Överdriver jag? Säkert.

Är detta orimligt? Ja, det kan vi nog påstå.

Tror jag på det? Utan tvekan!

Mamma, oroa dig inte, jag är vid mina sinnens fulla bruk, lite frälst bara kanske, men det ska man bara vara glad för!

Dagens bild blir från skogspromenaden med lillkalven. Som ni ser har vi inte mycket snö men man får glädjas åt de små sakerna i livet, inte sant?

Frost skador

Idag var det verkligen kallt när jag gick hemifrån i morse. Visserligen bara -4 men det verkar som att jag har blivit lite av en mes när det gäller kyla.

Mössa, handskar, dunväst under dunkappan och för en gångs skull var jag glad över ansiktsmasken, den skyddade från den kalla vinden.

När jag kom fram till Paris snöade det över Champs Elysées, små hårda otrevliga flingor! Jag hade redan tagit en paus för att dricka en kaffe i Châtelet innan jag bytte tåg, jag var som vanligt för tidigt ute igen.

Jag passade på att köpa rågmjöl och rågkross och allehanda flingor för att baka ett danskt rågbröd med surdeg till helgen när jag gick förbi Bio C Bon. De öppnar 8:30 så det passade ju perfekt när man har 10 minuter till godo.

Under behandlingen så hade jag lite svårt att slappna av men mot slutet så somnade jag, tror jag. När Dr Tran Dinhs assistent kom in i rummet så visste jag inte var jag var eller vad jag gjorde där.

Jag tror att jag var mitt inne i en dröm och var alldeles yr efteråt, jag hittade inte toaletten, men efter ett par minuter så gick det bra och jag hittade vägen ut från mottagningen.

Det känns som om det håller på att lossna tack vare akupunkturen. Jag är tröttare än vanligt men sover bättre och mitt tankesätt håller på att förändras också. Jag känner mig mycket lugnare och stressar inte upp mig lika lätt längre. Jag ser framemot fortsättningen!

Dagens bild är på den gråa Paris himlen precis vid utgången från RER A på Avenue Carnot.