Så var det dags igen

Fredag igen! Akupunktur igen! Jag har det fantastiskt bra förspänt när det gäller sjukvård i Frankrike.

Jag trodde att jag skulle behöva betala alla mina behandlingar med möjligtvis lite hjälp från sjukförsäkringen som vi måste ta via min anställning. Men jag hade inget val längre, då fick jag helt enkelt göra avkall på annat istället. Nu behövdes inte det...

Akupunktur anses inte som sjukvård i samma utsträckning som osteopati eller sjukgymnastik t.ex. så jag blev väldigt förvånad och tacksam över att den akupunktur jag får anses sjukvård och återbetalas i 25% av Försäkringskassan och 75% av min privata sjukförsäkring.

Summan av dessa behandlingar är ju ganska hög men jag brukar inte behöva någon hjälp av försäkringen annars och jag tror att de klarar sig ändå om jag ska vara riktigt ärlig! 😉

Vad sjukvård anbelangar är nog Frankrike ett av de länder som är mest generöst. Ibland glömmer vi som bor här bort det, särskilt de som aldrig har behövt att prova på något annat land.

Jag höll på att komma försent till min behandling i morse, signalfel ett par byar närmare Paris från Taverny så tågen var försenade.

Jag tar alltid ett tåg tidigare än vad jag brukar för man vet aldrig med SNCF, men jag var lite sent ute så jag "knep med rumpan" (eller satt som på nålar som det heter på svenska) ända till Gare du Nord. Men det gick vägen, jag kom fram precis på minuten.

När jag väntade på perrongen så frös jag inte alls i min ny gamla vinter jacka, så varm, mycket varmare än dunkappan! Hipp för det!

Varje gång jag går hem från tågstationen så ser jag ett hus som jag tycker är så fint.

På våren / sommaren är det täckt av blåregn och fantastiskt vackert, men jag tycker att det har karaktär även nu på vintern.

Jag gick förbi huset idag också på väg hem så det får blir dagens bild.

El fel & fysisk distansiering

Idag var det liv i luckan i kollektivtrafiken runt Paris må ni tro!

Ett stort el fel i Gare du Nord gjorde att linjen jag använder för att ta mig till Gare du Nord hade förseningar.

Jag tänkte att det är väl bäst att jag tar ett tidigare tåg då så att jag hinner i tid till mitt läkarbesök.

Sagt och gjort, jag ankommer till Gare du Nord 08:34 (2 minuters försening) och traskade vidare ner två våningar för att ta RER B till Châtelet Les Halles som vanligt, liite irriterad för att jag skulle vara väldigt tidig den här morgonen.

Jag kom inte så långt för rulltrapporna ner till RER B och D var spärrade och det var STOR trängsel. Det fanns inte möjlighet till fysisk distansiering här inte!

När jag frågade en spärrvakt vad som hade hänt visade det sig att det inte gick ett enda tåg söderut och alla norrgående tåg hade Gare du Nord som slutstation! Jamen, grattis då!

Jag tänkte att Métro 4 kommer att kunna ta mig till Châtelet Les Halles och sen vidare på RER A till Charles De Gaulle Etoile.

Jag hade tur eftersom det inte var någon särskild trängsel i tågen och vi kom fram relativt snabbt.

Jag kom i tid till behandlingen och kunde slappna av och somnade en stund med nålen i skallen.

Sen var det dags att åka tillbaka hem igen. Då var det mycket mindre folk i rörelse tack och lov!

Jag har varit väldigt trött efter behandlingen idag, lite sur är jag också så jag ser verkligen framemot helgen!

Annars finns det inget intressant att rapportera! Kvällen kommer att bli lugn och avslappnad och imorgon får vi se om jag får till ett surdegsbröd!

Dagens bild är från Gare du Nord på vägen hem, då var det nästan tomt!

Gare du Nord var tidigare ett tillhåll för allehanda tvivelaktiga figurer men sen Eurostar och Thalys började avgå och ankomma till Gare du Nord så har det blivit mindre av den varan, så man känner sig relativt säker även på kvällen.

Kejsarens akupunktör

Idag var jag på min andra behandling hos akupunktören. Idag kändes det som om det brände runt nålen.

Jag fick ligga och vila i nästan en timma innan mottagningens receptionist kom och tog ut nålen.

Vi pratade lite om just hur jag kände mig efteråt och akupunktur i allmänhet. Det visade sig att "min akupunktör" är en riktig kändis.

Han har skrivit 5 böcker och har utövat Paé Roé (där man sätter en nål på en specifik plats på hjässan) i över 25 år. Paé Roé betyder 100 möten och är en strategisk punkt där energier möts.

Där jag numera har en tatuering!

När jag läste vidare så fick jag reda på att Dr Tran Dinhs farfar var Bảo Đạis läkare. Bảo Đại var Vietnams siste kejsare.

Nu kanske jag måste buga när jag kommer till hans mottagning på fredag. 😆

Efter behandlingen kände jag mig också väldigt trött, jag hade helst gått och lagt mig med en gång!

Innan jag åkte hem gick jag en snabbis till Monoprix för att köpa Cottage Cheese eller keso som det heter egentligen. Jag fick en oemotståndlig lust att äta keso i helgen och jag hittade det inte någonstans, men jag visste att det säljs hos Monoprix.

När jag var liten kallade jag det för snö på smörgåsen som jag fick hos min mormor. Det var så gott, men det smakade inte alls lika gott hemma hos mamma och pappa...

Sen gick jag en tur till Fnac för att köpa Dr Tran Dinhs bok som jag hittade. Jag har redan läst hälften, det är verkligen intressant.

Innan det mulnade på var soluppgången så fin och det kändes nästan som vår i luften även om det var iskallt ute!

Dagens bild är från tågstationen i Taverny när jag väntade på tåget i morse!

Tänka sig...

Idag jobbade jag i La Défense. En före detta kollega och kompis, som jobbar kvar på mitt förra jobb, och jag har sagt nu i flera månader att vi skulle äta lunch tillsammans. Förra veckan bestämde vi att det skulle hända idag. Jag hade kollat upp två restauranger kring Champs Elysées för att resvägen inte skulle bli för lång.

Jag har längtat efter en Bo Bun sedan jag blev vegetarian för 6 år sedan och idag fick jag äntligen smaka. Tofun var väl inget vidare men nudlarna och rätten i sig var verkligen god. Dessutom var det roligt att kunna sitta och prata med kompisen relativt ostört.

Innan vi gick på lunch fick jag ett meddelande av min gamle chef som både kompisen och jag jobbade ihop med.
Han har bytt jobb och undrade om jag sökte en ny tjänst. De letar efter kompetenta projektledare och då tänkte han på mig!

Jag blev jätteglad, dessutom är Philippe en chef och kollega som jag uppskattar och respekterar. För att han är skicklig, en duktig chef och mänsklig.

Erbjudandet är spännande men jag behöver nog fundera lite plus att jag vill diskutera med min nuvarande chef för att höra vad han tycker. Vi har alltid pratat öppet om framtida möjligheter.

När jag kom hem så väntade ett kort från Matthias morfar i brevlådan.
Matthias morfar heter Gaston, och vi får alltid en julklapp av honom. I år skickade vi ett tackkort för att morfar Gaston var inte med på julafton.

Han har skrivit kortet själv det syns på den lite splindliga handstilen. Jag blev glad för kortet och så tänkte vi att vi ska skicka ett kort till Papy när vi åker på semester för han blir glad för kort...

Idag har varit en mycket fin dag och imorgon jobbar jag hemifrån! Ingen dum vecka den här!

Ny vecka, nya äventyr

Så var det då måndag igen... Helgen var rolig, Matthias föräldrar var inbjudna på middag och jag provade att laga lite nytt.
Det blev en spännande "vårsoppa" med gröna ärtor och isbergssallad, en vegetarisk lasagne (som vi redan hade smakat på) och för första gången i mitt liv en (trumvirvel) cheesecake!

Innan den förbaskade cheesecaken kom ut ur ugnen och svalnade och sen in i kylen var jag allt lite orolig. Men den blev god också!

Vi hade en trevlig kväll, Matthias föräldrar är mycket lättsamma, trevliga och har alltid något spännande och roligt att berätta.

Söndagen spenderades lite på IKEA, jag behövde en glasflaska med patentkork och ljus och lite på Castorama där vi valde ut kakel och ett badkar.

När jag plockade till mig ljusen på IKEA utbrast Matthias plötsligt, "Vilken snygg ljusstake!"
Det var väl ungefär det sista jag förväntade mig att höra från honom, men ljusstaken är snygg och den passar jättebra hemma hos oss.

Sen åkte vi hem och myste i ösregnet!

Imorse när jag gick upp vräkte regnet ner! Jag höll på att gå ner i spagat flera gånger medan jag gick stigen till tåget och när jag väl kom fram till stationen visade det sig att mitt tåg var inställt. Det var bara att bita ihop och vänta i 20 minuter.

Dyngsur och sur... Till och med fötterna var blöta! Argh!
När jag kom till jobbet så blev det mycket bättre efter en kaffe med Jessica och William.

Under lunchen hade vi en "brainstorming" kring tre ämnen och en tjej som inte jag känner så bra var med. Fasiken vilka idéer! Hon och jag bollade tankar så de andra två fick knappt en syl i vädret! Mycket intressant och jag är glad att jag fick lära känna henne lite bättre.

Jag fick en hel del intressanta saker gjorda idag. Jag pratade bland annat med min chef. Jag har en hel del att göra men det är intressanta grejer!
Imorgon jobbar jag hemifrån! Hurra! Både Lenny och jag är glada!

Succés

Jag provkörde min yoghurt maskin Yalacta från 50-talet igår!
Det skulle vara lite meckigt trodde jag, ta ut yoghurten, värma porslinsburkarna i ugnen, värma mjölken, vänta tills den är 57°C,vispa i yoghurten, hälla upp i burkar, sätta på locket och vänta 12 timmar...

OK det är en del att göra men vad roligt! Jag började lite sent så de skulle vara färdiga vid midnatt.

Under tiden åkte vi till Aurélien och Karine och åt Galette des Rois och drack cider.
Det blev ingen fève för mig i år heller. Men jag lyckades ge alla barnen varsin fève, det är ju det viktigaste!

Jag gick och la mig ganska tidigt så jag bad Matthias väcka mig vid midnatt så jag kunde kolla mina yoghurtar och sätta in dem i kylskåpet!
Hurra de såg jättefina ut! Man kan äta dem efter 3 timmar i kylen men vem vill käka yoghurt klockan tre på natten?

Ikväll efter kvällsmaten tog vi fram en för att smaka och när Matthias inte dränker en yoghurt i socker är den god.
Jag smakade och den var faktiskt jättegod! Hurra, nu när jag vet hur det funkar ska jag experimentera lite nästa gång. Vanilj kanske, kokos? Kastanjkräm...

Idag fortsatte tågen att krångla, men imorgon jobbar jag hemma så då behöver jag inte bry mig om tågen. Dessutom ska det bli skitväder så det ska bli skönt att inte behöva gå utanför dörren.

Gott Nytt År

Det är kanske dags att uppdatera lite här?
Ledigheten är över och jag har jobbat i en och en halv vecka.

Det var roligt att gå tillbaka till jobbet, träffa kollegorna och sakta börja att ta tag i allt som ska göras.
De första dagarna tillbaka på jobbet var väldigt lugna, de flesta var lediga till och med i måndags.

Man har ju alltid en massa saker som man vill börja med på det nya året...
Tre saker har fastnat hos mig / oss:

1. Julie (som jobbar med mig och är lika såld på zero waste som jag) och jag utmanar varann att sluta klaga, på små likaväl som "stora" saker. Allt negativt som sägs skall böjas till och bli positivt. T.ex. mitt tåg ställdes in imorse, men då fick jag 15 minuter extra att läsa min bok... osv. Inte alltid lätt men man blir så mycket mer positiv i livet tack vare denna lilla detalj!

2. Matthias och jag gör en spara pengar utmaning! Vecka 1 = 1€ per person, vecka 2 = 2€ per person osv.
De första halvåret går väl an men slutet på året kommer det att bli värre, men man måste ju försöka iallafall. Om vi håller rytmen blir det 1 378€ x 2, det blir ju 27 000kr, det kan man ju göra massa kul för...

Vi behöver göra en del med huset även om det inte är särskilt bråttom så vore det roligt att få iordning mer. Nu har vi ett badrum och en toalett som är omgjorda. Det andra badrummet är på gång, med det finns ju två sovrum, två kontor, ett vardagsrum och ett kök kvar att åtminstone måla om... Den stora garderoben behöver också omorganiseras!

3. Den tredje punkten är att träffa kompisar mer! Bjuda in människor oftare! Det behöver ju inte vara så jäkla snofsigt utan det räcker med en soppa bara...

Jag ska träffa personal ansvarige om en veckan för att prata om en behörighetsutbildning för att kunna få mina yrkesverksamma år att räknas som en utbildning. Som en ingenjörsutbildning till exempel.
Jag vill veta hur det fungerar och om jag skulle kunna klara av det.

Idag ska vi till Aurélien och Karine för att äta Galette de Roi och dricka cider och önska varandra Gott Nytt År igen. I Frankrike önskar man varandra ett Gott Nytt År ända tills slutet på januari, men aldrig innan den 31:a december. Då önskas bara Bonnes Fêtes de fin d'année!
Jag behöver väl inte tillägga att den där jäkla porslinsgrejen som ligger i galetten kommer jag inte få i år heller, det har inte hänt en enda gång på 22 år som jag har bott i Frankrike! Men å andra sidan så behöver jag inte vara orolig för att jag ska bita ut en tand på jäkelstyget heller! Se där bara positivt!

The night shift

Jag försökte att ta det väldigt lugnt i onsdags för att orka jobba natten igenom. Efter en morgon av jobb hemifrån la jag mig för att sova lite. Precis när jag höll på att somna började Lenny skälla som en galning...
Det var Papy Maurice som kom för att sätta upp dörrhandtagen på nedervåningen.
Efter att ha pratat lite med Maurice försökte jag att lägga mg igen. Det var omöjligt att somna. Jag gick upp och tjôtade lite lite mer med Maurice.

Vid 16:00-tiden gick jag ut för att inhandla lite fika till natten, jag passade på att köpa en tandkräm utan fluor till Matthias också. Han gillar inte min fasta tandkräm.

Jag åkte iväg med 19:31 tåget och var framme utan större problem strax innan 21:00.

Tiden gick faktiskt fortare än förväntat och vi hade inte tråkigt. Jag var inte särskilt trött heller, inte förrän klockan blev 06:00.
Testet gick inte alls som förväntat, men det är ju det som test är till för. Nu måste vi bara förstå varför inte testet gick som det skulle.

Vi gick från jobbet strax innan 07:00, då var jag däremot helt slutkörd.
Jag kom hem och kunde lägga mig i sängen vid 08:30. Det har aldrig varit så underbart att lägga sig i sängen! Herregud var jag var lycklig i det ögonblicket.
Jag somnade på 3 sekunder, hörde knappt Matthias som gick upp och duschade.
Jag sov till 10:15 då Lenny tyckte att det var dags att skälla som en galning igen.
Jag gick ner och skällde på honom sen gick jag upp och tryckte in två öronproppar och sov två timmar till.

Dagens bild är lite "redrum" från jobbet...

Konstig vecka

Igår började veckan ganska så jobbigt, jag var trött och kinkig och hade ont lite överallt.
Dagen var ganska jobbig överlag, jag hade ingen motivation och jag är väldigt trött.
Jag jobbade undan ett par grejor utan övertygelse bara för att få dem ur världen.
Klockan 17:00 stängde jag av datorn och åkte hem! Jag hade mest lust att krypa ner i sängen och sova.

Matthias kom hem sent och jag hade ingen lust att laga mat heller. Vi åkte och hämtade en pizza men jag åt nästan ingenting.

Jag var så fruktansvärt utmattad att jag kröp ner i sängen redan klockan 22:00.

Det finns inte särskilt mycket annat att berätta heller mer än att på onsdagkväll ska jag tillbaka till jobbet vid 22:00-tiden för att jobba natten mellan onsdag och torsdag. Jag jobbar bara onsdag morgon och sen onsdagkväll och natt. Torsdag jobbar jag inte utan jag är tillbaka på jobbet på fredag...

Annars då? Dagens bild? Jodå, bananer vad sägs om det? Foto inspirationen var lika bra som dagen...

TGIF

Jag var tillbaka i Châtillon igår. Jag hade lunchträff med min kompis Catherine, vi hade inte ätit lunch ihop på jättelänge och vi har alltid så mycket att prata om.

Hon har precis köpt en lägenhet i Vincennes. Tidigare sa hon att hon har aldrig riktigt gillat lägenheterna hon har bott i utan det har bara varit en lägenhet, inget hem!
Jag sa att när hon kommer till en lägenhet eller hus och blir blixtförälskad så vet hon att det är där hon vill bo...

Hon trodde inte att det skulle hända för det hade inte hänt på 50 år. Men det hände, i Vincennes!
Hon betalade mer för sina 40m2 i Vincennes än vad vi gjorde för vårt hus i Taverny. Det är en hel massa pengar men hon är så lycklig och hon klarar det ekonomiskt och en lägenhet i Vincennes är en god investering.

Vår lunch blev kapad av andra vänner men vi gick ut på en promenad efter lunchen för att kunna tjata ostört. Solen sken och det var skönt väder.

Efter jobbet tog jag tåget hem och naturligtvis så blev vi försenade. En stackars människa blev sjuk och var tvungen att evakueras av brandmännen.
Det tog sin lilla tid men vi satt ju bekvämt och varmt så det fanns väl inte så mycket att klaga på. Det var ju mer synd om den stackars saten som var tvungen att åka ambulans till sjukhuset!

Dagens bild är från Catherines och min promenad i Châtillon

Lunch i solen

Det var underbart varmt väder i onsdags när jag var tillbaka på jobbet. Jag passade på att gå och köpa en smörgås och dricka för att äta lunch ute i solen.
Jag behöver vara lite för mig själv ibland när det har varit lite mycket på jobbet och så gillar inte jag maten i matsalen. De har väldigt sällan något vegetariskt alternativ förutom kokt potatis, pommes frites, över kokta haricot vert... Ganska trist!

På eftermiddagen hade vi möte med kollegor angående en meditations utmaning. Christelle har som utmaning att sprida meditation på vårt jobb, som jag har zero waste som utmaning.

För två år sedan fick jag möjligheten att gå en kurs i mindfullness och meditation.
Det hjälpte mig mycket att koncentrera mig och det är lättare att bli motiverad i grupp, iallafall för mig.

Jag vill hjälpa Christelle med hennes utmaning, jag tycker att det är viktigt och jag tror att meditation kan hjälpa våra kollegor som ger assistans, särskilt de som ger medicinsk assistans.

Dagens bild är på min skugga utanför jobbet i solskenet.

Eteriska oljor

I måndags efter jobbet åkte jag till La REcyclerie igen, jag hade skrivit upp mig för en två timmar lång ateljé om eteriska oljor.

Jag har använt eteriska oljor ett bra tag nu men jag ville lära mig lite mer om hur man kan behandla vanliga små skador och huvudvärk osv.
Ateljén var jätteintressant och jag lärde mig mycket men damen som höll ateljén jobbar bara med dōTERRA oljor. Det är ett amerikanskt företag som är uppbyggt som Forever Living eller Tupperware, ett pyramid företag och det stör mig. Jag är lite misstänksam även om jag lätt kan medge att både Forever Living och Tupperware har fina produkter.
Jag föredrar att köpa mina oljor producerade i Frankrike och dessutom ekologiska.

Jag kom hem sent såklart, det är ju så när man bor i förorten! Rodolphe var hemma hos oss för att hämta Blackie.
Matthias och Rod gick ut för att jaga Pokémon och jag åt middag.

Hundarna hade jagat varann och en stackars igelkott i trädgården så de var dödströtta. Jag bäddade ner dem i varsin korg och de började snarka direkt.

Dagens bild är på min cappuccino från La REcyclerie!

Ny vecka

Veckan började inte särskilt bra... Tåget jag tar visade sig vara försenat och med slutstation St-Leu-La-Forêt, två stationer från Taverny.
Jag blev 20 minuter försenad med första tåget och inte blev det bättre under de kommande två bytena...
Jessica var också sen så vi träffades direkt i cafeterian för att dricka frukost kaffet.

När vi skulle tillbaka fungerande bara en hiss... En hiss till 7 våningar fungerar inte så vi gick över till den andra byggnaden för att ta trappan istället.
Jessica jobbar på 5:e och jag på 6:e våningen, om vi fortsätter så här kommer vi att få rumpor av stål till våren!

Annars var dagen ganska händelselös. Vi hade en Townhall med alla kollegor under fyra timmar på eftermiddagen.

När jag kom hem kom inte Lenny och hälsade, han snarkade som en gris. Han vaknade först när jag tände ljuset i hallen...

Papy Maurice hade varit och arbetat i badrummet och satt upp det nya handtaget på toaletten nere.
När jag öppnade garderoben  i sovrummet tittade duschkranen ut. Maurice hade slagit ut en del av väggen och tagit bort duschkabinkaret.

Dagens bild är på duschen i skåpet med som grädde på moset hälften av vår sovrumsdörr... Jag kanske inte behöver säga att den ska målas om?   

Sista arbetsdagen

Igår var det sista arbetsdagen i Châtillon den här veckan.
Jag frågade lite snällt om jag inte kunde få jobba hemifrån torsdag OCH fredag hemifrån och min chef sa ja!

Jag har varit dödstrött hela veckan så det var verkligen en lättnad att få jobba hemma.

Trots allt har veckan varit ganska lugn, jag har hunnit med massor av saker och det känns bra.

Det var en ganska händelselös dag så jag har inget att berätta...

När jag kom hem orkade jag inte laga mat så jag föreslog en onsdagspizza!

Det finns en fransk öl som jag verkligen gillar, Desperados. Den exporteras bara till Storbritannien vad jag vet.
Och till pizza, vad passar bättre än en öl? Inget vad jag vet så det fick bli en Desperado och den blev också dagens bild.

Inget märkvärdigt

En helt vanlig måndag utan överraskningar...
Jag kommer att jobba nästan hela veckan i Châtillon, jag migrerar fortfarande men i mycket mindre skala. Det borde vara färdigt snart så att jag kan planera min kommande semester i Sverige.

Jag kom iväg från jobbet i tid idag igen och eftersom Matthias hade varit hos tandläkaren utan att gråta, klippt gräset och dammsugit, utan att gråta också, antar jag tyckte han att han var värd minst en sushi...

Sagt och gjort, när jag kom hem så åkte vi till vårt stammisställe och åt gott.

När vi kom hem bar Matthias ner våra extrastolar i källaren och där mötte han odjuret som nästan skrämde livet ur mig i lördags: Den största och lurvigaste svarta husspindel som jag någonsin sett. Den gjorde ljud ifrån sig när den gick på hyllan. Hu!
Ikväll kom den ut och såg arg ut för att Matthias hade stört den. Hen hamnade i dammsugaren... Usch!

Det lär inte bli en särskilt lång kväll ikväll, jag är alldeles urlakad. Imorgon ska Julie och jag till La Recyclerie för att träffa Familjen Zero Waste som har skrivit boken som jag läste tidigare i höst. Det ska bli spännande! 

Dagens bild är från den japanska restaurangen där vi åt ikväll.

Tåg trubbel

Det var ganska jobbigt att gå upp imorse också men jag var glad att gå till jobbet!

Det var en ganska lugn dag så jag hann med en hel massa saker!Jag hann till och med gå i tid från jobbet men tydligen hade jag lite dålig karma att ta igen för att när jag kom till Gare du Nord och skulle ta 18:08 tåget utrymdes det för ett par dumskallar gick på rälsen...Och så var tågtrafiken avbruten! Klockan blev 18:30, 18:40... Trafiken skulle vara tillbaka vid 19:00-tiden, sen blev det 20:00-tiden och sen 21:00-tiden...

Jag gav upp halvvägs och åkte tillbaka till St Lazare för att ta vägen om Ermont Eaubonne det är inte så långt från Taverny om Matthias skulle behöva komma och hämta mig.
När jag åkte från St Lazare var klockan 19:00... Efter 1,5 timma var jag 20 minuter från jobbet! Då blir man ganska trött!

Jag kom fram till Taverny 20:15, 2 timmar och 45 minuter efter att jag gick från jobbet! Argh!

När jag kom hem satte jag mig på toaletten och stickade ett par rader på min nya skursvamp av sisalhampa för att koppla av!
Jag har saknat att sticka, Matthias kanske behöver en halsduk? Eller Lenny kanske vill ha ett täcke? He he!

Nu ska jag snart hoppa till sängs för en ny dag väntar imorgon!

Dagens bild är från Ermont Eaubonne stationen.

The Exorcist

Imorse när jag vaknade såg jag att det var dimmigt ute, men inte trodde jag att det skulle vara så jäkla dimmigt!
När jag kom utanför dörren hängde fuktigheten i luften och det var riktigt rysligt väder!

På jobbet var det som vanligt mycket att göra men chefen och jag gjorde färdigt min professionella intervju och han föreslog en VAE eller en "recognition of prior learning" som skulle kunna översättas med "validering och bedömning av reell kompetens" vilket innebär att dokumentera och bedöma mina professionella kunskaper och erfarenheter och eventuellt få ett erkännande som motsvarar en högre utbildning.

Jag måste läsa på lite mer om vad det innebär och vad som förväntas av mig.
Chefen sa att det är mycket fördelaktigt om man skulle söka sig utanför gruppen senare i karriären. Kan bli spännande!

Ikväll har jag skrivit en inköpslista till helgens festligheter!
Matthias ska åka och handla medan jag jobbar...
Efter jobbet ska jag börja att laga lite mat så det inte blir för stressigt på lördag. Jag har lust att sova ut lite innan jag attackerar middagen!

Dagens bild är på exorcist vädret som var imorse, det är nästan så att man ser Max Von Sydow som går på trottoaren... Bu!