Lite gladare tongångar

On a brighter note, som man säger overseas, så måste jag ändå säga att "triviala" saker som renovering och virkning och svärfäder och hundar är fint som snus!

Svärfadern var här idag och spacklade, det går framåt och det ser så mycket ljusare ut än de murriga vi hade tidigare. Kork på väggarna i hallen, jäpp det hade vi! Det är långt ifrån klart men det får ta den tid det tar och Papy Maurice är noggrann vilket syns på slutresultatet.

Lenny är överlycklig att ha Papy Maurice här nästan varje dag. Han sitter och tittar på farfar nedanför stegen med kärlek i blick: "Åh Papy Maurice, vad vacker du är när du spacklar!"

"Papy Maurice, när jag blir stor vill jag bli som du."

Han följer Papy Maurice överallt och sitter tätt, tätt intill. Tyvärr leder detta ofta till "nästan-arbetsplatsolyckor" eftersom Papy Maurice är koncentrerad på sitt arbete och inte ser Lenny som häller kärlek ur sitt sinne.

Häromdagen trampade Maurice Lenny på huvudet, tydligen var det inte så illa för jag hörde inte Lenny svära bara Maurice. Andra gånger snärjer de in sig i varann och så tjafsar de på varandra.

Jag får lov att stänga dörren till kontoret annars blir jag störd av deras dialoger om spackel och huruvida det måste dammsugas eller inte! Lenny tycker inte om dammsugaren så det är ett evigt tjat.

Jag virkar vidare på min sjal, när jag äntligen hade fått in den rätta knycken tog det fart. Jätteroligt att sen sjalen växa fram!

För att få en extra trevlig kväll tänkte jag bjuda på en av mina favorit bilder på Lenny. När han upptäckte hur hålen i porten fungerade!

Fullmatad helg

Det känns som om den här helgen har varat i en hel vecka minst, så mycket har vi hunnit med!

Igår morse så åkte vi först till posten för att få iväg paketet till Gabriel och Eden. Sen bar det av till getfarmen där jag lämnade av 8 glasflaskor, köpte två små getostar och hämtade veckans grönsakslåda.

Efter det åkte vi hem och jag gjorde en ratatouille av alla fina ekologiska grönsaker från veckans och förra veckans låda.

Ratatouille är smaskigt men det tar en jäkla tid och vad man skräpar ner i köket! 😄

Papy Maurice skulle komma och "hämta" oss för en cykeltur klockan 14:00, min ratatouille blev färdig vid 13:15-tiden så vi hade precis tid att äta lunch. Naturligtvis var Papy Maurice tidig så han fick vänta lite.

Vi körde en runda på 1,5 mil i skogen. Eftersom Matthias cyklade först blev det en hel del uppförsbackar. Han körde nästan slut på sin pappa bara genom att cykla upp till skogen.

Men Maurice hängde i och var inte långt efter! Det blev en skön tur och jag har en fin träningsvärk i axlarna och ont i häcken men det känns bra att verkligen få flåsa lite. Jag tänkte löpträna imorgon på lunchen om det inte blir för varmt, jag behöver röra lite på mig för att må bra!

Efter cykelturen var vi all ganska slut som artist så det blev ett par avsnitt av Walking Dead innan vi åkte och handlade det som fattades i kylskåpet.

Idag har vi varit på urbex äventyr i två städer och inte mindre än 4 ställen. Ett övergivet tågstall, ett ålderdomshem, en utomhus simbassäng och till sist en skjutbana. Vi skulle också ha besökt ett övergivet fängelse men det visade sig att murarna var 15m höga i runda slängar så vi körde bara förbi, men vi fick oss ett gott skratt!

Nu blir det sängen för att ta igen oss lite!

Bilden kommer från ett övergivet sjukhus vi besökte i juli.

Tänka sig...

Idag jobbade jag i La Défense. En före detta kollega och kompis, som jobbar kvar på mitt förra jobb, och jag har sagt nu i flera månader att vi skulle äta lunch tillsammans. Förra veckan bestämde vi att det skulle hända idag. Jag hade kollat upp två restauranger kring Champs Elysées för att resvägen inte skulle bli för lång.

Jag har längtat efter en Bo Bun sedan jag blev vegetarian för 6 år sedan och idag fick jag äntligen smaka. Tofun var väl inget vidare men nudlarna och rätten i sig var verkligen god. Dessutom var det roligt att kunna sitta och prata med kompisen relativt ostört.

Innan vi gick på lunch fick jag ett meddelande av min gamle chef som både kompisen och jag jobbade ihop med.
Han har bytt jobb och undrade om jag sökte en ny tjänst. De letar efter kompetenta projektledare och då tänkte han på mig!

Jag blev jätteglad, dessutom är Philippe en chef och kollega som jag uppskattar och respekterar. För att han är skicklig, en duktig chef och mänsklig.

Erbjudandet är spännande men jag behöver nog fundera lite plus att jag vill diskutera med min nuvarande chef för att höra vad han tycker. Vi har alltid pratat öppet om framtida möjligheter.

När jag kom hem så väntade ett kort från Matthias morfar i brevlådan.
Matthias morfar heter Gaston, och vi får alltid en julklapp av honom. I år skickade vi ett tackkort för att morfar Gaston var inte med på julafton.

Han har skrivit kortet själv det syns på den lite splindliga handstilen. Jag blev glad för kortet och så tänkte vi att vi ska skicka ett kort till Papy när vi åker på semester för han blir glad för kort...

Idag har varit en mycket fin dag och imorgon jobbar jag hemifrån! Ingen dum vecka den här!