Vilken besvikelse...
Jag tycker inte att man hade lagt ner särskilt mycket arbete på ljussättningen eller atmosvären. Jag hittade inte ens min favorit målning...
Och den skall finnas på l’Orangerie. Med en liten ansträngning kunde man säkert fått låna den.
Jag hade väldigt höga förväntninger på den här utställningen och det var nog därför som jag blev ganska besviken. :o(
Vi hade bestämt oss, näe nu far jag med osanning, mor och G hade uttryckt en önskan om att se Sacré Coeur för första gången... Not... Men snäll som jag är så följde jag såklart med.
Vi tog bussen till Gare du Nord för att äta tänkte vi, det tog en jäkla tid för det var trafikstockningar pga vägarbete... Men det gjorde inget för tid hade vi.
Sent om sider kom vi fram och hittade så småningom Hippopotamus där vi ville äta. Inte så dyrt och relativt hygglig mat.
Och ja det blev en kir... 2,5 krokofanter får den.
Efter lunchen och den traditionella karamell ”stölden” (Hippo har karameller som man får ta när man går ut...) satte vi av mot métron för att ta 4:an mot Porte de Clingancourt. Vi gick av på Barbès Rocheouart och knôkade oss förbi alla hysteriska människor utanför Tati. Skor för 5€ och trosor för 50 centimes styck drar folk må ni tro.
Väl vid parken nedanför Sacré Coeur deklarerade mor att här skulle det minsann inte springas i några trappor, inte för hennes del iallafall.
G och jag var mer äventyrliga av oss så vi tjostade uppför de 200 trappstegen, behöver jag berätta att vi kom upp innan teleferiken med mor i gjorde det?
Vi kom upp innan teleferiken med mor gjorde det.
Efter en tur i själva kyrkan, där vi brukar tända ett litet ljus till minne av nära och kära, gick vi till konstnärstorget.
Det finns en del små fina miniatyrer, men priserna ligger i mastodont klassen. Från 200€ till 600€. Det fick vara för vår del.
Vi gick till ”Au Clairon des chasseurs” och tog in något att dricka. Här var servitören vild och rasande stirrig. Vi spekulerade lite i hur det kom sig och vi kom fram till att han måste vara drogpåverkad... För sinnessjuk var han inte...
Efter den välbehövliga vilan skulle vi ner till métron igen. Tro det om ni vill, men G och jag var i toppform och knatade ner de 200 stegen för trappan igen.
Mor gav sig inte, hon tyckte att det var mycket bättre att ta teleferiken igen...
Väl nere tog vi 4:an till Châtelet Les Halles för att shopppa lite på riktigt.
Vi hade nämligen besökt nästan alla Minelli (en skoaffär kedja) affärer som finns i Paris med omnejd. G var fast besluten att köpa sig ett pas godasses, eller pjuck som vi skulle säga.
Det blev ett par jättenätta små klackskor till G och en väska till mor. Jag köpte ingenting... Ha!
Vi ville ta en tur till Musée de la Mode igen för att kolla på en bok som G ville ha. När vi väl hade traskat de 2000 stegen och kommit fram till bokhandeln drogs dörren igen framför näsan på oss.
”Désolé, mais nous sommes fermés!” Jaha, nähe jag är också ”désolée att ni precis hade stängt!
Det var bara att ta de 2000 stegen tillbaka till Châtelet Les Halles och hoppa på RER:n ”hem”.
Hemma på hotellet väntade svärfadern och den lilla rutiga med en kir (såklart) och ett fantastisk dukat bord som dingnade av skaldjur. Svärfaderns specialitet!
Jätteräkor, havskräftor, hummer... Vilken fest!
Väder: Växlande molnighet runt 18°C
Antal steg: 18665 (mamma 18265, 400 dras av pga utebliven trappklättring)
Antal Km: 11.19
Antal Kir: 3 / person
...favoritbilden ? Kand den vara den som visar Lillsnutten Pärlgranat ?`
SvaraRaderapuss
Såklart!
SvaraRaderaHaha, jag har aldrig tänkt på att det är mycket trappsteg upp till Sacré Coeur (om man tar den vägen, det gjorde ju jag sällan när jag bodde i Montmartre, men när jag har turistat där har jag kommit därifrån ibland). Inte illa. :) Kul att jag hittat hit alla fall tycker jag själv, hihi, så får jag se Frankrikefoton... :)
SvaraRaderaHej Johanna,
SvaraRaderaVälkommen hit! Jag har varit inne och läst lite på dig blogg också... :o)