Muguet du 1er Mai

Frankrikes "första maj blomma" är liljekonvaljen. Den första maj ger man bort "lycko-liljekonvaljer".

Denna tradition går tillbaka till 1561 då kung Charles X beslöt att ge bort liljekonvaljer till hovets alla damer.
Han hade själv fått en bukett denna dag och idén roade honom.

Långt senare blev den första maj blev arbetarrörelsens internationella högtidsdag som firas sedan 1890.

I Frankrike blev första maj helgdag 1947.

Jag skall ge mina nära och kära konstgjorda liljekonvaljkvistar "planterade" i chokladpraliner...

Hel dag för mig själv

Jag hade en hel dag med mig själv i lördags...
Ett par jeans skulle inhandlas efter 7 miljoner low cut provade byxor... Är det inte själva f*n att köpa ett par byxor som baken sedan hoppar ur när man böjer sig ner? Va?
Betala 100€ för att visa ändan? Näe du... Jag började i Les Halles... Ingenting... Esprit, GAP... inget...
Jag hittade efter 7 sorger och 8 bedrövelser ett par hos Levi’s store for Girls... Lycka! Och ”bara” 89€ :o(

Jag gick vidare mot Le Marais och passerade Centre Culturel Georges Pompidou, jag skulle gärna gått in men lördagar är det packat...







Jag ville fira att jag hade hittat mina jeans, en sushi i Le Marais...
Jag dricker ogärna kir när jag är själv så det blev en Asahi istället.









Jag ville gå på en utställning också men la Fondation Cartier-Bresson är stängd tills den 9 maj och Fondation Yves Saint Laurent hade precis avslutat utställningen jag såg med mamma i julas.
Jag fastnade för Maison Européenne de la photographie.
Det blev "Trash" av Bruno Mouron and Pascal Rostain till slut. Inget jätteupphetsande direkt, men jag gillar muséet och utställningen av Richard Kalvar var mycket underhållande.







Bilden är av Richard Kalvar

Jag hade även bestämt mig för massage...
Det blev en 60 minuter lång/kort "relaxation coréenne".
Himmel vad skönt!!
Jag hittade Ousé-An i "Elle à Paris" bland en massa andra adresser...




Jag tyckte att beskrivningen av Ousé-An lät intressant och jag blev nyfiken på Ji Ap. Koreansk massage grundad på vibrationer som massören framkallar genom att försiktigt skaka ben och armar. Han sträcker även ut leder genom att dra i armar och ben.
Mihn-Tan som masserade mig la till lite extra punktmassage för att han tyckte att jag var stel i nacken.
Ousé-An är en oas i 14:e arrondissemanget som Mihn-Tan och hans fru Perlita håller.
Efter 60 minuters total avslappning bjöd Mihn-Tan på té och vi pratade lite om ditten och datten...






Bilderna är lånade

Nästa gång kommer jag nog att prova Vietnamesisk massage. Men det blir inte förrän om ett tag... Det kostar 60€/h men det var det definitivt värt!
Om någon vill, har jag en hel lista med adresser till olika massage institut, i Paris då naturligtvis.

Jag blev så inspirerad av deras tunikor att jag åkte ner till "China Town" och köpte ett par thai byxor.




Bilden är lånad

En härlig lördag...

Att flytta - Månadens inlägg April

Jag var helt fri från flyttar innan jag kom till Frankrike, eller nja nästan. Jag hade flyttat en gång med mamma och pappa från Byttorp till det fina huset vid sjön...

Jag kan väl inte direkt säga att jag flyttade till Frankrike, jag skulle ju bara vara här i tre månader och åka tillbaka till Sverige sedan.
Mitt första ”hem” här i Frankrike var ett student hem i Fontenay sous Bois lite utanför Paris, österut mot Disneyland Paris.
Jag bodde med en finsk tjej, Mia. Jättegullig var hon... Där träffade jag även en av mina bästa vänner Niall från Irland.
Det hela var inte särskilt praktiskt, mia jobbade tidigt, och tidigt på Disney är TIDIGT.
07.45 börjar man, ännu tidigare om man serverar frukost... Mia gick upp vid 04.30-tiden och jag hade kommit hem vid 01.30-tiden kvällen innan...
Ganska ansträngande... Det fanns bara gemensamma kylskåp, jag sparar er allt onödigt lidande, låt mig bara säga att jag levde på pasta och konserver... Duscharna var också gemensamma... Kort sagt inte riktigt min grej... Det blev två månader tror jag...
När mina svenska kompisar A och H föreslog en etta på 19m² vid Nation lät det som himmel riket, tills jag insåg att 19m² är grymt litet... När någon stod i köket kunde inte ytterdörren öppnas... Det hela var väldigt komiskt egentligen...
Vi stannade där i ett par månader...

Sedan bar det av mot Marne La Vallée och Bailly Romainvilliers, ännu en etta men på 30m²...
Det blev ganska ansträngande att bo så tätt inpå så jag letade efter en ny lägenhet...
Det blev 3 flyttar på mindre än 6 månader. Varje gång blev flyttlasset större och större... Allt rymdes inte längre i min resväska...

Jag hittade ett rum med Bev och Jenny, två engelskor, jättegulliga tjejer... Vi bodde ihop i 7-8 månader tror jag...
Sedan flyttade jag till Paris igen. Jag skulle gå på Sorbonne och jobba halvtid på Disney...
Innan jag hittade min lägenhet mellan landade jag hos en vännina i Serris och sedan i en kompis hall rue Saint Denis (lägenheten var inklämd mellan en sexshop och en porrbio).

Min första egna lägenhet hittade jag i Bellville... Rue Piat, precis vid Parc Belleville... Så varm på sommaren och så kall på vintern... Kackerlackor hade jag också... Hu!
Jag stod inte ut med fukten och djuren...
Vintern så rann det bokstavligt talat vatten på väggarna så fuktigt var det. Jag blev N° 1 konsomatör av torrbollar, ni vet sådana där små saker som suger upp fukt i luften... Det gick åt en torrboll i veckan, de skall hålla tre månader i normala fall...
3500 Frs i månaden betalade jag... Men då fick jag kackerlackor och fukt på köpet...
Det bar av mot Gambetta, rue Orfila... Inga djur, ingen fukt... men inte stort heller... En tvåa på 35m².
Jag flyttade nästan allt på bussen, jag fick skäll av en gammal hagga som fastnade med foten i mitt torkställ...
Första flytten då vissa saker bara försvann...
En ring, en lite Björn Borg väska och min mezzanine säng...
Min, på den tiden, högst skurkagtige, lögnaktige och skitstövel till sambo gav bort sängen utan att fråga... Och jag misstänker att ringen och väskan gick samma väg... ”Tack för hjälpen med flytten killar...” jaa, vad säger man...

Det blev ny flytt och avlastning av dumsambo, hastigt och lustigt. Innan jag hittade mitt rum på Frälsningsarméns ”Palais de la Femme” fick jag bo hos en vietnamesisk familj. Vänligare människor får man leta efter.
Jag fick inte betala hyra, ingen mat, ingenting...
Det blev nästan lite väl bra för att de la sig i allt vad jag gjorde... När jag hittade mitt rum efter en månad och skulle flytta ut blev de lite förnärmade och undrade om inte deras hem dög. Jag försökte förklara att våra kulturer inte är lika på det planet och att jag behövde komma tillbaka till mitt liv, men det skar sig och jag har tyvärr ingen kontakt med dem längre.
Jag hittade min älskade lägenhet i Bry sur Marne efter ett tags letande... Drömmen! Med balkong och utsikt över floden! Lycka!
Där bodde jag i tre år innan jag träffade J som jag nu bor ihop med...
Jag har alltså flyttat 8 gånger (jag räknar inte mellanlandningarna) på 12 år... Det är kämpigt...
Jag har bara två officiella franska id handlingar, carte de séjour, som inte längre är nödvändigt, och mitt carte vitale för Försäkringskassan. Varje gång man flyttar skall man anmäla flytt till la Sécurité Sociale för carte vitale, byter man arrondissement eller département måste man byta kort, samma gällde för carte de séjour och det gäller fortfarande för franska id kort och pass.
Det är ju helt värdelöst att ha adressen inplitad på varenda id handling man har... Körkort, id kort, pass...
Fast det ger ju administrationen lite mera att göra.
Jag har stannat i Val de Marne 94 de senaste 6 åren nu så det har varit lugnt med adressändringar, skattesedlar och försäkringskassekort...
Vi får väl se vad det blir nästa gång...

I valet och kvalet...

Det har varit ganska tystlåtet här hos Krokofanten ett tag nu... Mycket att göra och brist på inspiration...
Vi har alla missat Månadens inlägg i april som skulle ha blivit av i fredags... Jag vet inte har någon ett bra förslag på tema?
Jag jobbade i lördags men hann iallafall med att köpa mig ett par skor... En barndomsdröm gick i uppfyllelse... Jag har ALLTID velat har ballerina skor som man snörar ihop... Så det så...
Igår firade vi den lilla rutigas fö'lsedag med pompa och ståt... Hon fick lite "quincailleries" (järnhandelsvaror -spik, verktyg, ståltråd etc) som svärfar säger... (det är vad han kallar lite skämtsamt svärmors smycken...)
Av J och mig fick hon en guldring...

Sedan var det ju det här med valet...
Jag får tyvärr inte rösta, vilket är helt normalt, för jag är ju ännu inte fransk medborgare, mina snart 12 år i detta land till trots...
Jag tänker inte bre ut mina politiska åsikter här, det är privat och det skall det också förbli, men det är ändå viktigt att prata om valet.

Jag tror inte att det kommer att bli några storslagna förändringar oavsett vem som blir president... De dagliga uppgifterna kommer att skötas som de har gjort hittills och säkert på ungefär samma sätt...
Innan förändringar går igenom i Frankrike tar det tid. Man skall inte stöta sig med en den ene än den andre osv. Folket skall rådfrågas, eller görs ingen förfrågan kan det bli strejk eller upplopp... Ja, det tar tid helt enkelt...

Kandidaterna för de "små" partierna beklagade att fransmännen rösta "utile" (nyttigt, praktiskt) dvs på kandidater som hade en chans att gå vidare...
Varje röst lagd på små partierna till höger som till vänster är en röst som gynnar motståndaren... Vi kommer väl alla ihåg vad som hände 2002, när missnöjet skulle visas och Front National gick vidare... Vänstern gick men tunga steg mot vallokalerna och röstade Chirac...
Detta skulle till varje pris undvikas i år.
De första siffrorna visar att valdeltagandet var på rekordnivå i en första omgång: 85%
Simone Veil sa igår att det var bara Georges Pompidou som hade högre siffror...
Vem som blir Frankrikes nye(a) president får vi veta den 6 maj, om två veckor alltså...

Lycka är...

...bland annat att kunna ta sig en cykeltur utmed floden en onsdagskväll.
Det går inte riktigt att beskriva hur vackert det var igår kväll... Jag susade fram på min cykel med Peter Cincotti och Jamie Cullum som sällskap...
Ipod är en rackarns fin liten uppfinning... :o)
Det skall bli fler sådana här utflykter för sinnet, men framförallt för mina knäns skull. Måste stärka ledbanden...

Lata dagar i solen

Tiden går fort, jag har knappt hunnit att njuta av påsken förrän den är förbi...
Det har varit skamligt fint väder i Paris de senaste dagarna.
Vi tog oss tid att fixa iordning balkongen i lördags, jag tror att det smittade av sig för att svärfar började härja i sin trädgård.
Jag hoppas att veckan blir lugn för att vi är bara 3... Men å andra sidan jobbar vi bara 4 dagar...

Vi har tillbringat resten av tiden i solen, nja jag kröp in i skuggan...
Anton Bergs ägg blev meget uppskattade av familjen...

Glad Påsk önskar Krokofanten

Bilderna har jag lånat av Microsoft

Sushi rapport

Här kommer den senaste sushi rapporten...
Jag lagade till makis och futomakis igår till J som blev jätteglad.
Nästa gång det blir miso hemma kommer det foto (inte särskilt mycket att titta på men ändå...) Vad tycks? På bilden har ni makis med avokado.

Jag fick den...

...höjningen...




Bilden är lånad

Sportifs du dimanche

Jag har hört någonstans att fransmän inte sportar särskilt mycket, definitivt mindre än svenskar...
Jag tror inte att det är sant... Igår morse tog jag en sväng på cykeln. Det var super duper fint väder och J skulle ut och springa, jag kan ju inte springa längre för mina knän är lite trassliga...
När jag svängde ut från huset var klockan inte mer än 8h50... "Lugnt" tänkte jag, inte en kotte ute...
Ha! Hela strandpromenaden var full (ja, ja överdrift) med joggande gubbar, tanter som släpade fötterna i gruset, inlinesåkande 30-åringar och "tour de France" människor pimpade till tänderna med utrustning...
Jag trampade på i lagom takt (typiskt svenskt) mot trafiken helt lagligt på en enkelriktad gata, La Mairie stänger nämligen av "les berges" (de asfalterade flodstränderna) för trafik på söndagar mellan 9.00 och 18.00 och så även inne i Paris.
Jag tog svängen om "Les Guinguettes", ett slags restaurang där man också kan dansa och umgås. Det finns en guingette som heter "Chez Gégène" och som grundades 1914.
Allt var ganska övergivet och det blåste kallt fastän solen värmde mitt anlete.

Jag cyklade förbi min gamla lägenhet och såg att grannens var till salu.
På väg tillbaka stötte jag på en gubbe på sin tävlingscykel, en tjurig tyken sak.
Han pratade högt för sig själv att jaha "encore une frangine, ça ne m'étonne pas..."
Ungefär : "Jaha ännu en syrra, det förvånar mig inte" Han tyckte inte att jag kunde cykla riktigt för att jag svängde ut 200m framför honom.
"Quel vieux con" utbrast jag (Vilken gammel idiot), (vulgär som jag är).
Det visade sig, när jag körde om gubbskrället att han behövde prata av sig.
Herregud, jag fick dras med hans livshistoria de nästa 10km. Jag vet nästan allt om hans liv nu...
72 år och pratade non stop!
Vem sa att fransmän inte sportar särskilt mycket? Inte jag iallafall...

Shopping

Jag har faktiskt varit och shoppat lite... Vad tycks?
Det blev Esprit faktiskt... En kjol (som är mycket snyggare till "klackskor") och en parkas... Ett par nya jeans står på listan till nästa månad.
Näe nu får det vara nog med mode fjams här...





Bilderna är lånade

Det kom en liten fråga...

...Sophie hade en fråga...

"...på tal om mat, men..om man vill åka till frankrike ur en rent kulinarisk synvinkel..vilken region ska man bege sig mot?

(jag och min sambo har faktiskt funderat på att roadtrippa till frankrike för att äta, efter att ha tillbringat en kväll på restaurang i milano med franska ostar...)"

Jaa, jag behöver nog hjälp här...
Jag kan rekommendera en hel massa restauranger i Paris, men det är ju loksom inte en av de främsta "mat" regionerna...

Jag har varit på en av de bästa "ost restaurangerna" som finns, den ligger i Alsace... "La clôche à Fromage"

Sydvästra Frankrike vad tror ni om det?

Näe vi får försöka lite bättre... Jag behöver helt klart ER hjälp! Tolken, Annette, Annika, Sofia & Robban, Hanna...

UPPDATERAD I
Hanna var i Le Perigord Noir förra året. Foie Gras, terrine, magret de canard, cous farcis...
Hon föreslår även Provence; en bouillabaisse i Marseille...
Ostar i Auvergne.

UPPDATERAD II
Linda har varit i Provence i Arles och ätit på en restaurant som heter "La Charcuterie". Mat som lagats med äkta kärlek. De åt kött och anka, lyriska var de båda...

Annette har en motfråga: Finns det någon fransk region där man "inte" hittar god mat?
Hennes favoritkök är det provencalska. Så här säger hon: Det gäller bara att hålla sig undan de värsta turistfällorna.
Périgord är underbart också, litet tyngre mat (mycket ankfett!) men vansinnigt gott och litet speciellt. Dessutom finns det så mycket att titta på runt omkring att man får rätt bra motion.
Det baskiska köket är superläckert, med kraftiga spanska influenser.
Lyon, som jag snart ska flytta till har ett ganska spännande och helt omodernt traditionnellt kök med mycket griskött och inälvsmat. Samtidigt är det en oerhört vital stad ur gastronomisk synvinkel - det finns massor av restauranger i olika riktningar att välja på.

Jaa, Sophie... Vad tror du? Jag skall för säkerhets skull fråga svärfar... Han kan mycket om mat!

Tang Frères

Jag har äntligen kommit hem efter mitt besök i "Chinatown", avenue d'Ivry.
Det blev en hel del saker...
På bilden syns tofun, sesamfrön, rättika, friterad lök, wasabi ärtor, mina nya skålar till mison, teriyakisåsen, hoisinsåsen, tempuramixen, risnudlar, äggnudlar, sallad och duriangodis...




Kinna ångrade att hon inte köpte alla sesamfröna... Jag blev så nyfiken att jag måste prova själv...




Den där Durian som Tjejerna i köket säger... Det är en mycket speciell frukt som luktar väldigt, väldigt illa... Jag undrar om durianchipsen luktar lika illa... J skall smaka, han gillar durian färsk...




Jag tänkte fixa till lite tempuragrönsaker nästa vecka... Vi får väl se hur detta går...

Våren är här...

...och jag har klippt av mig håret...
En hel del, men det känns som en befrielse.

Jag skall till Tang Frères i kväll för att inhandla en hel massa godis till helgens gastronomiska utflykter...
Vad sägs om äggnudlar, risnudlar, tofu, teriyakisås, inlagd rättika, friterad lök och tempuramix till grönsaker... Tänkte eventuellt inhandla skålar till misosoppan också... Vi får se...

Till helgen jobbar jag igen, men det är i goda vänners lag så det skall bli QL...

Marskatt

Våran katt är på friarstråt. Det började lite smått i måndags då hon morrade och rullade sig på golvet men igår tog det hus i Hälsingland och kattskrället blev som förbytt!
Hon kravlade omkring på parketten med rumpan i vädret och min toffel på huvudet och morrade.
Jag försökte förklara att det var ingen idé att försöka imponera på mig, där finns inget att hämta, men vad hjälpte det.
Det enda som drog ner lusten till fortplantning var när jag tog fram kattmatsburken...
Hur länge skall sånt här hålla på egentligen?

Sjukvård – Månadens inlägg Mars

Det sägs att den svenska sjukvården är den bästa i världen. Som vuxen har jag aldrig behövt svensk sjukvård mer än den årliga gynekologundersökningen eller tandläkaren två gånger om året...
Jag har en väldigt possitiv syn på svensk sjukvård trots allt. När jag kom till Frankrike blev det först ett besök hos ”Le médecin du Travail”, ett obligatoriskt läkarbesök som din arbetsgivare står för en gång om året.
De kollar synen, tar urinprov, lyssnar på lungor, tar blodtryck, kollar vikten klämmer på magen och kollar ryggen.
I november 2000 fick jag en riktigt hemsk halsinfektion som jag tog hand om på svenskt sätt.
Två alvedon och i säng, sedan tog jag lite hostmedecin och hej hopp nästan bra. Jag fortsatte att hosta och i december bar det sig så illa att jag fick hemska smärtor i ryggen och hade svårt att andas och kände vänster arm domna bort, jag trodde ju bergsäkert att jag hade få någon slags hjärtinfarkt...
Jag gick faktiskt till läkaren... Många franska läkarmottagningar ligger i vanliga hyreshus i vanliga lägenheter, så var även fallet för denna läkare.

Damen konstaterade en rygginflammation och skickade hem mig med en ask Voltarén. Tack och ajö!
Jag hade inte längre ont så det var väl som hon sa då... En morgon några dagar efteråt, när jag skulle till jobbet och sträckte ut armen för att ta på mig jackan högg det till igen. Det kändes som en kniv i ryggen som tog andan ur mig... Jag kunde knappt gå upprätt. Jag släpade mig ner till läkarmottagningen och ringde på, det var tidigt på morgonen men sjuksköterskan var där.
Jag var i upplösningtillstånd och försökte att förklara att jag inte kunde andas och att jag hade varit hos läkaren bara för några dagar sedan. ”Snälla släpp in mig, kan jag få sätta mig här tills läkaren kommer?”
Sjuksköterskan sa åt mig att gå direkt till akuten på ett sjukhus som jag inte visste var det låg...
Kan ni inte ringa ”les pompiers” (brandmännen)? sa jag.

I Frankrike ringer man oftast branmännen eller räddningstjänsten när det händer något. Någon som är sjuk i métron, oftast finns det brändmän på plats redan som rycker ut för att plåstra om, ge hjärtmassage, ta ner en katt från ett träd osv. Det finns många ”kaserner” runt om i Paris och Frankrike så de kommer oftast fram fortare än ”le Services d’Aide Medicale Urgente.

”Näe”, svarade sjuksköterskan, ”du kan ta en taxi här nedanför”, varmed hon slängde igen dörren framför näsan på mig.
Då kände jag mig väldigt liten och väldigt rädd. Jag trodde att jag skulle dö.
Jag satte mig ner i trappan och grät. Jag tänkte att det kanske går över snart och då kan jag ta mig till sjukhuset.

Det visade sig att sjukhuset låg bara 400m bort men det är långt att gå när man inte kan andas och vänster sida börjar att förlamas.
Jag kom äntligen fram för egen maskin och bad om hjälp i luckan på akuten. ”Jaaa, har du ditt carte de sécurité sociale?” frågade damen. Biljetten till himmelriket, min patientbricka, mitt försäkringskassekort. ”Jo, jaa i min väska” ”Kan ni vänligen ta fram det då?” Då slog det slint och jag började att gråta. ”Vill ni ha kortet får ni leta efter det själv!” sa jag. ”Jag orkar inte mer nu.”

Jag blev lagd på en bår och de frågade en massa frågor. Till slut, efter några timmars väntan och diverse undersökningar, kom de fram till att jag hade en Pneumotorax.

Pneumotorax uppstår i regel spontant, det vill säga utan att det föreligger något underliggande tillstånd, när en lungblåsa spricker och det läcker ut luft i lungsäcken (pleura). Lungorna omges av ett vätskefyllt hålrum (pleura). Där finns ett undertryck som håller lungorna utspända och som fäster lungorna i bröstväggen. När luft läcker ut i pleurahålan stiger trycket, det undertryck som håller lungorna utsträckta faller och lungorna faller samman.

Symptom
Akut pneumotorax orsakar plötsliga bröstsmärtor (i regel bara på ena sidan av bröstet) och följs ofta av tung andning. Smärtans intensitet och andningens tunghetsgrad kan variera. Smärtorna kan uppstå vid in- och utandning och kan försvinna när man håller andan. Om pneumotorax inte är alltför stor går smärtan och den tunga andningen snart över. Vid mer allvarliga tillstånd kan man även få hjärtklappning och andnöd.

Prognos
Prognosen är god. Många måttliga sjukdomsfall läker spontant. Ibland måste man göra en dräneringsbehandling med sug och ibland även ett kirurgisk ingrepp i lungsäcken.

Källa: Doctoronline

Naturligtvis var jag tvungen att genomgå en dräneringsbehandling.
Jag blev opererad på kvällen och fick stanna kvar en vecka på sjukhuset med syrgas för att fylla lungan konstant med syre så att den inte skulle falla samman igen.

Jag blev väldigt väl omhändertagen och jag måste säga att fransk sjukvård är minst lika bra som den svenska.
Min J blev sjuk för ett och ett halvt år sedan och han fick fantastiskt fin hjälp.

Nâr man går till läkaren här får man betala, men pengarna återbetalas sedan av ”la sécurité sociale” till en viss del och av ”la mutuelle” (sjukförsäkringen) till en viss del.
Jag har tur för att min sjukförsäkring täcker, glasögon upp till 450€ och linser upp till 250€ per år... Den täcker sjukhusvistelse och tandläkaren också. Visst har ”la sécurité sociale” ett underskott på närmare 8,7 miljarder euros som regeringen försöker att minska varje år. Orsaken till detta är att fransmännen är stora läkemedelskonsumenter. Nu på senare år han man slutat att skriva ut antibiotika i ur och skur. Och jag tror också att man springer inte längre ner dörren till läkaren.

Jag har i stort sett bara possitiva erfarenheter av fransk sjukvård. Om vi bortser från vissa händelser där människan borde se sig om efter ett nytt jobb snarast, men var finns inte dessa människor?

Och med i månadens inlägg är: Emma, Barajagjohanna, Thérèse, Anna Malaga, Brazilian Linda, Sofia och Robban, Nejma, Pumans dotter, Tobbe, Jove, Annelie, Haydee och Agnes

Utmaning

Jag har på nytt blivit utmanad, denna gång av Tolken...
Mitt liv i tvåor och sjuor...Kul utmaning med årtal på 2 och 7.

1977 – Tre år gammal och söt som ett sockergryn, (fråga mamma och pappa).
Jag lever livets glada dagar med mimmi och mojsan i Träslövsläge på sommaren när mamma och pappa jobbar.
Den 15 juni hålls för första gången på 41 år allmänna val i Spanien.
Den 1 oktober invigs Storflygplatsen Landvetter utanför Göteborg och halvljus blir obligatoriskt i Sverige, även på dagen.


1982 – Åtta år och jag går i tvåan i Gula skolan. Min bästis i vått och torrt J och jag spenderar i stort sett 16 av dygnets 24 timmar tillsammans. Vi träffades för första gången 1980 när jag flyttade ut ”på landet”. Vi leker säkert redan med Gustaf och Gitte i ”Gustaf-huset”.
Den 30 april beslutar den svenska riksdagen att Svenska flaggans dag från och med 1983 skall vara Sveriges nationaldag.
Den 9 augusti genomförs en terrorattack mot en judisk restaurang (Jo Goldenberg ) i Paris, varvid sex personer dödas.


1987 – Tretton år gammal ve och fasa... Jag minns den här perioden som ett rent helsike.
Ständigt fett hår, armar och ben tre gånger för långa och okontrollerbara. Jag har precis börjat högstadiet och vi är ”minst” på skolan igen...
29 juli träder den svenske modeskaparen Sighsten Herrgård fram och berättar, att han håller på att utveckla sjukdomen aids.
6 oktober försvinner Stig Bergling, som dömts till livstids fängelse för spioneri, spårlöst med sin hustru under permission.


1992 – Arton år och jag går andra året på humanistiskalinjen halvklassisk inriktning på Bäckängskolan. Jag har träffat mina bästa väninnor, H, L och S. Oksiljaktiga. Jag har varit på Hultsfredsfestivalen och Roskilde och jag färgar håret i henna.
24 februari införs tjugokronorssedeln i Sverige.
7 juni grips Lasermannen, John Ausonius, efter ett bankrån.


1997 – Tjugotre år, jag har bott i Frankrike i två år redan. Jag jobbar i receptionen på Hotel Cheyenne och klär ut mig i cowboy kläder. Jag tänker stanna i ytterligare tre år och sedan flytter jag tillbaka till Sverige...
1 juli överlämnar Storbritannien Hongkong till Kina.
23 oktober beslutar EU-domstolen att Systembolaget får behålla det svenska spritmonopolet.


2002 – Tjugoåtta år, jag bor fortfarande i Frankrike och har utbildat mig till Nätverkstekniker inom IT.
Jag har fått fast anställning på ett konsultföretag och jobbar åt olika kunder. Jag trivs med mitt jobb och jag kommer ett stanna i Frankrike ett tag till.
1 januari introduceras eurosedlar och -mynt i de flesta EU-länderna.
11 oktober spränger terrorister två nattklubbar på Bali.


2007 – Trettiotre år, jag bor kvar i Frankrike även om jag har flyttat ett antal gånger...
Jag jobbar som Support Analyst på ett av europas största bank och försäkringsföretag. Jag är sambo med J sedan 4 år tillbaka och vi har blivit med katt. Det känns som livet äntligen börjar att ta form och att jag börjar få en vardag (i possitiv mening).
14 januari sveper Stormen Per in över Sverige
22 april går Frankrike till presidentval.

Misosoppa

Jag har gett mig sjutton på att lära mig att laga japansk mat... Vi gjorde ett halvhjärtat försök med J för två år sedan, men det blev inget vidare... Nu ville jag iallafall försöka igen, skam den som ger sig. Sagt och gjort, jag studsade iväg och köpte mina ingredienser i en japanskt affär som ligger bredvid Operan.

Jag köpte miso, tofu, dashi pulver till buljongen och sake för deras mirin var slut...
Inte helt lätt att hitta rätt bland alla förpackningar. Om man vill hitta på egen hand är det bäst att veta vad det japanska namnet är på produkten du letar efter.
Jag fick hjälp av en kille som jobbar i affären.

Över lag var alla väldigt snälla och hjälpsamma, även om de log lite överseende när de svarade på mina frågor.
Det är ganska dyrt men å andra sidan står sig ingredienserna länge.

Till "min" miso soppa använde jag...

1.5 L vatten
2 påsar (2x10g) dashi pulver
5 msk miso
1 msk sake (mirin)

Jag lade i tunt skivad purjolök och två tunt skivade färska champinjoner.
Grädden på moset blir naturligtvis 200g tofu (firm)

Jag lät vattnet koka upp och lade i dashin efteråt. Mison lade jag i när buljongen klarnat något, därefter sakén, purjolöken och champinjonerna. Precis innan jag serverade soppan lade jag i tofun så den hann att bli varm.

J smaskade i sig två skålar och katten smakade på tofu och champinjoner. Båda var nöjda och belåtna fast katten hade nog velat äta lite till...

Igår var vi och köpte en ny riskokare. Jag tänkte försöka fixa maki och futomaki nästa vecka.

Adressen till Kioko är 46 rue des Petits Champs - M° Opéra, Pyramides eller 4 Septembre.

Jobb, jobb och jobb...

ASKUNGEN!
Vi ska sy och vi ska klippa,vi ska göra, ska vi tippa. För den stora galakvällen. Så ska vi sy modellen...

Jaa nästan... Jag skall flytta och knåpa med datorer iallafall...
Solen skiner och luften är klar, så klar som den kan bli i Paris och jag jobbar...

När jag gick till tåget imorse såg jag att vattnet stod väldigt högt i floden... Som alltid den här tiden på året...

Utmaning

Jag har blivit utmanad av Thérèse...

Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir utmanade ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Bloggaren väljer sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att det är gjort skriver bloggaren en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.

1. Jag blir fysiskt illamående när jag hör ljudet av naglar eller något annat som gnisslar dras mot en griffeltavla.

2. Jag blir glad och alldeles varm inombords och känner mig till freds så fort jag fån en Chai tea latte från Starbucks i handen.

3.Jag avskyr att köra bil i Paris. Jag blir alldeles hysterisk och svettig.

4. När jag var liten (yngre då, för liten är jag fortfarande) så var min största idol ”Le Commandant Cousteau”; Jacques-Yves Cousteau. Vi läste (pappa läste) ”Den tysta världen” säkert 20 gånger. Mormor trodde att den var en bok för döva... (Fniss, älskade mormor...)




Bilden är lånad

5. Jag har haft en massa olika stilar genom åren : Syntare med autentisk syntfläta, Manchester independent stil med den obligatoriska blå vindjackan och låga Doc Marten’s, en väldigt kort och inte helhjärtad svartrockar period med svart hår och 14 håls (ju högre desto bättre) Doc Marten’s kängor, hippie med långa kjolar, mockajackor från Myrorna och henna färgat hår och nu då jag växlar mellan kostymer och 20cm klackar och gamla jeans med kicker’s.

6. Jag har alltid önskat mig en ”Mantón de flamenco”, en flamenco sjal och nu fick jag en av M och P i födelsedagspresent.

Det blir svårt att ”hitta” 6 nya bloggare som skall svara... Johanna kanske nu när hon har kommit hem... Kinna kanske, Annette...

Hemlängtan

Jag tänkte slå ett slag för ICA i Världen.
Mamma berättade att moster M "suktade" så mycket efter Läkerol att hon bad mor skicka en paket med några askar.
Man kan handla nästan allt via Internet och få sin leverans 1-2 dagar senare.
T.o.m. ost, filmjölk och prickig korv.
DHL leveransen kostar 41.72€ + 4.48€ i försändelse avgift (inom EU).
Det kan bli lite dyrt med 46.20€ i rena avgifter... Men är man desperat så är man...




Bilden är lånad

Internationella Kvinnodagen

Jag har ju precis glömt av att det är kvinnornas dag idag, speciellt idag.
Jag sänder därför en körsbärsblomma till alla kvinnor idag.

Kram på er!

Det är mycket skit nu...

Bilden som jag använder speglar inte särskilt mina känslor förnärvarande...
Förra veckan träffade jag I & C mina franska väninnor. C fick jag reda pas hade precis genomgått en bröstcancer operation, det hade gått jättebra, tumören och (lymf)körtlarna var borttagna. Tumören skickades på analys och svaret fick C i måndags.
En sjuhelsickes elakartad tumör... Nu måste stackars C genomgå cellgiftsbehandling, strålning och hormonbehandling... C är dessutom allergisk mot nästan allt vad medecin heter. Hon använder bara homeoterapi...
Jag vet inte riktigt vad jag skall säga. Jag känner mig bara så förbaskat otillräcklig och maktlös...

Solen kommer och försöker att värma våra frusna hjärtan... Jag skall äta lunch med I idag och vi skall försöka hitta en plan för att hålla modet uppe på C...

Helgen...

...bjöd inte på några större upphetsningar...
Men det känns skönt att bara kunna slappna av ibland.
Jag läser "The Devil wears Prada" för närvarande och det kräver inte heller särskilt stor hjärnkapacitet även om boken i sig är rolig.




Jag lyckades svänga ihop "min" numera världsberömda "uppochnervända" Potais och brie paj. Svärfar tyckte att portionerna var barnsligt små, han sa att nästa gång kan jag få låna hans paëlla "panna" för 30 personer... Mmm jo, jaa, visst sa jag...




Annars har det varit allmänt lugnt, den enda action vi hade i helgen var katten som mådde illa och spydde i J's joggingskor. Detta hände klockan 05.30 och det är ju QL när man blir väckt av en hulkande katt... Fast jag skrattade gott när jag såg var olyckan inträffat, J var INTE lika road...

Till helgen jobbar jag igen men tänkte kanske ta ledigt på måndagen efter... Vi får se.

Stickat & Klart

Jaa, då var dom snart klara då, handledsvärmarna, lagom till vårvärmen... :o)
Jag tog mig i kragen och kilade in till "La Droguerie" igår efter jobbet... Eller kilade in... Man får vänta i kö minst i 30 minuter.
La Droguerie har ALLT (ja nästan iallafall) inom garn, pärlor, knappar, paljetter osv. Ett paradis för pysselfantaster.
Jag kom klockan 17.15 och fick hjälp (man måste vänta på ett biträde som mäter upp osv.) 18.00. Lite tröttsamt men det är värt besväret.

Jag vill nämligen brodera på mina handledsvärmare. Paljetter, pärlor och kanske en och en annan liten blomma...

Man blir alldeles kollrig när man kommer in i affären... Kommer ni till Paris eller Marseille eller kanske Strasbourg ta vägen förbi...
I Paris ligger affären precis vid St Eustache kyrkan bakom hallarna. (métro Chatêlet Les Halles)9 och 11 rue du Jour.
Öppettider: måndag från 14.00 till 18.45 och tisdag till lördag från 10.30 till 18.45.
Det finns även en liten avdelning på "Le Bon Marché"
Där finns också "La Grande Epicerie" Helt klart värt att besöka!

Dans le Noir? - I mörkret?

Jag blev lite inspirerad av Thérèse när hon skrev om Footsie som är en lite annorlunda bar i Paris...
Jag har hört talas om en restaurant som ligger 51, rue Quincampoix (Métro: Les Halles linje 1 och 4, Hôtel de ville linje 1 och 11, Etienne Marcel linje 4 eller Rambuteau linje 11)i fjärde arrondissemanget i Paris där man äter i nattsvart mörker.

Servitörerna är blinda (eller icke seende som fransmännen säger) och kallas guider.
Man kan välja för 39€ som innehåller en förrätt, varmrätt och efterrätt eller en menu med en förrätt och varmrätt eller varmrätt och efterrätt för 30€.
Det finns mycket att välja på. Antingen bestämmer man vad man vill äta eller så blir det en överraskning.

Bland varmrätterna finns bland annat: Gåslever med lök och fikonmarmelad (min klara favorit). Till varmrätt kan man få lax "à la fondue de Tomate" (kan inte riktigt översätta detta) och färska örter med sötpotatismos och sötpotatis chips.
Det finns även ett vegan alternativ : Risotto med pesto i ett filodegsblad med grönsaker kokta i en grönsaksbuljong.

Till efterrätt kan man få en choklad "fondant", eller några macarons eller en fruktsallad...

Detta låter väl ganska spännande? J vill INTE gå för han vill veta vad han stoppar i munnen... Sant i och för sig men det låter skoj... Lite spänning skall man väl ha?

Dans le Noir?

Barn - Månadens inlägg Februari

Barn ja, vi skulle skriva om barn... Jag har ingen som helst erfarenhet av barnuppfostran, jag har ju inte ens syskon...
Jag skulle vilja ha barn, sen... Om ett tag... Vad jag är mest orolig för är att jag skulle bli en usel mamma... En riktig ragata som får massmördar barn... Jag vet ju inte HUR man GÖR...
Det finns ju liksom ingen bruksanvisning...

Min svenska bästa kompis J och hennes man fick en son 2005; Z. Världens gulligaste lille troll som är glad jämt... Precis som sin mamma... J's syskon har två döttrar var... M och T, jättefina tjejer... Och C och W som jag inte känner lika bra men som verkar vara hur gulliga som helst... 5 stycken kanon barn...

Grannen i lägenheten jämte har en son som är två år... Han har vrålat i snart 1.5 av dom...

Jag märker skillnader i uppfostran mellan Sverige och Frankrike...
Flickor och pojkar fostras lika i Sverige (enligt min minimala erfarenhet), medan i Frankrike är en flicka en flicka och en pojke en pojke...
När en flicka och en pojke blir kompisar i Sverige kan man bara vara kompisar, medan här (tycker alla jag har frågat iallafall) har pojken "alltid" något i baktanken.

Här tycker killarna att tjejerna förväntar sig mycket... Nonchalerar killarna för det står alltid 15 på kö och väntar på sin tur... Det skall köpas (dyra) presenter, blommor, bjudas på restaurang etc. Är det så i Sverige också eller är det bara jag som tycker att jämlikheten är större ju längre norrut man kommer?

Jag försöker att uppfostra en bångstyrig katt hemma... Vad som försvårar arbetet är ju att vi inte talar samma språk... Skall jag se henne som ett adopterat barn från en annan galax som aldrig kommer att prata vare sig franska, engelska eller svenska?

Hon vet att badrummet betyder lida, när man inte gillar vatten... Men hon vet också att efter vatten och hårblås kommer "ligga-på-duntäcket-och-kurra" sekvensen...

"Va dans ta boite" (gå och lägg dig i lådan) förstår hon, "Assis" (sitt), "Non" (Nej) och "Miam miam" (Matdags) går också hem...

Jag övar... När hon hoppar upp i mitt knä och "pussas" känner jag mig som en stolt mamma... Jag kanske inte kommer att bli en så tokig mamma när allt kommer omkring... Eller?

Andra inlägg: Sofia & Robban, Anna i Malaga, Jove, Annelie,
Thérèse, Nejma och Johanna,

Semlor

Tolken frågade vad jag använder för recept till mina semlor...
Jag har provat Tastlines Semmelrecept. Det blev jättebra.

Här kommer det...

Semmelbullar
40 st

50 g jäst
150 g smör
5 dl lättmjölk
1 dl socker
1/2 tsk salt
1,5 liter vetemjöl

Jag lägger inte mandelmassa i mina för det blir alldeles för mastigt... Dessutom är inte jag särskilt förtjust i mandelmassa...
Jag lägger i vaniljglass istället...




Bilden är lånad

Hus & Hem

Joo, den där STORA lägenheten är tydligen jättefin.
J, den lilla rutiga och beaupapa tittade på den i onsdags. STOR och DYR...
Jag gick till banken dagen efter för att fråga om det skulle gå för sig att låna lite pix... Och det gjorde det... Vi KAN köpa den om vi VILL... Men det är MUCHO, MUCHO silverpenningar det rör sig om...
Vi var å andra sidan och kollade in en lägenhet igår... 40m² som kostar lite mer än hälften av den andra men som är mindre än hälften så stor... Knepigt va...
Vi tänker lite på det... Jag skall kolla på andra lägenheter i veckan...




Lånad bild

Semlor

Snart är det ju semmeldags igen...
Svärfar gillar det... Han gillar allt som är sött och gott...
Jag är inte stormförtjust i semlor precis, det blir så tungt med all mandelmassa och grädde...
Jag tänkte göra en ny variant i år... Semlor med vaniljglass istället... Vi får väl se hur det blir.

Konstiga drömmar...

...när jag kommunicerar med Gud skriver jag i nyfallen snö. Så skall man göra...
Jaha, men hur gör man i Afrika då?

Men se det snöar...

...men se det snöar, det var väl... inte särskilt roligt hurra...
Doktor Panik bacill brukar det bli, men i morse var det förvånasvärt lugnt...
På bilden syns det inte särskilt men det snöar faktiskt ganska mycket... :o)

Ikväll blir J gräsänkling för att jag skall gå ut med mina kollegor och äta.
Vi blir bjudna av företaget som vill visa att de uppskattar vårt arbete.
Vi fick bäst "client satisfaction" i undersökningen som genomfördes under hösten. 88% av våra användare är nöjda eller mycket nöjda med supporten som vi erbjuder. Skall bara tillägga att vi är 4 personer som servar runt 1000 personer...

Känns jättebra!!

Det är grått...

...dimman hänger vid fotknölarna, men det är FREDAG... Och, mina vänner, jag är LEDIG!!
Inget särskilt att göra, mer än att koppla av, läsa, handla kanske... Vi måste ju ändå äta nästa vecka... Jag skall gräva ner mig under täcket och bara mysa...

Det gäller att samla krafter för att jag jobbar igen nästa helg...
Men det sker i goda vänners lag så det är inte särskilt smärtsamt...