Snövitt

Nu jäklar händer det saker! Ena delen av "stora rummet" är nu färdig målad och alla kontakter och strömbrytare är uppe. TV:n är på plats och likaså "stereo anläggningen" (säger man så fortfarande, det låter väldigt 80-tal...).

Vi har flyttat ner det åbäket till skåp i källaren eftersom ingen vill ha det. För stort, för litet eller fel dimensioner. Jo, men vi har ju inget lager på skåp direkt så att istället för att slänga ut det så tog vi ner det i källaren och ska använda det till förvaring.

De andra möblerna står nu i köksdelen och vi har snitslad bana för att komma fram till kylskåpet och kaffekokaren.

Nu är även den nya soffan och fotöljerna på plats, de är något ljusare i färgen än den tidigare soffan och det blir fint som snus mot allt det vita!

Vårt hus var ganska murrigt tidigare, mycket mörkt trä, balkar och bruna gardiner (som den tidigare ägaren så "snällt" lämnade kvar).

Med alla väggar vita, taket ommålat och balkarna (vi behöll två som är mer eller mindre bärande) vita får hela rummet en helt annan rymd.

Här öppnas ju alla fönster inåt så vi får se hur det blir med gardiner eftersom alla fönster på nedervåningen är "balkongdörrar". Men vi är inte där ännu!

Hursomhelst, det börjar kännas lite som hemma hos oss på riktigt nu, även om jag alltid har varit förälskad i det här huset, murrigt och mörkt till trots!

På tal om annat så skördade jag en luffa pumpa häromveckan, den har fått ligga på tork och igår skalade jag den! En liten svamp blev det, inte särskilt tät och lite tanig men det blev en iallafall! Jag har dessutom två större som sitter kvar i trädgården!

Jag fick dessutom ut en del frön som jag tänkte dela med mig av till kompisar!

Luffa svampen får bli dagens bild!

Nyheter från svamp fronten & annat (o)intressant

Jajamensan, då var den klar, vattenmelon disksvampen!

Ihopsydd med broderade kärnor och en liten snodd att hänga upp den i, tolv stycken luftmaskor, jorusåatt....

Nackdelen med de här svamparna är att de torkar ganska sakta. Än så länge går det ju utmärkt att torka dem utomhus men sen måste jag hitta på ett bättre sätt.

Jag har börjat på en ny vattenmelon, kände att det inte riktigt var dags för popkorn maskorna ännu, man blir lite fÖrlamad i hjärnan i denna värmen!

Idag på lunchen var jag och handlade med mamma i lurarna, vi brukar göra så, prata under lunch promenaden. I och med att vi har rattmuff-på regeln som gäller i Taverny spatserade jag omkring med min vitprickiga ansiktsmask och jag kände att jag blev en smula andfådd, kanske gick jag lite för fort?

Jag skulle betala 5€ till vårt sushihak som aldrig har kortterminalen inne när vi är där och äter. De har sushi-bud som åker och levererar deras mat lite överallt i krokarna och de tar med sig terminalen. Hursom, i måndags fattades det 5€ men det gjorde inget.

Vi lovade att komma förbi i veckan för att betala även om de sa att vi kunde betala allt nästa gång vi kommer för att äta. Men minnet är kort så jag föredrog att gå dit och betala av skulden innan vi alla glömmer av det!

Ikväll fick jag en bra nyhet och så upptäckte jag vem som spankulerar illegalt i mitt grönsaksland!

Det visade sig att skitgubben på Matthias jobb inte har COVID-19 och med tanke på att han inte har följt reglerna plus lite andra dumheter så kommer han få byta arbetsplats. Hos ett bemanningsföretag fungerar det lite annorlunda så han byter bara kund, men jag hoppas att det blir en läxa.

Den illegale grönsakslandsvandraren heter Lenny! Han ville åt mina körsbärstomater verkade det som. Han traskade helt sonika in bland morötter och purjolökar och snuffade.

Jag som har anklagat både katter och kompisen Blackie.

Han fick sig en uppläxning som hette duga om vad som anses respektlöst och inte i detta huset. Han lovade dyrt och heligt att inte göra om det, vi tog t.o.m. i tass på det! Så nu borde mina grönsaker vara ånyo i relativ säkerhet. 😝

Glasögon, kefir och Posten

Idag har jag förutom att jobba gjort en hel massa saker!

Matthias systerson fyller år på måndag, förra året åkte vi ner med Matthias föräldrar till Montpellier och det var en fin resa. I år är det annorlunda i och med corona viruset. Vi stannar hemma istället.

Det blir att skicka paketet med posten och eftersom vi inte kunde åka ner i maj då systerdottern fyllde år skickar vi båda paketen nu i september.

Gabriel ska få ett spel till sin Switch och Eden ska få en ryggsäck som jag fick av min moster nÄr jag var liten. Eden älskade min barbiedocka och mina kastisar som hon fick förra året så det blir repris. Ryggsäcken är en koala som ser ut som en koalabäbis när man har den på sig. Jag tror att hon kommer att gilla den. Spelet kom med posten från Amazon igår så jag fixade paketet under lunchen idag.

Jag gjorde även färdigt min kefir annons till zero waste affären, lade över kefirgryn till Audrey och skrev ut receptet.

Lennys tjejkompis ringde från optikern under morgonen och berättade att mina glasögon var färdiga.

Efter jobbet packade jag väskan med paketet, gryn, recept och glasburkar.

Posten var först, det visade sig att posten i Taverny har öppet mellan 9:00 och 12:00 från måndag, tisdag, torsdag och fredag. Så det var ju ingen idé att gå dit så jag gick till zero waste affären istället.

Audrey blev jätteglad för grynen och glasburkarna! Hon lovade att sätta upp min annons.

Jag handlade lite saker jag behövde och vi snackade lite om kefir.

Sen gick jag till optikern / glasögonaffären för att hämta mina nya glasögon.

Glasen är de bästa jag någonsin haft och bågarna är väldigt bekväma.

De berättade att min försäkring hade tagit hand om hela kostnaden.

Det visade sig efter ett par minuter att Lennys tjejkompisar hade gett mig 70€ i rabatt för att jag inte skulle behöva betala något.

Visst var det en fin gest? Jag tänkte fixa en liten present till dem för de behövde inte alls ge mig rabatt!

Kanske vill de ha kefir gryn? 😆

Imorgon ska vi till posten som ligger på andra sidan av Taverny för att posta paketet till barnen och sen ska vi hämta grönsakskorgen på getfarmen och ge dom tomma glasflaskor. Sen blir det nog lite trädgårdsarbete. Matthias klippte gräset igår.

Imorgon eftermiddag ska vi på cykeltur med Papy Maurice.

Idag är det den 4:e så ni får en liten fyra att kika på!

Ny vecka

Då var det dags igen, en ny vecka! Vi ville bjuda in våra kompisar på pizzakväll och Matthias föreslog nästa lördag. Jag sa att jag inte trodde att det skulle vara en bra idé för att skolan börjar för de franska barnen imorgon.

Gissa vad, de flesta kunde inte på lördag, vi får skjuta upp det en vecka. Kanske, kanske kommer han att lyssna på mig någon gång... 😉

Min vattenmelon disksvamp är inte riktigt klar, jag har "skalet" kvar, men jag fick en vattenmelon svamp och en jordgubb svamp av svärmor i söndags och hej vad roligt det blev att diska helt plötsligt!

Jag håller på att rengöra en massa glasburkar som jag ska ge till zero waste butiken. Imorgon tänkte jag att gå dit efter jobbet med lite glasburkar, ett par flaskor, min kefir annons och kefirgryn till Audrey som driver och äger butiken.

Det är bra mycket roligare att diska glasburkarna med en vattenmelon skiva än en luffa svamp. Min luffa svamp var så gammal och sladdrig att den fick åka till komposten.

Idag är det en fin solig dag, jag körde lite yoga under lunchen medan Lenny obekymrat skällde ihjäl en förbipasserande för att sedan lägga sig och svälla i solen (Lenny då, inte den stackars utskällde kraken som råkade ha vägarna förbi...).

Det kändes väldigt bra att börja på en ny yogakula, jag ska inte fortsätta lektionerna i på tisdagar i höst, dels för att de är flyttade till onsdagar (så det blir ju lite knepigt med tisdagar då...) men också för att de var lite för mesiga i mitt tycke. Dessutom så är man tvungen att betala en ny årsavgift även då vi inte gick på några lektioner efter den 10:e mars.

Vi fick lite inspelade lektioner men ljudet var väldigt dåligt och det var inget vidare.

Jag förstår att yoga läraren behöver få in pengar till sin verksamhet men inget har nämnts om avgifterna utan det var bara att punga ut med 429€ i årsavgift igen. Jag hade tagit 6 månaders abonnemang så det var hälften, men ändå. Ska man jämföra med till exempel en studio i Paris där det finns möjlighet att ta 65 lektioner i veckan kostar ett årskort 999€ och då får man gå så ofta man vill. Inga uppehåll för semester eller jul eller helgdagar... Jag har bara inte lust att göra en sexualförbrytare rikare, för det är vad Bikram yogas grundare är.

Yoga för mig är ett inre lugn kombinerat med fysiska övningar för att stärka kropp och knopp och där finns inte plats för dåliga energier!

På torsdag ska jag åka till jobbet, vår chef måste vara i Châtillon och då tänkte vi överraska honom.

Det blir inte mer än en gång i månaden på jobbet verkar det som. Vi får se hur det blir i oktober men än så länge är vi inte välkomna tillbaka på heltid.

För att runda av detta lite halvsura inlägg får ni suga på en yoga karamell, min fina handgjorda yogamatta som en dam i Nepal har vävt av återanvända saris som ett steg i att komma in i arbetslivet och inte vara beroende av att en man ska försörja henne och hennes barn!

Då var det dags

Jag har letat ganska länge efter en frisör eller salong som är ekologisk och helst zero waste (det där sista var att ta i lite grann...) och jag hittade en salong i grannbyn.

Jag har inte fått tummen ur och så kom Covid-19 emellan och jag blev bara långhårigare och gråare... Den grå biten var i och för sig självvald även om jag har funderat på att kanske göra något.

Jag var ganska nöjd med min självbild tills jag såg bilder på mig själv från förra veckan när vi var ute på äventyr... Vad var det för grå tant som tittade på mig från bilderna?! Det var ju mitt ansikte och min kropp men håret, glanslöst och grått och tråkigt.

Jag ser ju inte alls ut sådan, jag ÄR ju inte glanslös och tråkig och framförallt inte färglös! Näe, sådär vill inte jag se ut så jag ringde salongen i grannbyn imorse och på lördag ska jag dit för en växtfärgning. De är nämligen specialiserade på växtfärgning och använder inga kemiska medel i någon av de produkter de använder på salongen eller säljer.

Vi pratade ganska länge på telefon, jag förklarade lite vad jag hade tänkt, jag vill helst inte dölja mina gråa hår helt utan istället använda dem som slingor med en rödbrun färg baserad på henna.

Tyvärr upplyste hon mig att schampot som jag använder lämnar en hinna på håret, jag använder schampo i fast form och det är inget vidare för färgat hår.

Jag får väl tänka om och leta efter ett zero waste alternativ.

Det ska bli spännande iallafall och jag bör nog ta med en god bok till salongen för bara färgningen tar 2 timmar...

För att illustrera min kommande förvandling erbjuder jag en bild från ett av våra urbex äventyr då jag hittade ett par ståtliga fågelben och kunde inte låta bli att rita dit resten av fågeln när jag kom hem!

 

Andnöd, vänner och grönsaker

Jag förstår att ni sitter som på nålar nu och frågar er: "Vad blir det för grönsaker i veckans korg från Getfarmen?! Va? Vad kan det bli?

Jodå det ska jag tala om!

- 1 knippe sparris (hurra!)

- 1 salladshuvud (förra veckan var så god!)

- 2 råa rödbetor

- 1 kg morötter

- 1 kg potatis (charlotte)

- 1 knippe ängsyra

Jag har redan börjat att få lite idéer... Av ängsyran tänkte jag göra pesto och kanske lite kryddsmör. Peston blir fin till en potatis sallad av charlotte potatisen!

Sparrisen, ja, det ska jag njuta av!

Där vi brukar handla grönsaker har de papperspåsar med "fönster" på för att plocka frukt och grönt i. Jag brukar i allmänhet ta med egna påsar i tyg för att det är mer miljövänligt och så är det billigare också. Det dras av 0,15€ här och 0,30€ där så det blir ungefär 2€ i månaden, inte mycket men hellre det än att göra åt dem. Hursomhelst, även solen har sina fläckar så ibland glömmer jag mina påsar och då blir det till att använda papperspåsarna.

Till saken hör att jag är en ekorre, jag sparar på det mesta som kan bli (en gång i framtiden...) användbart, så jag har en bra bunt påsar som bara ligger och skräpar eller hamnar i komposten då och då.

Synd att slänga särskilt om någon annan kanske skulle behöva dom. Jag frågade La Ferme de Chauvry om de inte skulle vara intresserade av "mina" pappers påsar och det var de! Grönsaks-damen behöver påsar och hon skulle blir jätteglad om hon fick mina! 

Hurra, återanvändning, mer plats i köket till mig och hjälp till en lokal producent i ett "slag". Mycket bra! Jag visste väl att de där påsarna skulle komma till användning. Kanske kan ge bort lite plastpåsar som jag har kvar i gömmorna också... (mummel, mummel...)

Jag börjar som sagt jobba heltid den här veckan och det är väl inget att oroa sig över egentligen, men mitt undermedvetna här levt lite jäkel några dagar. Jag har varit orolig utan att egentligen kunna sätta fingret på vad. Huvudvärk och diffus värk i ryggen, troligtvis träningsvärk efter löpningen och så spänner man väl sig under natten också.  

Jag har drömt mardrömmar; hunden sprang bort i Warszawa (fråga mig inte), jag fick COVID-19 och drabbades av andnöd. Jag vaknade och var helt panikslagen. Det tog ett par andetag innan hjärnan registrerade att jag faktiskt fick luft.

Efter första dagen tillbaka har det lugnat ner sig. Jag provade yoga mot huvudvärken, fortsätter löpningen och vilar när det behövs.

I söndags ringde en vän som jag inte har pratat med riktigt på väldigt, väldigt länge. Det var roligt! Vi tjôtade bort en timma och bestämde att när undantagstillståndet är över kommer hon hit och dricker mojitos med mynta från trädgården och så köper vi lite god getost också!

Bilden är från förra veckans grönsakskorg från getfarmen, riktig potatis-kärlek!

45 år och döstädning

Nu är inte jag riktigt 45 år än och döstädar jag jag väl heller inte riktigt... Jag prylbantar, eller minimiserar som det så tjusigt heter och vad åldern anbelangar, sa Matthias systerson att jag minsann inte alls såg ut som 45 år och hade jag bara varit liite, liite mindre så kunde man tro att jag var 12 år! Har är en rolig prick Titi!

Den första augusti började vi, Julie, en kollega på jobbet och jag, att rensa våra skåp på jobbet. Jag har jobbat där i 5 år men herrejäklar vad grejor jag har i skåpet! När jag började i oktober 2013 köpte jag ett par högklackade skor i hopp om att bli lite tjusigare och tagen mer på allvar än tidigare (jag ser ju ut som en tonåring bara enligt Gabriel). Men jag upptäckte snart att det finns ju ingen särskild klädkod. T-shirts, jeans och tröja... Till skillnad från de flesta franska företag så blir man inte behandlad/dömd efter hur man klär sig där jag jobbar. Man blir hyllad för arbetet man utför och idéerna man lägger fram och vi är fantastiskt fria. Men nu spårar jag ur lite...

De högklackade skorna, de använde jag naturligtvis inte särskilt många gånger och sen fick de ligga i skåpet.

Jag tog med dem hem, putsade och tvättade dem lite och la ut en bild på Vinted, en fransk applikation där man kan sälja kläder, smycken, accessoarer, skor osv.
Efter ett par dagar blev de sålda; 15€, ett mycket bra pris för tjejen som köpte dem och ett bra pris för mig som bara hade de liggande i skåpet!

Jag har blivit en kliché & asklut

Jag har alltid varit miljömedveten, noga med återvinning och i stort sett haft en, i mina ögon, hållbar livsstil, men jag har gått och blivit en riktig all-in helylle miljönisse! En liten sur-kärring (får man ens säga så idag utan att bli anklagad för misogyni?) som knappt inte säger något men som tänker desto mer om hur vi människor lever.

Jag tror inte på repression och hot, jag tror på att ge lust att agera!

Jag har ingen hållbar särskilt livsstil, jag flyger ibland, sällan men två gånger om året blir det nog, vi har en dieselbil, den är relativt ny och släpper ut mindre CO2 än en bensindriven bil, men det är fortfarande en bil och min sambo tar den till jobbet varje dag.

Men det finns saker som vi har ändrat på; jag har alltid rest kollektivt till jobbet, det gör jag nu också, jag jobbar hemifrån två dagar i veckan. Jag äter vegetarisk mat, Matthias äter kött ibland. Vi handlar, i den mån det går, närproducerat, annars franskt, annars ekologiskt, om ekologiskt går att kombinera med franskt och närproducerat är det naturligtvis toppen, annars får man välja. Jag planerar våra måltider för att bara köpa det vi behöver, men jag bör nog bli lite bättre på det. Vi har en kompost där allt komposter bart "slängs".

Vi använder inte hushållspapper eller pappersnäsdukar, jag använder en rakhyvel i stål istället för plast, min tandkräm köper jag i lösvikt eller gör själv.

Tvättmedel har jag för längesedan bytt ut mot tvättnötter, men en av mina kompisar, Renée, tillika miljönisse, tipsade om ett gammalt husmorstips: Tvättmedel av aska! Innan sotaren kom för att sota vår skorsten skyfflade jag ner askan i glasburkar för senare användning.

Nu tänker jag alltså också tipsa om detta fantastiska, billiga och återvinnings vänliga recept!

1 glasburk (1,5L)

200g silad aska (en del kör i allt men jag föredrar att sila)

1 L vatten

Tålamod

Man blandar askan och vattnet och låter det stå i 3 - 4 dagar.

Man ska röra om i burken en gång om dagen.

På den 4:e dagen, vilar man icke, utan man slänger fram sin burk där en slags gulaktig vätska har bildats och askan har sjunkit till botten.

Nu ska detta silas igen. Jag provade en silduk, men det gick inget vidare, många partiklar följde med. Jag kom ihåg att vi hade ett gäng kaffefilter i källaren som jag snabbt tog fram. Efter egen erfarenhet är det bäst att ta dubbla filter. Nästa gång ska jag prova en dubbelvikt kökshandduk för att minska mitt avfall ytterligare.

Resultatet av aska med vatten blir pottaska eller asklut. Det är irriterande för huden och därför bör man använda skyddshandskar. Det gjorde inte jag när jag kramade ut min silduk efter den första silningen och bytte därmed hud inuti händerna de kommande dagarna. Inte att rekommendera.

Igår provade jag äntligen tvättmedlet: jag tvättar våra täcken en gång om året, på sommaren då de kan hänga ute och torka.

Vårt 10 år gamla IKEA täcke har aldrig varit så vitt och fluffigt, möjligtvis när det inhandlades.

Jag körde en omgång tvätt till i natt, färgat den här gången och den var skinande ren när jag hängde upp den imorse.

Till en maskin använde jag 30ml (två matskedar) tvättmedel och 10 droppar eterisk lavendel olja för en svag doft. Inget sköljmedel, annars kan man ta ättika. Tvätten luktar det inget, bara rent från att ha torkat ute.

Av 1 liter vatten fick jag ut ca 750ml ren asklut. En del säger att det håller i två veckor, jag tänker prova tills mitt tar slut. Så här blev mitt tvättmedel, jag är verkligen super nöjd!

Fyra

I måndags började jag dagen med frukost tillsammans med Jessica som vanligt kan man nästan säga.

Det är oftast den enda tiden vi får tillsammans. Annars är det alltid nån lustigkurre som klämmer in ett möte mellan tolv och ett!

 

Den här sista veckan har verkligen tagit musten ur mig. Det som verkligen slog spiken i kistan var testet som vi gjorde på natten.

Det har naturligtvis varit en del att göra också eftersom de flesta tror att jag är chefens ersättare när han är på semester. Jag håller i en del saker men inte allt! Nån måtta får det vara!

Efter jobbet skulle jag till La Maison Zéro Déchet som ligger vid Sacré Cœur. Det var en konferens för att bli ambassadör för Zero Waste.

Jag hade aldrig varit där tidigare och det var en upptäckt. De säljer lite zero waste prylar, böcker och annat. Man kan även fika där.

Nu var konferensen ganska sent på kvällen så kaféet var stängt vad jag kunde se.

Jag köpte Zero Waste France bok som jag har gått och tittat på ett tag. Jag är på jakt efter mer fakta för att kunna kontra alla dumma kommentarer man får.

Konferansen var mycket intressant, det var mycket yngre (under 30 år) människor där och det gör mig både glad och hoppfull!

Vad tacksamet anbelangar idag den fjärde december, så är jag tacksam för mina vänner. Jag har kompisar som jag inte har träffat på flera år men så ses vi eller så hörs vi på telefon och då är det som om vi sågs igår. Jag vet vem som kommer att ställa upp för mig villkorslöst och de vet också att de kan ringa mig när som helst. Vänner är bland det viktigaste som finns i livet.

Möte med Familjen (nästan) Zero Waste

Igår efter jobbet åkte jag till Porte de Clignancourt för att träffa min kompis Julie och Jérémie, pappan i Familjen Nästan Zero Waste.

Det var fullt med folk och jag var mycket förväntansfull. Jérémie levererade, han är van att stå inför en publik och berätta om miljön och hur våra sopor (inte) blir omhändertagna. I stort sett bränns eller grävs 90% av allt vi slänger i soporna ner i jorden.

Efter att ha förklarat allt det tråkiga så gick han vidare till att förklara hur han och hans familj gick från "gröna" till zero waste.

Det är spännande och han fick det att låta enkelt även om vi alla som satt där vet att det inte är så enkelt.
Han pratade också om att ha tålamod med sin familj eller sin sambo som kanske inte är redo ännu.

Det var jag, och jag ska försöka att ha mer tålamod med herrn i huset. Jag blir ju bara så vansinnigt passionerad när man pratar miljö och ekologi.

Hur som helst var det mycket spännande och inspirerande, jag behöver framförallt rensa i min garderob och bland mina ägodelar. Jag har alldeles för mycket saker som jag inte använder och det är ju onödigt.

Jag hade glömt bort hur mycket jag gillar att gå på såna här evenemang. Det blir ju lite mindre av det när man bor "på landet".
Jag ska på en ateljé om eteriska oljor den 20:e november.
Jag tänkte att jag kunde gå på två konferenser eller ateljéer i månaden, det bästa av två världar.

Dagens bild är från La REcyclerie precis innan konferensen började.

Champagne & deodorant

Idag har det varit ett mycket underligt väder: sol, spöregn, sol, spöregn, sol etc.

Jag passade på att sortera papper, vika och hänga tvätt...
När Matthias vaknade, han är välsignad med att kunna ha sovmorgon, jag vaknar nästan alltid klockan 08:00, gjorde jag en deodorant efter Louises recept som hon gav oss efter zero waste ateljén för två vekor sedan.

Tänkte prova den imorgon, hoppas att den fungerar, annars får jag tvätta armhålan på jobbet...

Matthias har tagit semester nästa vecka, han ska riva badrummet bakom vårt sovrum sa han. Det får han gärna göra förutom på onsdag och fredag för då har jag tänkt att jobba hemifrån.
Vi får väl se hur det blir med det: badrummet och hemmajobb.

I eftermiddags åkte vi till Matthias föräldrar, Amélies gudmor och hennes man var där. Jag hade aldrig träffat dem.

Moniques man Jean-Pierre har vandrat Jakobsleden två gånger, det är något som jag har velat ett bra tag nu men det tar ju lite tid om man ska göra det "riktigt"... För Jean-Pierre tog det 59 dagar! Vi får väl se om det går att ordna innan jag går in pension!

Efter två glas champagne var det dags att åka hem lite glada i hågen! Matthias högg ved till kvällens brasa och Lenny och jag gick ut på en promenad för att lufta oss lite.

Det höll upp tillräckligt för att vi skulle kunna vara ute 30 minuter.

VI festade på gårdagens rester av racletten så nu sitter vi och jäser i soffan igen.

Dagens bild blir på min hemmagjorda deodorant, jag använde en rengjord honungsburk som blev tom i veckan, garanterat zero waste!

Jag mötte Lassie

Igår var det premiär för många saker: Första vågen av användare som bytte platform, min zero waste konferens på jobbet och Louises zero waste konferens på La REcyclerie vid Porte de Clignancourt.

Första vågen gick över förväntan, flera av mina kollegor tittade förbi mitt skrivbord och sa att det gick som "ett brev på Posten" och sa att jag hade gjort ett bra jobb. Det känns fint!

På eftermiddagen körde Pauline och jag vår första zero waste ateljé på jobbet. Sex väldigt ivriga kollegor med superbra idéer.
Vi kom fram till en del saker vi vill koncentrera oss på. Bland annat en blogg på vårt intranät.

Idag fick jag ett mejl av Pauline som hade pratat med en kollega som känner en kille som är mer eller mindre proffs i zero waste!
Han har redan satt upp flera zero waste aktiviter på olika arbetsplatser. Hennes kompis frågade om vi möjligtvis ville att han presenterade oss för zero waste proffset? SJÄLVKLART sa jag! Det vill man ju inte missa!

Jag träffade nya kollegor i och med ateljén och vi träffades igen över en kaffe imorse. Hon skulle köpa en bok som jag redan hade och har läst ut.

Jag har alltid varit lite kinkig med att låna ut mina böcker tidigare, så petig med att de ska se "nya" ut, men nu lånar jag ut dem med glädje! Zero waste ger även "psykologisk hjälp" ha, ha!

Igår kväll klockan 18:00 skulle jag till Louise Salvati aka Luizzatis zero waste coaching.
Jag följer hennes blogg, Instagram konto Facebook, hon är min idol!
Jag blev nog lite starstruck, Louise är så trevlig och gullig!

Vi var 13 personer som lyssnade på Louise nÄr hon berättade om sin resa mot zero waste. Mycket intressant! Hon har rest i stort jorden runt i 8 månader med sin man och på de 8 månaderna blev det 2,6kg skräp.
Ateljén avslutades med pyssel. Vi flätade en tawashi var av 2 par strumpbyxor. Jätteroligt!

Det var så inspirerande och roligt att träffa andra zero waste stollar! Jag känner mig mindre ensam nu!

Jag var så slut när jag kom hem vid 21:30-tiden att Matthias och jag bara åt tillsammans sen slängde jag mig i sängen.

Bilden blir ju naturligtvis på min tawashi!