Goda grannar

Vi har till mestadels goda grannar men det finns ett par som inte är några coola katter precis.

De är högljudda, vet bäst, kan allt och försöker styra gatan där vi bor för att de var de första som flyttade hit och byggde sitt hus.

Jag fick dessutom erfara rasistiska tendenser i våras när vi pratade lite som grannar gör på gatan. Det var spiken i kistan för vår "grannvänskap"!

Jag har inte lust att bli ovän med någon, särskilt inte människor man ser nästan varje dag men de här typerna tar liksom över allt och försöker böja det mesta efter deras vilja.

Matthias har redan varit i luven på mannen för att han helt sonika tömde sitt skräp på stigen bakom vårt hus. Med skräp avses här betongbitar, sten och allmänt bös från en renovering i deras trädgård.

Det löste sig tillslut och de fick skräpet levererat till porten.

Vi är fortfarande artiga mot varandra men det finns ingen kärlek där.

För ett tag sedan fick vi reda på att grannarna som har huset jämte diktator paret skulle få hemlevererat ett trumset. Mannen skulle tydligen lära sig att spela trummor.

Jag är ingen elak typ men jag måste säga att karma kom snabbt till byn. Jag gottade mig lite åt att nu skulle de minsann få lite tillbaka av allt som de sänder ut.

Idag när Matthias satte upp vår nya ringklocka hörde han att grannen med trumsetet var i full gång! Vi bor snett emot dem så hörs det ut på gatan kan jag bara föreställa mig hur det låter inne i huset.

Så sitter ju diktator huset och trumgrannens hus ihop också. Garage mot vardagsrum... Vad tråkigt...

Som man bäddar får man ligga... Eller som MC Hammer skulle ha sagt: Stop! Hammer time!