Han har skällt och skällt och skällt! På allt och inget, ett par skraltiga pensionärer med käpp och rullator som var tvungna att stanna och förklara för Lenny att det är väl ingen idé att skälla på dem: "Men lille vännen, vi går ju bara förbi här och vi är så snälla..."
Det är jag övertygad om men det struntade Lenny i han flög runt i häcken (tujorna) som ett torrt skinn och trumpetade ut att här kan man minsann inte gå förbi oskälld på, snäll, skraltig pensionär spelar ingen roll! Vov!
Det har varit skäll på grannen taxichaufför, skäll på löptränande unga män, hurtiga damer med gåstavar och sopgubbarna.
Skrikskäll efter grannbarnen (TITTA PÅ MIG, HÄR LURAR JAG I BUSKARNA MED EN TENNISBOLL, TITTA, TITTA, TITTA!!!)
Jag ska bita dig i rumpan skäll efter brevbäraren... Jag har blockerat en del så Lenny inte kan springa runt huset men det höll inte och i förloppet höll Lenny på att slå sig fördärvad så blockaden är nedmonterad. Förra hösten slet han av en klo genom att rusa runt huset efter brevbäraren. Fråga mig inte var logiken i detta ligger för brevbäraren åker inte runt huset...
Ikväll har han varit en ängel tills han försökte sno min vattenmelon disksvamp och när han inte kom åt den försökte han sig på nystanet.
Stängda fönsterluckor är det enda som hjälper men jag tycker synd om honom så jag släpper ut skrället iallafall. Sen får jag ta in honom efter 5 minuter då han skäller livet ur hela kvarteret!
Dagens bild blir på skrällets profil uppifrån då han spanar efter potentiella offer...
Något lite påfrestande när de skäller på allt som rör sig. Vi har fått det mycket lugnare sen vi flyttade upp till övervåningen. När vi bodde på botten skulle det skällas på alla som rörde sig utanför dörren - grannarna och folk som gick förbi. Häruppe händer det mycket mer sällan.
SvaraRaderaHoppas det lugnar sig! Ha en fin helg.
När jag sitter i möte och hör hur han skäller och skäller så blir jag stressad, även om de andra inte hör, vi har sådana där fancy hörlurar med surrounding sound noise reduction, men jag kan knappt koncentrera mig så oftast slutar det med att han får en åthutning och går in och lägger sig och surar i korgen. Lenny har alltid varit lite "skällig" av sig men det verkar bli värre med åren. Vad som har blivit bättre är att han lugnar ner sig fortare och att han håller klaffen när vi säger till. Grannarna säger inget, de tycker att det är bra att ha en vakthund i kvarteret, det är bara ett par som tror att de styr (som själva är lite åt högljudda rednecks hållet och hade en hund som skällde jämt tidigare) som klagar. Men det är nog mest pga av att Matthias skällde ut gubben för att han slängde sitt skräp på den lilla stigen bakom vårt hus, han var bara för lat för att åka till tippen. Grr...
SvaraRadera