onsdag, september 30, 2020

Litteratur

Jag har inte läst en bok av Henning Mankell på väldigt länge, så länge att jag hade glömt hur vackert hans språk är.

Jag älskar böckerna om Kurt Wallander, det var så jag hamnade i det skandinaviska "deckarträsket".

Jag har läst ungefär hälften av hans 45 böcker, både om Wallander och andra som "Daisy Sisters" och "Tea-bag".

Jag började läsa "Minnet av en smutsig ängel" förra veckan kom inte så långt så under tågresan till jobbet idag började den verkliga resan tillsammans med Hanna Lundmark.

Mankell bemästrar det svenska språket till perfektion och böjer och tämjer det till sin vilja för att beskriva situationer och måla en berättelse så detaljrikt att jag blir andlös varje gång!

Jag har inte läst någon av Henning Mankells böcker på något annat språk än svenska så jag kan omöjligt säga om översättningarna är lika vackra språkmässigt, kanske har någon av er läst böckerna på något annat språk? Vad tycker ni? Vilken är er favorit?



2 kommentarer:

  1. Jag har bara en Mankellbok som satt sig i minnet och det är Den vita lejoninnan som jag fick och läste på tyska. Jag läste helt säkert fler av hans böcker också men det är den jag minns. Däremot minns jag inte hur den kändes språkmässigt och speciellt inte jämfört med på svenska!
    En bra deckare är fint att krypa ner med på höstkanten! Kanske är dags att titta efter en sån igen.

    Själv "kopplar jag av" med en bok om Chakrasystemet The Complete Book of Chakras av Cyndi Dale. Det tar mig iallafall långt bort från min vanliga litteratur och jobbet...;). Och är spännande för allt man lär sig om chakramedicin!

    SvaraRadera
  2. Villospår var den första boken jag läste av Mankell, jag blev fast på fem röda. Kanske var det hemlängtan?
    Chakra systemet är mycket intressant. Jag har en annan bok om chakras av Jennie Harding; Secrets of Chakras. En "hands on" bok som passar bra med för just chakras tycker jag.
    Jag kan inte påstå att jag är särskilt förtjust i att läsa facklitteratur inom mitt område heller... IT i text är ingen uppiggande lektyr precis.

    SvaraRadera