måndag, januari 09, 2017

Lång dags färd mot natt

...eller snarare tvärtom, kort natts färd mot dag!
Med en sjuk man i huset (näe, det är ingen skillnad på män, de är lika sjuka världen över), som utförde en mycket komplicerad koreografi i sängen som om han vore Maurice Béjart, vaknade jag cirka 10 gånger i natt!
Detta kulminerade i skrapljud från bottenvåningen där Lenny sover i sin korg (i plast).

Lenny är en jättesnäll jycke som inte är särskilt besvärlig av sig. Får han bara sovmorgon (minst till 9:00), äta (helst så mycket som möjligt, han är som svart materia) och leka med bollar är han lycklig! Däremot har han en dålig vana att "möblera" om sina filtar och kuddar utanför sin korg och det kan se ut som ett mindre slagfält ibland när vi kommer hem alternativt vaknar.

När jag hörde skrapljuden i morse klockan 5:00 trodde jag han sysslade med sin vanliga "home staging" eller att han möjligtvis höll på att gräva ett hål i soffan.
När jag kom ner låg hunden och "sov" på sidan med tassarna mot baksidan av plastkorgen.
"Vilken liten skithög, han smög tillbaka till sin korg och låtsas att han sover när han hörde mina steg i trappan!" jo jag tänkte faktiskt "skithög"; jag var måttligt exalterad över nattens koreografi och tillsammans med krafs-ljuden var jag högst irriterad.

När jag tassade fram för att hämnd-skaka liv i kraken så såg jag att han faktiskt sov på riktigt.
Han drömmer ofta att han jagar något / någon (en boll kanske?!) och springer i luften och det var alltså det som hade hänt... Krafset kom från tassarna som skrapade mot korgkanten när Lenny sprang i sömnen. Då började jag skratta och väckte stackar'n som snarkade så skönt.

Jag är däremot slutkörd, kom knappt igenom dagen. Blev lite yr i knoppen vid 15:30 tiden så jag tog en sväng till Madame l'Infirmière. Ingen feber, normalt blodsocker men lite lågt blodtryck. Trötthet efter en ganska jobbig natt trodde vi.
Jag fick ligga ner 20 minuter och kände mig bättre efter det.

Jag var först orolig att jag hade fått Matthias magsjuka men det verkar inte så.

Jag hade dessutom tid hos min kompis som är kiropraktor och det ville jag inte missa. Det är hennes förtjänst att jag har kunnat börja springa igen!
Min kiropraktor har sin praktik vid Châtelet Les Halles så jag passade på att ta en titt på det omgjorda köpcentret Forum des Halles... Inte dumt alls, eller vad tror ni?

  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar