När jag kom till kontoret var jag alldeles ensam och tände i princip lamporna. Jag satte mig vid ett ledigt skrivbord på tredje våning då mitt våningsplan är avstängt. Det visade sig 30 minuter senare att jag hade tagit någons plats (även om vi inte har platser tilldelade) så jag fick helt sonika flytta på mig... Ja, ja vad gör man inte för husfridens skull...
När jag åkte in med tåget så kom jag att tänka på vissa egenheter jag hade som yngre (det finns säkert en del som fortfarande sitter i... Eller vad säger du mamma?).
När jag var 19 år började jag att jobba heltid på ett fotolabb. Mycket fotointresserad och jag älskade verkligen att jobba där.
Olika kunder varje dag, vi framkallade färgbilderna åt lokaltidningen och mötte intressanta människor som kom in och ville ha hjälp med framkallning, förstoring av bilder eller köpa film.
En av våra kunder var australiensare, jag kan inte för mitt liv komma ihåg vad han hette / heter men det var en ganska liten kille som liknade Crocodile Dundee, hatt och hela baletten.
Det visade sig lite senare att killen spelade didjeridoo och även höll kurser för att lära andra spela didjeridoo, i priset på kursen, som var 400kr vill jag minnas, kanske lite mer, ingick en handgjord didjeridoo som Borås Crocodile Dundee hade gjort.
Jag blev naturligtvis i eld och lågor, jag lyssnade på Jamiroquai och var över öronen förälskad i ljudet. Jag ringde till Mr Dundee.
Nja, sa han, de där kurserna var inte så värst lukrativa så han hade gjort ett uppehåll.
"Jaha, men jag kanske kan höra av mig när du börjar med kurserna igen, även om priset blir högre?" frågade jag hoppfullt.
"Nja", svarade han igen, "nu är det ju så att..." (ganska lång tystnad) "...ja, alltså traditionellt sett så ska inte kvinnor spela didjeridoo, så jag kan tyvärr inte lära dig."
Där gick ridån ner! Va?! Detta är både sant och inte sant men det visste ju inte jag då, så det blev slutet på min korta resa mot att bli didjeridoo spelare...
Jag var också besatt av Skottland under en längre tid. Jag lyssnade på The Proclaimers, Simple Minds, Cocteau Twins och The Communards, jag studerade dialekten och uttalet. ALLT, som gick att komma över innan internet, om Skottland fångades in på min radar!
Det lustigaste är väl ändå att jag fortfarande gillar Skottland väldigt mycket men jag har fortfarande inte varit där!
Egenheter... Ja ni!
Idag gick jag hemifrån klockan 06:00 då det var mörkt och kom hem strax efter 18:00 då det var mörkt igen...
Då blir fotografering inte så enkelt...
Idag bjuder jag på en guldgul skuggspets på vägen hem från jobbet!
Skotska är jättefint. Jag har varit i Skottland i ett par veckor för typ flera decennier sedan. Rekommenderar att resa dit i juli, men att packa mössa och vantar och regnkläder... Väldigt vackert men kallt :o) Och de gillade verkligen inte engelsmän när jag var där... Tycker om proclaimers ska kolla vilka de andra grupperna är !
SvaraRaderaJag kollar sporadiskt på Outlander för jag tycker att skotska är vackert ;o) Jag skulle gärna vilja åka dit, jag har dessutom vänner där.
SvaraRaderaCocteau Twins hör man inte vad de sjunger. The Communards är ju Jimmy Sommervilles första grupp och Simple Minds känner du nog till när du hör deras mest kända låtar (Don't you, Mandela Day, Belfast child, ...)