Vilken vecka, vilken helg och vilken start på veckan!!
I fredags fick jag skäll helt oförskyllt av en kundansvarig på företaget jag jobbar för.
Förra veckan var väldigt krävande och jag var trött, det var liksom inte läge att bråka med mig.
Jag har helt kommit över att bli förbannad, jag är så trött att jag blir bara ledsen när människor är elaka mot mig.
Det slutade med att jag bara gick iväg innan hon hade skällt färdigt. Som tur var så försvarade en av de andra kundansvariga mig och det kändes skönt.
Jag har inte tänkt särskilt mycket på det under helgen, jag var ju upptagen med annat. Jag träffade Isabelle och vi tjôtade i 7 timmar igår var jag hemma och fixade efter en löptur... Urtrött!
Idag kom jag till jobbet klockan 7.45. Vid 9.00 tiden fick jag ett mejl av damen som skällde på mig i fredags. Hon bad om ursäkt och ville att jag skulle veta att det inte var meningen att såra mig och att hon tycker att jag arbetar bra.
Jag skrev tillbaka och sa att visst hade jag blivit ledsen men att det finns dagar då man säger saker man ångrar, det vet ju jag själv...
Vidare skrev jag att hennes meddelande var mycket uppskattat och att nu kan vi lägga detta bakom oss för att jobba tillsammans igen.
Min tro på godheten i människorna växte sig starkare idag!
Alltså kärlek och positiva tankar gör underverk!! Den här kvinnan var den sista på jorden som jag trodde "kunde" be om ursäkt! Men det ordnade vi! Hurra!
måndag, december 17, 2012
onsdag, december 12, 2012
Spik i foten
...har jag inte, men däremot en inflammation i käkbenet... Jag har haft ont i tanden i en vecka nu, det har inte hänt sen jag var 5 år eller något sådant. Bu!
Nu har jag fått ett tandplåster iallafall så det borde hålla under semestern! Så var det med det! Jag är lite ledsen, men det kommer att gå över! Den 9:e januari ska vi ses igen, min tandläkare och jag alltså!
Annars är allt bra! Jag äter tofu och har gjort rostad brysselkål med karamelliserad rödlök från Vegankrubb. Brysselkålen blev direkt en stor favorit! Det ska bli en julbordsrätt!
Nu har jag fått ett tandplåster iallafall så det borde hålla under semestern! Så var det med det! Jag är lite ledsen, men det kommer att gå över! Den 9:e januari ska vi ses igen, min tandläkare och jag alltså!
Annars är allt bra! Jag äter tofu och har gjort rostad brysselkål med karamelliserad rödlök från Vegankrubb. Brysselkålen blev direkt en stor favorit! Det ska bli en julbordsrätt!
onsdag, december 05, 2012
Min uppmärksamhetssökande kindtand
Jag plomberade min ena högra kindtand i september hos min nye, unge, stilige, tandläkare efter att den förste knastandläkaren vägrade att titta under plomben som gjorde ont...
Jag har haft inte kunnat tugga riktigt på högersida sedan i september och nu tyckte jag att det var dags för ett återbesök.
Det visade sig att nu var det dags för en rotfyllning och en krona, tyvärr inte en prinsesskrona...
Det kommer att kosta 900€ sa Benny (han heter så, nästan iallafall...). Tjolahopp sa jag och tänkte att det kommer att bli en fin julklapp!
Men, nu bor jag i Frankrike och jag har en sjukförsäkring så det borde en fin julklapp från dem istället från min plånbok.
Det finaste i "kråksången" är ändå att min tandläkare sa att det som inte sjukförsäkringen betalar kommer mottagningen att betala.
Han sa att jag har inte fått rätt behandling så det är inte mer än rätt att mottagningen betalar.
Nu anses en krona vara en protes (känns konstigt att säga så) och är oftast helt och hållet återbetald.
Men visst är gesten fin? Hurra för attraktionslagen! (Jag hade nämligen inte ens tänkt tanken att behöva betala mer! Nästan lite ironiskt)
Jag har haft inte kunnat tugga riktigt på högersida sedan i september och nu tyckte jag att det var dags för ett återbesök.
Det visade sig att nu var det dags för en rotfyllning och en krona, tyvärr inte en prinsesskrona...
Det kommer att kosta 900€ sa Benny (han heter så, nästan iallafall...). Tjolahopp sa jag och tänkte att det kommer att bli en fin julklapp!
Men, nu bor jag i Frankrike och jag har en sjukförsäkring så det borde en fin julklapp från dem istället från min plånbok.
Det finaste i "kråksången" är ändå att min tandläkare sa att det som inte sjukförsäkringen betalar kommer mottagningen att betala.
Han sa att jag har inte fått rätt behandling så det är inte mer än rätt att mottagningen betalar.
Nu anses en krona vara en protes (känns konstigt att säga så) och är oftast helt och hållet återbetald.
Men visst är gesten fin? Hurra för attraktionslagen! (Jag hade nämligen inte ens tänkt tanken att behöva betala mer! Nästan lite ironiskt)
tisdag, december 04, 2012
En fet smäll del II
Jag träffade Herr Direktören igår. Efter vårt möte bad jag att få prata med honom och det gick ju bra.
Jag bad om ursäkt för mitt bryska meddelande och sa att det var dumt gjort och inte alls särskilt konstruktivt.
Han sa att jag helt hade missuppfattat hans meddelande, men å andra sidan så hade han med säkerhet uttryckt sig lite illa...
Så vi erkände våra misstag och pratade lite om stress och hur det påverkar oss. Han sa att de personer som han hade pratat med sa att det var inte alls min stil att svara på det viset och att det måste ha hänt något.
Ett givande samtal helt enkelt! Visst är det fantastiskt när saker som inte alls är givande ger mer energi och hjälper till att lösa upp missförstånd.
Herr Direktören är som han är men det är inte min uppgift att döma, någon... Nu kommer vi iallafall överens och skulle han vara oförskämd igen så ringer jag väl bara upp och säger att det var väl dumt, kan vi inte vara kompisar istället? :o)
Jag bad om ursäkt för mitt bryska meddelande och sa att det var dumt gjort och inte alls särskilt konstruktivt.
Han sa att jag helt hade missuppfattat hans meddelande, men å andra sidan så hade han med säkerhet uttryckt sig lite illa...
Så vi erkände våra misstag och pratade lite om stress och hur det påverkar oss. Han sa att de personer som han hade pratat med sa att det var inte alls min stil att svara på det viset och att det måste ha hänt något.
Ett givande samtal helt enkelt! Visst är det fantastiskt när saker som inte alls är givande ger mer energi och hjälper till att lösa upp missförstånd.
Herr Direktören är som han är men det är inte min uppgift att döma, någon... Nu kommer vi iallafall överens och skulle han vara oförskämd igen så ringer jag väl bara upp och säger att det var väl dumt, kan vi inte vara kompisar istället? :o)
Rödbetssallad från Café Suédois i Paris
Jag var inne och kikade hos Karoline idag och upptäckte hennes vegetariska julköttbullar!
Precis vad jag letade efter! Tuvilda gav mig en länk till ett recept som också är jätteintressant. Jag ska prova båda.
I och med att min jul ska bli grön tänkte jag dela med mig av Café Suédois (ligger i Centre Culturel Suédois i Le Maris) jättegoda rödbetssallad, jag köpte deras recept bok med svenska recept på franska råvaror! Gode Gud vad mitt liv blev enklare efter det! :o)
2 medelstora rödbetor (kokta)
1 tsk vitvinsvinäger eller möjligtvis ättika
1 msk crème fraiche
1 msk majonnäs
Salt och peppar
Skala rödbetorna (om det behövs, jag använder de vakuum förpackade utan att skala dem) och skär i små kuber.
Lägg rödbetorna i en skål och häll över vinägern. Ställ åt sidan några minuter. Blanda sedan i majonnäsen och därefter crème fraiche.
Salta och peppra.
Jag brukar dubbla majonnäsen och crème fraichen för att få salladen lite krämigare.
Man får prova sig fram lite men salladen blir fantastiskt god. Det bästa är att göra den dagen innan man ska äta den.
Precis vad jag letade efter! Tuvilda gav mig en länk till ett recept som också är jätteintressant. Jag ska prova båda.
I och med att min jul ska bli grön tänkte jag dela med mig av Café Suédois (ligger i Centre Culturel Suédois i Le Maris) jättegoda rödbetssallad, jag köpte deras recept bok med svenska recept på franska råvaror! Gode Gud vad mitt liv blev enklare efter det! :o)
2 medelstora rödbetor (kokta)
1 tsk vitvinsvinäger eller möjligtvis ättika
1 msk crème fraiche
1 msk majonnäs
Salt och peppar
Skala rödbetorna (om det behövs, jag använder de vakuum förpackade utan att skala dem) och skär i små kuber.
Lägg rödbetorna i en skål och häll över vinägern. Ställ åt sidan några minuter. Blanda sedan i majonnäsen och därefter crème fraiche.
Salta och peppra.
Jag brukar dubbla majonnäsen och crème fraichen för att få salladen lite krämigare.
Man får prova sig fram lite men salladen blir fantastiskt god. Det bästa är att göra den dagen innan man ska äta den.
söndag, december 02, 2012
Adventstider
Jag har bakat årets första pepparkakor, 196 kakor blev det (jo, jag räknar alltid kakorna varje år för att se hur många det blir av degen...). Jag har ungefär 80% av degen kvar, tänkte baka lite nu ikväll också, kanske...
Jag ska ta med dem till jobbet imorgon, då kommer även våran gran upp.
Nästa söndag ska jag ha ett litet "adventskalas" hemma, mina två grannkompisar vars kanin jag passade ett par veckor sedan kommer hit.
De ha aldrig ätit pepparkakor (inte mina iallafall) och inte heller smakat glögg.
Jag var i Pigalle igår och handlade proviant till adventskalaset på "Affären", den svenska affären där man hittar det mesta, annars beställer gärna Agneta hem det...
Jag köpte juleskum, julmust, alkoholfri glögg och så har jag beställt en flaska vanlig glögg.
Ska tillbaka på torsdag och hämta den, men då får jag nog köpa en flaska julmust till...
Jag ska till Sverige den 20:e så jag får väl vad jag behöver i svensk jul ändå, men det är ju lite förberedelserna som är de härligaste!
Jag ska ta med dem till jobbet imorgon, då kommer även våran gran upp.
Nästa söndag ska jag ha ett litet "adventskalas" hemma, mina två grannkompisar vars kanin jag passade ett par veckor sedan kommer hit.
De ha aldrig ätit pepparkakor (inte mina iallafall) och inte heller smakat glögg.
Jag var i Pigalle igår och handlade proviant till adventskalaset på "Affären", den svenska affären där man hittar det mesta, annars beställer gärna Agneta hem det...
Jag köpte juleskum, julmust, alkoholfri glögg och så har jag beställt en flaska vanlig glögg.
Ska tillbaka på torsdag och hämta den, men då får jag nog köpa en flaska julmust till...
Jag ska till Sverige den 20:e så jag får väl vad jag behöver i svensk jul ändå, men det är ju lite förberedelserna som är de härligaste!
lördag, december 01, 2012
Funderingar
Modern har lite funderingar över min kost när jag kommer hem till jul...
"Jamen, ska du inte äta skinka då?"
"Näe, jag tror inte det, det känns inte bra längre..."
"Med VAD ska du äta?"
"Men det ordnar sig mamma..."
"Jaha, jamen..."
"Mamma..."
"Ja"
"Kan inte du gå ner till 4H gården och fråga vad de ger sina kaniner till jullunch?" (kvävt fniss)
"Jaha, det var ju en bra idé!" (leendet hörs genom telefonen)
Jag hittade ett vegetariskt pålägg när jag var i den ekologiska affären senast, det smakar jättegott och det känns bättre att äta för mig.
Jag blir mer och mer illa berörd av det jag läser i Jonathan Safran Foers bok "Eating Animals".
Naturligtvis bör man relativisera, jag tror inte att alla slakterier behandlar djuren illa, och jag tror och hoppas att det som utspelar sig i USA inte finns eller finns i mycket mindre skala i Europa, i Sverige och Frankrike.
Jag vill inte bli någon moraliserande väckelserörelse pastor, man är själv ansvarig för sitt beteende och man väljer själv vad man stoppar i sig och vilka konsekvenser det får, för en själv och för omgivningen...
Jag har inte ätit kött på två veckor, och det känns väldigt bra ur en rent physisk synpunkt.
Jag fortsätter och så får vi se hur det känns om ett tag...
"Jamen, ska du inte äta skinka då?"
"Näe, jag tror inte det, det känns inte bra längre..."
"Med VAD ska du äta?"
"Men det ordnar sig mamma..."
"Jaha, jamen..."
"Mamma..."
"Ja"
"Kan inte du gå ner till 4H gården och fråga vad de ger sina kaniner till jullunch?" (kvävt fniss)
"Jaha, det var ju en bra idé!" (leendet hörs genom telefonen)
Jag hittade ett vegetariskt pålägg när jag var i den ekologiska affären senast, det smakar jättegott och det känns bättre att äta för mig.
Jag blir mer och mer illa berörd av det jag läser i Jonathan Safran Foers bok "Eating Animals".
Naturligtvis bör man relativisera, jag tror inte att alla slakterier behandlar djuren illa, och jag tror och hoppas att det som utspelar sig i USA inte finns eller finns i mycket mindre skala i Europa, i Sverige och Frankrike.
Jag vill inte bli någon moraliserande väckelserörelse pastor, man är själv ansvarig för sitt beteende och man väljer själv vad man stoppar i sig och vilka konsekvenser det får, för en själv och för omgivningen...
Jag har inte ätit kött på två veckor, och det känns väldigt bra ur en rent physisk synpunkt.
Jag fortsätter och så får vi se hur det känns om ett tag...
torsdag, november 29, 2012
Oj, oj, oj...
Jag blev smärtsamt varse om att jag har varit så arg och aggresiv de senaste två - tre månaderna (se nedan).
Jag gör i stort sett två jobb. Jag tog nämligen över en kollegas uppgifter när han kickades i september.
Idag räknade vi mina öppna projet till vilka jag måste skriva färdigt kostnadsförslagen och eller hitta tekniska lösningar, jag har 17 öppna projekt! Det går inte längre.
Jag försöker att svara på allt, hjälpa de nya projektledarna med saker de inte förstår, det är inte mitt jobb men jag vet hur jobbigt det är att vara ny och bortkommen.
Jag får uppmaningar om att skynda på från alla håll och när jag svarar på uppmaningarna så jobbar jag inte på projekten.
Jag stressar upp mig och det blir inget vettigt gjort. Så fort ett projekt skickas på godkännande kommer det två nya. Det är det slut med nu! Inget mer nytt innan jag har betat av hälften!
När vi diskuterade min "överträdelse" från igår kom det fram att chefen tyckte att jag har börjat att reagera lite väl snabbt och onödigt "hårt" sen i september ungefär.
Det värsta (eller bästa) är att jag har varit mer eller mindre medveten om det. Det är ju inte jag. Jag är ju inte allt elak eller hård. Snarare tvärtom. Jag har ett hetsigt humör, det är sant men jag är innerst inne en liten mes... Och jag får fruktansvärt dåligt samvete och mår väldigt dåligt om jag upptäcker att jag har gjort någon illa.
Det som fick bägaren att rinna över idag var när jag tänkte tillbaka på de här senaste månaderna och hur nergrävd jag har varit i mitt arbete. Fruktansvärt egocentrisk!
En av mina bästa vänner mår inte särskilt bra och när vi träffades senast märkte jag det knappt. Jag bara pratade om jobbet och hur jobbigt det var osv. Nu har vi inte pratat på tre veckor eftersom hon inte svarar i telefon.
Tänk att jag har gått och varit så arg och knappt märkt det. Skit! Nu ska det bli ändring här, det är så sant som det är sagt!
Jag är ganska besviken på mig själv men det mår man ju inte bättre av. Jag ser framemot helgen då jag kan fundera på hur jag vill ha det och vilka ändringar som bör åtagas snarast.
Jag kommer att fortsätta att ringa min vän och jag hoppas att hon mår bättre och att det inte är mig hon är arg på. Kärlek ska nu skickas ut där irritation och ilska förr spriddes!
Kram på er!
Jag gör i stort sett två jobb. Jag tog nämligen över en kollegas uppgifter när han kickades i september.
Idag räknade vi mina öppna projet till vilka jag måste skriva färdigt kostnadsförslagen och eller hitta tekniska lösningar, jag har 17 öppna projekt! Det går inte längre.
Jag försöker att svara på allt, hjälpa de nya projektledarna med saker de inte förstår, det är inte mitt jobb men jag vet hur jobbigt det är att vara ny och bortkommen.
Jag får uppmaningar om att skynda på från alla håll och när jag svarar på uppmaningarna så jobbar jag inte på projekten.
Jag stressar upp mig och det blir inget vettigt gjort. Så fort ett projekt skickas på godkännande kommer det två nya. Det är det slut med nu! Inget mer nytt innan jag har betat av hälften!
När vi diskuterade min "överträdelse" från igår kom det fram att chefen tyckte att jag har börjat att reagera lite väl snabbt och onödigt "hårt" sen i september ungefär.
Det värsta (eller bästa) är att jag har varit mer eller mindre medveten om det. Det är ju inte jag. Jag är ju inte allt elak eller hård. Snarare tvärtom. Jag har ett hetsigt humör, det är sant men jag är innerst inne en liten mes... Och jag får fruktansvärt dåligt samvete och mår väldigt dåligt om jag upptäcker att jag har gjort någon illa.
Det som fick bägaren att rinna över idag var när jag tänkte tillbaka på de här senaste månaderna och hur nergrävd jag har varit i mitt arbete. Fruktansvärt egocentrisk!
En av mina bästa vänner mår inte särskilt bra och när vi träffades senast märkte jag det knappt. Jag bara pratade om jobbet och hur jobbigt det var osv. Nu har vi inte pratat på tre veckor eftersom hon inte svarar i telefon.
Tänk att jag har gått och varit så arg och knappt märkt det. Skit! Nu ska det bli ändring här, det är så sant som det är sagt!
Jag är ganska besviken på mig själv men det mår man ju inte bättre av. Jag ser framemot helgen då jag kan fundera på hur jag vill ha det och vilka ändringar som bör åtagas snarast.
Jag kommer att fortsätta att ringa min vän och jag hoppas att hon mår bättre och att det inte är mig hon är arg på. Kärlek ska nu skickas ut där irritation och ilska förr spriddes!
Kram på er!
En fet smäll
Jo, jag visste vad jag gjorde igår när jag svarade på det där mejlet från Herr Direktören.
Det var inte första gången som han var otrevlig mot mig, den här gången anklagade han mig för att försena projektet med vilje genom att flytta fram kick off mötet en vecka och att HAN minsann försökte att göra vad han kunde för att få igång det.
Jag svarade efter en stunds betänketid, jo jag blev väldigt besviken och ville tänka innan jag svarade något dumt.
Jag sa helt sakligt att det är ju onödigt att skicka varandra sterila anklagelser och att han verkligen kan lita på att jag gör allt jag kan för att få projektet på fötter så snabbt som möjligt.
Ingen reaktion, vilket jag tyckte var konstigt. Jag anade väl att det skulle komma ett knytnävsslag via någon men jag hade hoppats på att han skulle vara modig nog att säga det själv och inte gå via min chefs chef...
Mycket riktigt, imorse fick jag ett tête à tête med min chef. Vi är båda överens om att Herr Direktören är ett ägg men att man inte "får" skriva så till en så högt uppsatt människa.
Det vet väl jag också, men man får inte skicka falska anklagelser till en liten projektledare heller...
Så här i efterhand kan jag väl tycka att det var lite onödigt, men jag är så förbannat trött på att man kryper inför dessa människor som tror att man kan behandla "folk" hur som helst. Direktör eller inte!
Om ingen säger till honom någon gång så kommer han ju att fortsätta så här hela livet. Nu kanske inte mitt meddelande kommer att gå till historien som "det som fick honom att bli en ny man" heller men om jag fortsätter att krypa så förnekar jag ju mig själv till slut. Innerst inne hoppas jag väl att ett litet frö kommer att gro och att han kanske kommer fram till att det var faktiskt han som var dum och att man ska respektera sina kollegor/medmänniskor oavsett ställning.
Fortsättning kommer på måndag antar jag för då har jag anordnat kick off mötet. Det finns 3 olika möjligheter:
1. Vi fortsätter som om ingenting har hänt och försöker att vara konstruktiva
2. Han slänger ut mig från projektet
3. Han får mig utslängd från kunden
Möjlighet 1 är väl att föredra, möjlighet 3 vore mycket tråkigt eftersom jag verkligen gillar mitt jobb, men då vet jag hur det står till med företaget och då är det dags att "tirer sa révérence" efter 12 år i gruppen.
Something is rotten in the state of Denmark.
Det var inte första gången som han var otrevlig mot mig, den här gången anklagade han mig för att försena projektet med vilje genom att flytta fram kick off mötet en vecka och att HAN minsann försökte att göra vad han kunde för att få igång det.
Jag svarade efter en stunds betänketid, jo jag blev väldigt besviken och ville tänka innan jag svarade något dumt.
Jag sa helt sakligt att det är ju onödigt att skicka varandra sterila anklagelser och att han verkligen kan lita på att jag gör allt jag kan för att få projektet på fötter så snabbt som möjligt.
Ingen reaktion, vilket jag tyckte var konstigt. Jag anade väl att det skulle komma ett knytnävsslag via någon men jag hade hoppats på att han skulle vara modig nog att säga det själv och inte gå via min chefs chef...
Mycket riktigt, imorse fick jag ett tête à tête med min chef. Vi är båda överens om att Herr Direktören är ett ägg men att man inte "får" skriva så till en så högt uppsatt människa.
Det vet väl jag också, men man får inte skicka falska anklagelser till en liten projektledare heller...
Så här i efterhand kan jag väl tycka att det var lite onödigt, men jag är så förbannat trött på att man kryper inför dessa människor som tror att man kan behandla "folk" hur som helst. Direktör eller inte!
Om ingen säger till honom någon gång så kommer han ju att fortsätta så här hela livet. Nu kanske inte mitt meddelande kommer att gå till historien som "det som fick honom att bli en ny man" heller men om jag fortsätter att krypa så förnekar jag ju mig själv till slut. Innerst inne hoppas jag väl att ett litet frö kommer att gro och att han kanske kommer fram till att det var faktiskt han som var dum och att man ska respektera sina kollegor/medmänniskor oavsett ställning.
Fortsättning kommer på måndag antar jag för då har jag anordnat kick off mötet. Det finns 3 olika möjligheter:
1. Vi fortsätter som om ingenting har hänt och försöker att vara konstruktiva
2. Han slänger ut mig från projektet
3. Han får mig utslängd från kunden
Möjlighet 1 är väl att föredra, möjlighet 3 vore mycket tråkigt eftersom jag verkligen gillar mitt jobb, men då vet jag hur det står till med företaget och då är det dags att "tirer sa révérence" efter 12 år i gruppen.
Something is rotten in the state of Denmark.
onsdag, november 28, 2012
Queues de Castor
Jag provade Bäversvans på Julmarknaden i La Défense igår!
Oj! Det var mycket, det var fett men det var gott!
Det är i stort sett ett bakverk gjort av en deg på fullkornsmjöl som är friterad i rapsolja. Stor som en bäversvans!
Man kan välja vad man vill ha på sin svans, Nutella, kanelsocker och citron, äpplen och lönnsirap...
Ja, ni hör ju själva, det är ju rena rama hälsomaten!
Jag snaskade i mig min svans med ett litet lager Nutella vid 13.00 tiden. Det ångrade jag djupt klockan 19.30 under Bikram Yoga passet. Jag fick sån en fruktansvard kramp i magen att jag trodde jag skulle gå åt.
Kobran blev till en slak liten snok och för andra gången i mitt Bikram liv fick jag gå ut ur salen innan klassen var slut... Tack och lov mår jag bra idag! Men inga mer Bäversvansar för mig, någonsin...
Oj! Det var mycket, det var fett men det var gott!
Det är i stort sett ett bakverk gjort av en deg på fullkornsmjöl som är friterad i rapsolja. Stor som en bäversvans!
Man kan välja vad man vill ha på sin svans, Nutella, kanelsocker och citron, äpplen och lönnsirap...
Ja, ni hör ju själva, det är ju rena rama hälsomaten!
Jag snaskade i mig min svans med ett litet lager Nutella vid 13.00 tiden. Det ångrade jag djupt klockan 19.30 under Bikram Yoga passet. Jag fick sån en fruktansvard kramp i magen att jag trodde jag skulle gå åt.
Kobran blev till en slak liten snok och för andra gången i mitt Bikram liv fick jag gå ut ur salen innan klassen var slut... Tack och lov mår jag bra idag! Men inga mer Bäversvansar för mig, någonsin...
måndag, november 26, 2012
Körsång i métron
Jag ser alltid en massa kul eller konstiga grejer när jag åker till jobbet.
RATP (Régie Autonome des Transports Parisiens) företaget som driver den största delen av Paris métro.
De söker sångare till en kör som ska sjunga i métron den 19:e december. Tyvärr stängde inskrivningen igår kväll, men jag tycker ändå att det var värt att nämnas!
Eftersom vi nu inte kan delta så kan vi iallafall njuta av sjönsången: Alltså den 19:e décember från 12.00 till 14.00 och från 17.00 till 19.00.
Julmarknaden i La Défense har också öppnat, man kan tydligen äta kanadensiska bäversvansar i år...
fredag, november 23, 2012
Secret Cinema
Förra helgen var jag i London på Secret Cinema med två vänner...
Jag älskar Secret Cinema, jag har ju redan förklarat hur det fungerar så det ska jag bespara er. Denna SC har varit den bästa av mina fyra Secret Cinema hittills.
Fantastisk organisation, ner till minsta lilla detalj! Jag kan inte avslöja vilken filmen är eftersom Secret Cinema fortsätter i ytterligare 1 vecka, men ni ska få en liten karamell att suga på, eller fyra närmare bestämt:
Lawrence of Arabia
The Red Shoes
The Lost Boys
Den senaste...
Jag älskar Secret Cinema, jag har ju redan förklarat hur det fungerar så det ska jag bespara er. Denna SC har varit den bästa av mina fyra Secret Cinema hittills.
Fantastisk organisation, ner till minsta lilla detalj! Jag kan inte avslöja vilken filmen är eftersom Secret Cinema fortsätter i ytterligare 1 vecka, men ni ska få en liten karamell att suga på, eller fyra närmare bestämt:
Lawrence of Arabia
The Red Shoes
The Lost Boys
Den senaste...
söndag, november 11, 2012
Nu går fan på torra land...
...eller något i den stilen...
Jag lagade en Indonesisk kycklingsoppa idag. Jag har nämligen en del kött kvar i mitt frys och jag vill ju helst inte att det ska förgås eller i värsta fall behöva slängas, men jag tror inte att jag har något val längre.
Soppan var jättegod men kycklingbitarna bara växte i munnen på mig när jag åt lunch.
Jag ska sila ut bitarna och göra en vegetarisk version imorgon. Kan man bli så konstig på bara ett par veckor?
Jag brukar ju inte vara så här fjollig annars, jag gillar ju kyckling i vanliga fall...
Ser man saker från den ljusa sidan, och det gör jag, så har jag gått ner lite i vikt. Jag har bara uteslutit mejeriprodukter, har kanske fått i mig en slatt komjölk tror jag, men annars bara havremjölk, och så har jag uteslutit kött.
Kanske sitter det i bara i huvudet, men det är ju ändå ganska underligt att gå ner 1,5 kilo på cirkus två veckor när jag bara har gått upp i vikt de senaste månaderna, och jag äter ungefär samma saker minus köttet och "ko produkterna".
Imorgon är det dags för Bikram igen, det ska bli skönt att få svettas lite igen!
Hoppas att ni får en fin start på veckan också!
Jag lagade en Indonesisk kycklingsoppa idag. Jag har nämligen en del kött kvar i mitt frys och jag vill ju helst inte att det ska förgås eller i värsta fall behöva slängas, men jag tror inte att jag har något val längre.
Soppan var jättegod men kycklingbitarna bara växte i munnen på mig när jag åt lunch.
Jag ska sila ut bitarna och göra en vegetarisk version imorgon. Kan man bli så konstig på bara ett par veckor?
Jag brukar ju inte vara så här fjollig annars, jag gillar ju kyckling i vanliga fall...
Ser man saker från den ljusa sidan, och det gör jag, så har jag gått ner lite i vikt. Jag har bara uteslutit mejeriprodukter, har kanske fått i mig en slatt komjölk tror jag, men annars bara havremjölk, och så har jag uteslutit kött.
Kanske sitter det i bara i huvudet, men det är ju ändå ganska underligt att gå ner 1,5 kilo på cirkus två veckor när jag bara har gått upp i vikt de senaste månaderna, och jag äter ungefär samma saker minus köttet och "ko produkterna".
Imorgon är det dags för Bikram igen, det ska bli skönt att få svettas lite igen!
Hoppas att ni får en fin start på veckan också!
torsdag, november 08, 2012
Ät rätt för din blodgrupp
Jag läser boken "Ät rätt för din blodgrupp" av Peter D'Adamo och den är verkligen intressant.
Tack Mya för tipset!!
Jag har blodgrupp A vilket passar mig väldigt bra (jag kan ju inte byta så det är ju bra). I den dieten ska man utesluta allt rött kött, helst allt kött egentligen. Det finns en hel massa praktiska råd och boken är väldigt detaljrik.
Jag har velat skriva ett inlägg ganska länge nu men det finns så mycket information som jag smälter för närvarande så jag behöver lite mer tid innan jag levererar, så jag får be att återkomma!
Tack Mya för tipset!!
Jag har blodgrupp A vilket passar mig väldigt bra (jag kan ju inte byta så det är ju bra). I den dieten ska man utesluta allt rött kött, helst allt kött egentligen. Det finns en hel massa praktiska råd och boken är väldigt detaljrik.
Jag har velat skriva ett inlägg ganska länge nu men det finns så mycket information som jag smälter för närvarande så jag behöver lite mer tid innan jag levererar, så jag får be att återkomma!
God & Glad
Jomän, glad som en liten lärka är jag! Jag träffade min ortoped idag, inte nog med att han är ung, snygg och trevlig (han ser ut som en ung kopia av David Guetta ungefär), han är duktig OCH barfotalöpare! Ha! Äntligen en karl som förstår vad jag pratar om!
Det var ett av skälen till att jag valde att gå till honom faktiskt, ja, att han jobbar med barfotalöpare då. En av hans andra patienter är en barfotamaratonlöpare som tränade i två år för att komma i form.
Jag hade rätt vad det gällde min fot, en tendinit, en inflammation i en av senorna i foten. Ytterligare vila i två veckor recommenderade Herr Doktor. OK då...
Han filmade mig när jag sprang på ett löpbandet och sen analyserade vi det hela, och det finns en hel del att tänka på. Mina steg är för långa, jag böjer inte knäna tillräckligt, bålen är inte över höften osv, osv...
Men, det kommer att lösa sig med träning och ortopeden ritade upp precis vad jag behöver att göra för att stärka musklerna.
Han berättade även att ett helt gäng barfotalöpare träffas en gång i månaden i Issy Les Moulineaux för att utbyta träningstips och springa ihop. Barfotamaratonlöparen leder sammankomsterna och det ska bli roligt att träffa honom.
Jag ska kolla när de ska träffas nästa gång och åka dit. Det ska bli roligt att träffa likasinnade och känna sig mindre ensam!
UPPDATERING: Jag glömde att säga att jag har ingen artros i knäna, visst är det fantastiskt!!
Det var ett av skälen till att jag valde att gå till honom faktiskt, ja, att han jobbar med barfotalöpare då. En av hans andra patienter är en barfotamaratonlöpare som tränade i två år för att komma i form.
Jag hade rätt vad det gällde min fot, en tendinit, en inflammation i en av senorna i foten. Ytterligare vila i två veckor recommenderade Herr Doktor. OK då...
Han filmade mig när jag sprang på ett löpbandet och sen analyserade vi det hela, och det finns en hel del att tänka på. Mina steg är för långa, jag böjer inte knäna tillräckligt, bålen är inte över höften osv, osv...
Men, det kommer att lösa sig med träning och ortopeden ritade upp precis vad jag behöver att göra för att stärka musklerna.
Han berättade även att ett helt gäng barfotalöpare träffas en gång i månaden i Issy Les Moulineaux för att utbyta träningstips och springa ihop. Barfotamaratonlöparen leder sammankomsterna och det ska bli roligt att träffa honom.
Jag ska kolla när de ska träffas nästa gång och åka dit. Det ska bli roligt att träffa likasinnade och känna sig mindre ensam!
UPPDATERING: Jag glömde att säga att jag har ingen artros i knäna, visst är det fantastiskt!!
onsdag, november 07, 2012
Persona non grata
Jaha, så kom då det där brevet...
Jag får inte vara folkbokförd på min mors adress längre... Jag antar att det har med statistik att göra, men jag skulle gärna vilja ha kvar min adress i Sverige, dels är det av sentimentalitet och dels gör det viss administrativ pappersexercis lite enklare!
Men, men nu är det så!
Flyttningsanmälan skall anmälas till Skattemyndigheten senast en vecka före utresan. Euh...
Jag kommer att skicka in min flytningsanmälan 17,5 år för sent, hoppas att det inte bryter mot någon lag bara... Hu!
Som tur är kan man inte bli av med sitt medborgarskap så där i brårasket och inte utan att be om det, men det kan Skatteverket hoppa upp och sätta sig på. Na!
Jag får inte vara folkbokförd på min mors adress längre... Jag antar att det har med statistik att göra, men jag skulle gärna vilja ha kvar min adress i Sverige, dels är det av sentimentalitet och dels gör det viss administrativ pappersexercis lite enklare!
Men, men nu är det så!
Flyttningsanmälan skall anmälas till Skattemyndigheten senast en vecka före utresan. Euh...
Jag kommer att skicka in min flytningsanmälan 17,5 år för sent, hoppas att det inte bryter mot någon lag bara... Hu!
Som tur är kan man inte bli av med sitt medborgarskap så där i brårasket och inte utan att be om det, men det kan Skatteverket hoppa upp och sätta sig på. Na!
lördag, november 03, 2012
Spik i foten II
Jag har fortfarande ont i foten, men bara när jag går i "vanliga" skor.
Jag har läst lite mer på Vibram Five Fingers sidan och det står hur man ska gå in sina skor, som inte jag har gjort. Booo...
Så nu ska det bli fotgymnastik och två timmar i mina Five Fingers inne...
Jag har beställt tid med en sportortoped på torsdag och tills dess måste jag försöka att hinna med knäröntgen! Jag kan möjligen ha överansträngt musklerna i foten men jag vill ha en professionnel åsikt.
Tänkte slänga ihop ett leromslag ikväll för att se om det fungerar.
Ska ju ränna på Bikram Yoga imorgon också så det skulle kännas bättre foten var lite stadigare!
Jag har läst lite mer på Vibram Five Fingers sidan och det står hur man ska gå in sina skor, som inte jag har gjort. Booo...
Så nu ska det bli fotgymnastik och två timmar i mina Five Fingers inne...
Jag har beställt tid med en sportortoped på torsdag och tills dess måste jag försöka att hinna med knäröntgen! Jag kan möjligen ha överansträngt musklerna i foten men jag vill ha en professionnel åsikt.
Tänkte slänga ihop ett leromslag ikväll för att se om det fungerar.
Ska ju ränna på Bikram Yoga imorgon också så det skulle kännas bättre foten var lite stadigare!
Nystart
Jag har länge funderat på det där med köttätandets varande eller icke-varande...
Det började väl egentligen när jag var väldigt liten, och som de flesta barn antar jag, och inte ville äta kyckling för att jag trodde att det var de små ulliga gula kycklingarna man åt upp.
Sen har det väl gått i vågor utan att det har blivit både det ena och det andra av det.
Jag äter redan väldigt lite kött, mest skinka, eller köttfärs eller biff och kyckling då... Jag har tänkt på det mer och mer den senaste tiden, dels för att ur en ekologisk synpunkt är ju köttproduktionen helt förkastlig och man ska väl föregå med gott exempel om miljöfrågor är viktiga för en och sen så är en hel del av mina svenska vänner vegetarianer, i Frankrike kommer det inte på fråga, än så länge...
Den utlösande faktorn kom i onsdagskväll när jag skulle göra köttfärssås. När jag la i den råa köttfärsen i grytan kväljdes jag av lukten, det har bara hänt när jag har gått förbi slakterier där det luktar blod, usch!
Som jag sa till Milea tidigare i veckan så blir jag väldigt lätt överexalterad och går "all in" i allt jag gör (mamma, jag vet att du läser här, men du behöver inte hålla med!), så jag traskade iväg till C'Bio i Vincennes igår... Där finns det mesta, utom torkade vita mullbär. :o)
Jag ville kolla det här med mjölksubstitut, vi ska ju egentligen inte tåla komjölk, eller grädde osv så jag tänkte testa havremjölk och havregrädde idag till min zuccinisoppa. Sojamjölken var ju ingen hit sist jag provade. Getmjölk är jag inte heller förtjust i.
Jag ska utesluta kött ett tag från det jag äter, så får vi se hur det känns, det finns ju så mycket fina och fantastiskt goda grönsaker att äta!
Fisk och skaldjur behåller vi för närvarande, ägg likaså... Sen blir det till att kolla hur hälsan blir!
Det började väl egentligen när jag var väldigt liten, och som de flesta barn antar jag, och inte ville äta kyckling för att jag trodde att det var de små ulliga gula kycklingarna man åt upp.
Sen har det väl gått i vågor utan att det har blivit både det ena och det andra av det.
Jag äter redan väldigt lite kött, mest skinka, eller köttfärs eller biff och kyckling då... Jag har tänkt på det mer och mer den senaste tiden, dels för att ur en ekologisk synpunkt är ju köttproduktionen helt förkastlig och man ska väl föregå med gott exempel om miljöfrågor är viktiga för en och sen så är en hel del av mina svenska vänner vegetarianer, i Frankrike kommer det inte på fråga, än så länge...
Den utlösande faktorn kom i onsdagskväll när jag skulle göra köttfärssås. När jag la i den råa köttfärsen i grytan kväljdes jag av lukten, det har bara hänt när jag har gått förbi slakterier där det luktar blod, usch!
Som jag sa till Milea tidigare i veckan så blir jag väldigt lätt överexalterad och går "all in" i allt jag gör (mamma, jag vet att du läser här, men du behöver inte hålla med!), så jag traskade iväg till C'Bio i Vincennes igår... Där finns det mesta, utom torkade vita mullbär. :o)
Jag ville kolla det här med mjölksubstitut, vi ska ju egentligen inte tåla komjölk, eller grädde osv så jag tänkte testa havremjölk och havregrädde idag till min zuccinisoppa. Sojamjölken var ju ingen hit sist jag provade. Getmjölk är jag inte heller förtjust i.
Jag ska utesluta kött ett tag från det jag äter, så får vi se hur det känns, det finns ju så mycket fina och fantastiskt goda grönsaker att äta!
Fisk och skaldjur behåller vi för närvarande, ägg likaså... Sen blir det till att kolla hur hälsan blir!
fredag, november 02, 2012
Swiffer
Jag var och matade Swiffer på väg hem från tåget i eftermiddag...
Jag är ingen kaninälskare egentligen, jag tycker att de är söta men, ja... Men alltså Swiffer, vilken sötnos, och så snäll!
Han bits inte, inte ens ett nafs, han älskar att bli kliad under hakan, selleri och russin!
Jag är ingen kaninälskare egentligen, jag tycker att de är söta men, ja... Men alltså Swiffer, vilken sötnos, och så snäll!
Han bits inte, inte ens ett nafs, han älskar att bli kliad under hakan, selleri och russin!
Tell no one...
Den här månaden är det dags för Secret Cinema igen, det var ju ett tag sedan, 2011 närmare bestämt.
Jag har precis fått min "identitet" och jag är en karl, hurra nu får jag äntligen bära mustasch!
Jag heter Hank Levine och är skådespelare, jag är gift, har körkort och är gift, med vem förtäljer icke historien.
Jag tog mig till Ding Fring i Belleville för att lämna lite kläder men främst för att köpa mig en tyrolerhatt, näe men en herr kostym...
Och gissa om jag hittade en kritstrecksrandig gangsterkostym! Jag hittade en hatt och ett par stövlar (fast stövlarna ska jag ha "på riktigt") också.
Kavajen har stora axelvaddar och jag ser riktigt maskulin ut! Jag är mycket nöjd med mina inköp, kostymen kommer garanterat att hitta tillbaka till Emmaüs, hatten vet jag inte, vi får se.
Jag är inte alls säker på vilken film vi ska se, jag trodde det var "The Third Man", men vi har en kallelse till domstolen och jag har inget minne av sådant i filmen. Sen tänkte jag på "1984"...
Det finns inte en enda tjej bland identiteterna, alla är urskiljlningslöst (om)gjorda till karlar...
Det ska bli så roligt att åka tillbaka till London igen, dels för att gå på Secret Cinema, men mest för att träffa mina kompisar!
Jag har precis fått min "identitet" och jag är en karl, hurra nu får jag äntligen bära mustasch!
Jag heter Hank Levine och är skådespelare, jag är gift, har körkort och är gift, med vem förtäljer icke historien.
Jag tog mig till Ding Fring i Belleville för att lämna lite kläder men främst för att köpa mig en tyrolerhatt, näe men en herr kostym...
Och gissa om jag hittade en kritstrecksrandig gangsterkostym! Jag hittade en hatt och ett par stövlar (fast stövlarna ska jag ha "på riktigt") också.
Kavajen har stora axelvaddar och jag ser riktigt maskulin ut! Jag är mycket nöjd med mina inköp, kostymen kommer garanterat att hitta tillbaka till Emmaüs, hatten vet jag inte, vi får se.
Jag är inte alls säker på vilken film vi ska se, jag trodde det var "The Third Man", men vi har en kallelse till domstolen och jag har inget minne av sådant i filmen. Sen tänkte jag på "1984"...
Det finns inte en enda tjej bland identiteterna, alla är urskiljlningslöst (om)gjorda till karlar...
Det ska bli så roligt att åka tillbaka till London igen, dels för att gå på Secret Cinema, men mest för att träffa mina kompisar!
onsdag, oktober 31, 2012
Dr Dolittle
Idag är det fredag för mig, det är ju en av de där famösa helgdagarna imorgon och på fredag tar min kund ledigt!
De flesta åker på en liten weekend men jag har bestämt mig för att stanna hemma och tur var väl det för en av mina kompisar stod utan kaninmatare den här helgen.
Jag ska ge "lille" (han är ganska stor) Swiffer mat tre gånger den här helgen. Hans föräldrar bor 10 minuter från där jag bor, dessutom på väg till métron så det är ju inte särskilt ansträngande.
Dessutom är han mjuk som en angoratröja och jättesnäll!
Det är bra att ha kompisar så nära när man behöver lite hjälp, C & S hjälpte mig med att koppla in en taklampa och sätta upp en hylla i badrummet (jag avskyr att borra i kakel och jag gillar inte att mecka med elektricitet!) så det är ju självklart att jag tar hand om Swiffer!
De flesta åker på en liten weekend men jag har bestämt mig för att stanna hemma och tur var väl det för en av mina kompisar stod utan kaninmatare den här helgen.
Jag ska ge "lille" (han är ganska stor) Swiffer mat tre gånger den här helgen. Hans föräldrar bor 10 minuter från där jag bor, dessutom på väg till métron så det är ju inte särskilt ansträngande.
Dessutom är han mjuk som en angoratröja och jättesnäll!
Det är bra att ha kompisar så nära när man behöver lite hjälp, C & S hjälpte mig med att koppla in en taklampa och sätta upp en hylla i badrummet (jag avskyr att borra i kakel och jag gillar inte att mecka med elektricitet!) så det är ju självklart att jag tar hand om Swiffer!
lördag, oktober 27, 2012
Spik i foten
Jag var ute och sprang igår efter jobbet och jag upptäckte med ens att jag hade minsann ont i höger fot när jag satte ner den i språnget...
Jag tog mig igenom mina tre varv lite lätt haltande men envis som synden!
När jag kom hem ringde jag mor på Viber från min icke fungerande iPhone, jag har nämligen bytt telefonoperatör och glömt att låsa upp telefonen...
Visst är det nesligt, men samtidigt väldigt skönt, nu bestämmer vi en tid för att träffas och håller tiden, som på den "gamla" goda tiden innan mobiltelefoner fanns. Ordningen ska väl vara återställd om någon dag hoppas jag...
Tillbaka till modern och telefonsamtalet. Den senaste veckan har varit ganska ansträngd på arbetet vad kontakten med min ansvarige gäller.
För att göra en lång historia kort så har det tjafsats om vem som skulle ta vissa projekt som var påbörjade och där projektledaren har slutat. Jag har en arbetsbelastning som är mer än hög, men det har de andra projektledarna också.
Skillnaden är att jag jobbar på kundbehoven innan genomförande av projektet, så jag måste hitta lösningarna innan de ska installeras och det går oftast fortare än själva utförandet.
För en månad (!) sedan sa jag till att två projekt till inte skulle fungera i min planering men jag kunde ta dem på villkoret att vi nedprioriterade två andra projekt...
Inget svar, och i torsdags tog det hus i he..ete!
Min ansvarige delger mer ofta än inte sin stress och han stressar upp sig ganska snabbt...
Och detta var på liv och död verkade det som. Jag vägrade ta skulden med tanke på att jag redan hade informerat alla om vad jag kunde och inte kunde göra...
Fastän jag inte låter sånt här tjafs spela ut i mitt liv så tror jag att detta kan ha irriterat mig tillräckligt för att fnurra till min fot!
Dessutom så fick jag en fin komplimang från en av kunderna som är så nöjd med mitt arbete och samarbetet vi har att de skickade en mejl till min ansvarige, synd bara att det kom efter att han började tjafsa om trivialiteter...
Näe, idag ska jag bara tänka vackra tankar och så ska jag ju träffa en superfin tjej som är på Paris besök! Imorgon är jag bjuden på brunch klockan 13.00 (vintertid, poängterade kompisen) och då ska man ju ta med lite godsaker, jag tänkte göra en vitchoklad och kokos kladdkaka med en fruktsallad. Kan inte bli mycket bättre! Fotsmärtan kan ju bara försvinna med allt detta positiva!
Jag tog mig igenom mina tre varv lite lätt haltande men envis som synden!
När jag kom hem ringde jag mor på Viber från min icke fungerande iPhone, jag har nämligen bytt telefonoperatör och glömt att låsa upp telefonen...
Visst är det nesligt, men samtidigt väldigt skönt, nu bestämmer vi en tid för att träffas och håller tiden, som på den "gamla" goda tiden innan mobiltelefoner fanns. Ordningen ska väl vara återställd om någon dag hoppas jag...
Tillbaka till modern och telefonsamtalet. Den senaste veckan har varit ganska ansträngd på arbetet vad kontakten med min ansvarige gäller.
För att göra en lång historia kort så har det tjafsats om vem som skulle ta vissa projekt som var påbörjade och där projektledaren har slutat. Jag har en arbetsbelastning som är mer än hög, men det har de andra projektledarna också.
Skillnaden är att jag jobbar på kundbehoven innan genomförande av projektet, så jag måste hitta lösningarna innan de ska installeras och det går oftast fortare än själva utförandet.
För en månad (!) sedan sa jag till att två projekt till inte skulle fungera i min planering men jag kunde ta dem på villkoret att vi nedprioriterade två andra projekt...
Inget svar, och i torsdags tog det hus i he..ete!
Min ansvarige delger mer ofta än inte sin stress och han stressar upp sig ganska snabbt...
Och detta var på liv och död verkade det som. Jag vägrade ta skulden med tanke på att jag redan hade informerat alla om vad jag kunde och inte kunde göra...
Fastän jag inte låter sånt här tjafs spela ut i mitt liv så tror jag att detta kan ha irriterat mig tillräckligt för att fnurra till min fot!
Dessutom så fick jag en fin komplimang från en av kunderna som är så nöjd med mitt arbete och samarbetet vi har att de skickade en mejl till min ansvarige, synd bara att det kom efter att han började tjafsa om trivialiteter...
Näe, idag ska jag bara tänka vackra tankar och så ska jag ju träffa en superfin tjej som är på Paris besök! Imorgon är jag bjuden på brunch klockan 13.00 (vintertid, poängterade kompisen) och då ska man ju ta med lite godsaker, jag tänkte göra en vitchoklad och kokos kladdkaka med en fruktsallad. Kan inte bli mycket bättre! Fotsmärtan kan ju bara försvinna med allt detta positiva!
måndag, oktober 22, 2012
Yoga + Löpning = Sant
Alltså... Jag har snöat in lite på det här med träning, men det är så förbaskat härligt!
Isabelle och jag var på Bikram Yoga igår. Med undantag av att salen var fullsatt och att jag stack huvudet i rumpan på Isabelle under "dandayamana-bibhaktapada-paschimotthanasana" eller "standing separate leg stretching pose" (som är lite lättare att säga), så var det den bästa Bikram klassen jag har genomfört hittills!!
Jag hade inte ont av värmen en enda gång och knäna höll hela vägen genom de skållheta dyngdura 90 minuterna!
Ikväll var jag ute och sprang igen, 4 varv runt lac St Mandé (ca 700 m) + till och från lägenheten som borde representera 1 km till... Intervall träning men jag drog ner vilan till 1 minut nu...
Sammanlagt borde det bli 15 - 20 minuters löpning, hurra, och inte det minsta ont i knäna!
Imorgon blir det Bikram igen och sedan blir det nog kanske lite löpning på onsdag... Men det får vi se!
OK, jag lovar att sluta att tjata (snart) men jäklar vilken kick man får!!
Nu måste jag sova för hjälp vad trött jag blir! :o)
Isabelle och jag var på Bikram Yoga igår. Med undantag av att salen var fullsatt och att jag stack huvudet i rumpan på Isabelle under "dandayamana-bibhaktapada-paschimotthanasana" eller "standing separate leg stretching pose" (som är lite lättare att säga), så var det den bästa Bikram klassen jag har genomfört hittills!!
Jag hade inte ont av värmen en enda gång och knäna höll hela vägen genom de skållheta dyngdura 90 minuterna!
Ikväll var jag ute och sprang igen, 4 varv runt lac St Mandé (ca 700 m) + till och från lägenheten som borde representera 1 km till... Intervall träning men jag drog ner vilan till 1 minut nu...
Sammanlagt borde det bli 15 - 20 minuters löpning, hurra, och inte det minsta ont i knäna!
Imorgon blir det Bikram igen och sedan blir det nog kanske lite löpning på onsdag... Men det får vi se!
OK, jag lovar att sluta att tjata (snart) men jäklar vilken kick man får!!
Nu måste jag sova för hjälp vad trött jag blir! :o)
fredag, oktober 19, 2012
Stämmningen på jobbet
Idag gjorde Luis och jag vågen för Joëlle eftersom hon slutade röka för 7 veckor sedan!
Luis blir ofta irriterad på Joëlle för att hon pratar mycket och högt och han kan inte koncentrera sig då.
Det är ansträngande för alla när stämningen är spänd mellan två människor och jag har velat ändra på det, först med hjälp av "medling" sen med hjälp av attraktionslagen!
Alltså, på mindre än två veckor har stämningen lättat och Luis ler igen!
I morse gick till och med mötet mellan några av oss jättebra, det brukar också vara spänt!
Det hela slutade då med vågen och skratt och vi gick alla hem för att få en fin helg!
Och detta är bara början!
Med hot och förtryck uppnår man inget, med kärlek uppnår man allt!
Luis blir ofta irriterad på Joëlle för att hon pratar mycket och högt och han kan inte koncentrera sig då.
Det är ansträngande för alla när stämningen är spänd mellan två människor och jag har velat ändra på det, först med hjälp av "medling" sen med hjälp av attraktionslagen!
Alltså, på mindre än två veckor har stämningen lättat och Luis ler igen!
I morse gick till och med mötet mellan några av oss jättebra, det brukar också vara spänt!
Det hela slutade då med vågen och skratt och vi gick alla hem för att få en fin helg!
Och detta är bara början!
Med hot och förtryck uppnår man inget, med kärlek uppnår man allt!
Barfotalöpning och Bikram Yoga
Jag tränade barfotalöpning idag för andra gången den här veckan. Förut sprang jag för att det var lättvindigt och gratis men med Chris McDougalls bok i bakhuvudet och fivefingers på fossingarna har löpningen lyfts till en helt ny nivå som jag aldrig har upplevt tidigare!
En helt ny värld har öppnats!
Jag måste verkligen rekommendera Born To Run även om man inte gillar löpning eller sport, boken är så bra skriven, den är spännande och den är framförallt sann!
Igår var Isabelle och jag på Bikram, det var en av de bästa yoga klasserna jag har varit på sedan jga började med Bikram.
Ju mer yoga jag tränar dessto bättre löpare blir jag och ju mer jag tränar löpning dessto bättre yogi blir jag!
Detta är precis vad jag har letat efter! Jag gick ut och löptränade efter jobbet fastän jag var dödstrött, men jag fick en sån adrenalinkick bara av att dra på mig träningskläderna och ta på mig skorna.
Dessutom fick jag en ny kompis i Bois de Vincennes, en liten mops, som Frank i Men in Black, som hette Peggy! Hon ville mer än gärna springa med mig men det fick hon inte för husse...
En helt ny värld har öppnats!
Jag måste verkligen rekommendera Born To Run även om man inte gillar löpning eller sport, boken är så bra skriven, den är spännande och den är framförallt sann!
Igår var Isabelle och jag på Bikram, det var en av de bästa yoga klasserna jag har varit på sedan jga började med Bikram.
Ju mer yoga jag tränar dessto bättre löpare blir jag och ju mer jag tränar löpning dessto bättre yogi blir jag!
Detta är precis vad jag har letat efter! Jag gick ut och löptränade efter jobbet fastän jag var dödstrött, men jag fick en sån adrenalinkick bara av att dra på mig träningskläderna och ta på mig skorna.
Dessutom fick jag en ny kompis i Bois de Vincennes, en liten mops, som Frank i Men in Black, som hette Peggy! Hon ville mer än gärna springa med mig men det fick hon inte för husse...
Les trésors de Mme Bonheur
Så hur gick det nu med den där Svordomsburken?
Nathalie slog rekord idag och svor för 1€30, Joëlle höll sig tills klockan blev 17.00, sen gick det åt 0€20, jag svor medvetet för 0€10, men det var det värt!
Första veckan svor vi för 3€60, andra veckan var det väldigt stressigt och det kostade oss 4€30, den här veckan var lite mindre jobbig eller så har vi helt enkelt blivit lite bättre på att inte svära; det gick åt 3€80!
Det ligger alltså 11€70 i potten än så länge, fast Nathalie är skyldig 0€20!
Jag svär inte alls lika mycket längre och jag har blivit en jäkel på att vara oförskämd (när det krävs) utan att svära eller att vara vulgär!
Men förra veckan klämde jag mitt finger i en stol och det kostade 0€50!
Jag återkommer med en uppdatering om några veckor, men i den här farten kommer vi att kunna äta middag relativt snart!
Nathalie slog rekord idag och svor för 1€30, Joëlle höll sig tills klockan blev 17.00, sen gick det åt 0€20, jag svor medvetet för 0€10, men det var det värt!
Första veckan svor vi för 3€60, andra veckan var det väldigt stressigt och det kostade oss 4€30, den här veckan var lite mindre jobbig eller så har vi helt enkelt blivit lite bättre på att inte svära; det gick åt 3€80!
Det ligger alltså 11€70 i potten än så länge, fast Nathalie är skyldig 0€20!
Jag svär inte alls lika mycket längre och jag har blivit en jäkel på att vara oförskämd (när det krävs) utan att svära eller att vara vulgär!
Men förra veckan klämde jag mitt finger i en stol och det kostade 0€50!
Jag återkommer med en uppdatering om några veckor, men i den här farten kommer vi att kunna äta middag relativt snart!
tisdag, oktober 16, 2012
Attraktionslagen
Alltså min idol Milea bland andra (den första var nog Mya tror jag) fick mig att se det självklara i livet: Attraktionlagen, titta in hos Milea hon kan berätta mycket bättre än jag.
Hur som helst, dagen började med en karl som ringde mig och inte hörde när jag svarade, lite irriterad skriker jag att jag hör honom väldigt bra och jag skulle gärna vilja veta vad jag kan hjälpa till med...
Jo det är UPS som vill leverera min nya router/modem etc. Och han undrar om det skulle gå bra att lämna paketet till Dr C på första våningen!
Herregud, första gången som ett bud föreslår en lösning!
Jag känner mig lite dum som var ganska otrevlig och skickar ett SMS med portkoden och önskar en trevlig dag som "ursäkt".
Ikväll hämtade jag mitt paket hos den gode doktorn och tänkte att man kan ju ändå tacka budet så han fick ett till SMS ikväll, hoppas bara att han inte tror att jag flörtar! :o)
Jag var ute och sprang i kväll, det var underbart fint väder och jag kände mig stark! Intervall löpning runt den konstgjorda sjön bland ankor och gäss. 1 minut löpning och två minuter vila (gå i lugn takt) och jag orkade faktiskt i hela 35 minuter. Kanske inte verkar mycket men efter 7 år utan löpning känns det mer än lyckat.
Och inte har jag ont i knäna heller, låren och vaderna däremot känns lite möra! Hurra! Detta ska jag göra om på fredag. Imorgon och torsdag blir det Bikram yoga.
Gissa vad jag upptäckte när jag kom hem?! De hade satt igång värmen!!
Alltså det här med attraktionslagen fungerar, om nu någon skulle tvivla!
Nu måste vi bara få till det på jobbet också där stämningen utanför vårt team är ganska usel...
Jag har lagat pappas tomatsoppa ikväll, så nu ska det bli middag!
Hoppas att eran dag var lika bra som min!
Hur som helst, dagen började med en karl som ringde mig och inte hörde när jag svarade, lite irriterad skriker jag att jag hör honom väldigt bra och jag skulle gärna vilja veta vad jag kan hjälpa till med...
Jo det är UPS som vill leverera min nya router/modem etc. Och han undrar om det skulle gå bra att lämna paketet till Dr C på första våningen!
Herregud, första gången som ett bud föreslår en lösning!
Jag känner mig lite dum som var ganska otrevlig och skickar ett SMS med portkoden och önskar en trevlig dag som "ursäkt".
Ikväll hämtade jag mitt paket hos den gode doktorn och tänkte att man kan ju ändå tacka budet så han fick ett till SMS ikväll, hoppas bara att han inte tror att jag flörtar! :o)
Jag var ute och sprang i kväll, det var underbart fint väder och jag kände mig stark! Intervall löpning runt den konstgjorda sjön bland ankor och gäss. 1 minut löpning och två minuter vila (gå i lugn takt) och jag orkade faktiskt i hela 35 minuter. Kanske inte verkar mycket men efter 7 år utan löpning känns det mer än lyckat.
Och inte har jag ont i knäna heller, låren och vaderna däremot känns lite möra! Hurra! Detta ska jag göra om på fredag. Imorgon och torsdag blir det Bikram yoga.
Gissa vad jag upptäckte när jag kom hem?! De hade satt igång värmen!!
Alltså det här med attraktionslagen fungerar, om nu någon skulle tvivla!
Nu måste vi bara få till det på jobbet också där stämningen utanför vårt team är ganska usel...
Jag har lagat pappas tomatsoppa ikväll, så nu ska det bli middag!
Hoppas att eran dag var lika bra som min!
måndag, oktober 15, 2012
Jo det var ju en sak till...
...jag har ju en jättesak att vara tacksam för! Jag ska till Filippinerna i februari 2013 och fira min kompis 50 årsdag!
Idag gjorde jag steg två på min "to-do" lista: första dosen Hepatit A vaccin.
Steg ett var biljetten så klart!
På lördag ska jag gå och titta på en väska, steg tre! Hurra, och allting känns ju så jäkla mycket bättre!
Idag gjorde jag steg två på min "to-do" lista: första dosen Hepatit A vaccin.
Steg ett var biljetten så klart!
På lördag ska jag gå och titta på en väska, steg tre! Hurra, och allting känns ju så jäkla mycket bättre!
Rebelote
Jaha, då var det den där tiden på året igen, vinter tror jag bestämt att det heter!
Det blir kallt så fort i min lägenhet, den ligger helt åt norr så det har kanske med det att göra.
I morse vaknade jag med 15°C och nu i kväll är det 17°C mitt i rummet.
Jag ringde som vanligt till förmedlingen som jag hyr lägenheten av och som vanligt så ringde de till företaget som har han om huset och sedan blev det inget mer med det.
Jag skulle ta kontakt med Herr X eller Herr Y... Jag fick tag i Herr Z som bor på mitt våningsplan och han lät inte särskilt intresserad, han skulle skicka en mejl imorgon men det kunde nog ta ett par dagar...
Jag kan ju inte ens tvätta eftersom tvätten inte kommer att torka! Tänk att det ska vara så här varenda eviga år?! Skulle de börja krångla så har jag bildbevis!
Äh fast jag är tacksam för att ha ett tak över huvudet! Och med ett par raggsockar så är det inte fullt så kallt!
Det blir kallt så fort i min lägenhet, den ligger helt åt norr så det har kanske med det att göra.
I morse vaknade jag med 15°C och nu i kväll är det 17°C mitt i rummet.
Jag ringde som vanligt till förmedlingen som jag hyr lägenheten av och som vanligt så ringde de till företaget som har han om huset och sedan blev det inget mer med det.
Jag skulle ta kontakt med Herr X eller Herr Y... Jag fick tag i Herr Z som bor på mitt våningsplan och han lät inte särskilt intresserad, han skulle skicka en mejl imorgon men det kunde nog ta ett par dagar...
Jag kan ju inte ens tvätta eftersom tvätten inte kommer att torka! Tänk att det ska vara så här varenda eviga år?! Skulle de börja krångla så har jag bildbevis!
Äh fast jag är tacksam för att ha ett tak över huvudet! Och med ett par raggsockar så är det inte fullt så kallt!
söndag, oktober 14, 2012
Sedan sist
Just det, vad har hänt sen sist? Jodå, jag har ju inte legat helt på latsidan precis...
Jag har haft och och har fortfarande vansinnigt mycket att göra på jobbet så jag är rysligt trött, men det är roligt och det håller mig uppe, det och te och yoga!
Förra helgen hade jag en kompis från London på besök. Jag hade sett fram emot hans besök och tyckte att det skulle bli roligt. Hoppsan vad det blev ansträngt!
Han kom mitt i rusningstiden på fredagen och blev genast irriterad över alla människor på metron, "Jag gillar inte folkmassor". Nähäpp, i Paris är det folk överallt...
Jag ska bespara er de de flesta plågsamma kommentarerna men de strömmade ganska friskt under de två och ett halvt dygn han var här.
Croissanterna från mitt bageri smakar som dom i från ett snabbställe i London, och det ena var inte bra och det andra var jobbigt och jag blev besviken.
Samma sak när jag föreslog olika aktiviteter, "Näe det vill jag inte göra och jo, maten var väl OK." Då pratar vi om en av mina absoluta favorit restauranger osv.
Jag blev mycket, mycket besviken på hans beteende och jag undrar faktiskt så här i efterhand varför han kom hit.
Jag frågade honom om han hade haft något roligt här eller om det bara varit jobbigt.
"Jo det mesta var OK" svarade han, då gav jag upp, sa till honom att slå igen dörren när han åkte till stationen och sen gick jag till jobbet.
Och sedan dess har vi inte hörts av... Jag trodde att jag kände honom, men efter 6års vänskap kan man fortfarande bli förvånad!
Jag har haft och och har fortfarande vansinnigt mycket att göra på jobbet så jag är rysligt trött, men det är roligt och det håller mig uppe, det och te och yoga!
Förra helgen hade jag en kompis från London på besök. Jag hade sett fram emot hans besök och tyckte att det skulle bli roligt. Hoppsan vad det blev ansträngt!
Han kom mitt i rusningstiden på fredagen och blev genast irriterad över alla människor på metron, "Jag gillar inte folkmassor". Nähäpp, i Paris är det folk överallt...
Jag ska bespara er de de flesta plågsamma kommentarerna men de strömmade ganska friskt under de två och ett halvt dygn han var här.
Croissanterna från mitt bageri smakar som dom i från ett snabbställe i London, och det ena var inte bra och det andra var jobbigt och jag blev besviken.
Samma sak när jag föreslog olika aktiviteter, "Näe det vill jag inte göra och jo, maten var väl OK." Då pratar vi om en av mina absoluta favorit restauranger osv.
Jag blev mycket, mycket besviken på hans beteende och jag undrar faktiskt så här i efterhand varför han kom hit.
Jag frågade honom om han hade haft något roligt här eller om det bara varit jobbigt.
"Jo det mesta var OK" svarade han, då gav jag upp, sa till honom att slå igen dörren när han åkte till stationen och sen gick jag till jobbet.
Och sedan dess har vi inte hörts av... Jag trodde att jag kände honom, men efter 6års vänskap kan man fortfarande bli förvånad!
måndag, oktober 01, 2012
La Boite à Gros Mots
...eller svordomsburken som man kanske kan kalla den, har blivit invigd på mitt arbete idag.
Jag gjorde av med 10 cts som motsvarar en svordom efter ett rungande Merde som följde en dumhet utförd av undertecknad på min dator... Nathalie spenderade 20 cts och Joëlle 10cts. De andra är så fula i munnen att de inte ens vågar vara med.
Det är så lätt att trilla in i svordomsträsket när man diskuterar med mina kollegor på jobbet.
Jargongen är ganska hård men hjärtlig och i vokabuläret ingår en hel del mer eller mindre fulingar...
Jag tycker inte att jag svär särskilt mycket på svenska (fast mamma håller inte med, Hej mamma!) och inte särskilt på franska heller. Je sais me tenir, jag uppför mig när det "krävs" och släpper loss när jag kan...
På jobbet är det nästan lite som en tävling i att slänga käft och jag ligger bra till på den listan!
Nu ska det bli ändring och jag ska utveckla konsten i att slänga käft med stil istället för med runda ord...
Saperlipopette, fichtre, diantre, bon sang de bois, nom d'une pipe, sacrebleu, zut, mince, punaise och mercredi kommer enkom hädanefter att periodvis halka ur denna rosentrut!
Jag gjorde av med 10 cts som motsvarar en svordom efter ett rungande Merde som följde en dumhet utförd av undertecknad på min dator... Nathalie spenderade 20 cts och Joëlle 10cts. De andra är så fula i munnen att de inte ens vågar vara med.
Det är så lätt att trilla in i svordomsträsket när man diskuterar med mina kollegor på jobbet.
Jargongen är ganska hård men hjärtlig och i vokabuläret ingår en hel del mer eller mindre fulingar...
Jag tycker inte att jag svär särskilt mycket på svenska (fast mamma håller inte med, Hej mamma!) och inte särskilt på franska heller. Je sais me tenir, jag uppför mig när det "krävs" och släpper loss när jag kan...
På jobbet är det nästan lite som en tävling i att slänga käft och jag ligger bra till på den listan!
Nu ska det bli ändring och jag ska utveckla konsten i att slänga käft med stil istället för med runda ord...
Saperlipopette, fichtre, diantre, bon sang de bois, nom d'une pipe, sacrebleu, zut, mince, punaise och mercredi kommer enkom hädanefter att periodvis halka ur denna rosentrut!
lördag, september 29, 2012
Utmaning
Jag har något som så flott heter Syndrome Rotulien, vilket i stort sett betyder att min knäskål hoppar omkring som den vill och inte håller sig inom ligamenten plus att den käkar upp mitt brosk också... Det är en slags rumatisme i knäna... Det gör ont så in i glöden när man har sprungit ett tag och sen kan man nästan inte gå på ett par tre dagar...
När jag fick nys om Fivefingers Barefoot skor via Milea så blev jag naturligtvis i eld och lågor!
Men jag gillar att fundera lite innan jag slår till oh jag funderade och läste och tittade på en hel del videos på YouTube...
Innan jag köper ett par skor för 120€ vill jag gärna veta vad jag sätter fötterna i och dessutom kanske jag inte kan springa om jag får ont, vad ska jag göra då med skorna? Jo ser du, man kan utöva yoga i dessa snyggingar också! Jag tänker lite för mycket ibland kanske, men sån är jag...
I Borås finns en butik som heter Fotriktigt, jag hade aldrig varit inne där förut men nu drog jag med modern och tänkte be om råd från killarna där. Det visade sig vara ett smart beslut
Vi bestämde träff med Mikael som är legitimerad ortoped efter att jag hade talat om vad jag förväntade mig från skorna och träningen. Sagt och gjort på måndagen så skulle vi träffas klockan 12.
I en timma pratade vi träning, användning, skadeförebyggning osv.
När jag satt där med mina skor frågade flera av de andra kunderna om skorna, men alla blev i stort sett övertalade att välja ett par klassiska skor.
Jag har i stort sett provat allt, från inlägg till specialskor till knäskydd till broskuppbyggande läkemedel utan resultat och jag vet att barfotalöpning är min enda chans till att kunna träna löpning igen så jag är villig och medveten om att jag måste lägga om hela mitta sätt att springa på!
Man springer på framfoten/tårna för att kroppsvikten ska komma över knäet och foten för att undvika chocken som kommer från när man sätter ner hälen och som fortplantar sig till knäna och höften och ryggen...
Barfotalöpare har mindre skador och klagar mindre på ledont och jag hoppas att jag ska kunna fixa detta.
Igår började jag den nya inlärningen, 45 minuter snabb promenad på "naturligt" underlag (i.e. inte asfallt) och det känns fantastiskt!
Detta ska jag fortsätta med i två veckor och sen ska jag kunna börja springa lite, lite, väldigt försiktigt! 30 sekunder löpning, 30 sekunder gång och max 15 minuter...
I december när jag reser tillbaka till Sverige ska jag träffa Mikael igen och då ska vi prata träning och teknik
Jag gissar på att Löplabbet tillhanda håller samma råd och hjälp om någon skulle vara intresserad!
fredag, september 21, 2012
Örnen har landat
Oj, vad roligt jag hade i Sverige, jag hade inte den minsta lust att åka tillbaka till Paris...
Men nu är jag här och trivs bra med det också!
I torsdags jobbade jag den första dagen på 10 dagar och jäklar vilket välkomnande jag fick!
Det verkade som om de hade suttit på en hel hög arbete tills jag kom tillbaka! Migrän (igen) var min välkomstpresent, som tur är så gick det bättre idag!
Men jag gillar mitt arbete och jag tycker om att ha en massa att göra, jag blir lätt uttråkad annars!
På tal om arbete så har jag blivit headhuntad igen! Jag tror att jag växte en sisådär 17 centimeter efter det mejlet. Dessutom skrev min säljare ett mycket fint mejl igår till ledningen för konsultföretaget jag har jobbat för de senaste 12 (snart) åren.
Jag har nämligen ett litet projekt som jag håller på att lansera, jag vill gå en kvällskurs i översättning för att bli en legitimerad översättare.
Utbildningen görs utanför vanlig arbetstid på 12 till 15 månader. Jag frågade om jag skulle kunna få använda min DIF (Droit Individuel à la Formation) man får 20 timmar om året för att använda till vidareutbildning och jag har ungefär 100 timmar att spendera.
Mitt företag sa nej och de ville inte heller sponsra mig (utbildningen är inte så dyr) och nu så ska jag försöka att få igenom ett Fongecif, en organisation som mitt företag betalar en avgift till som sedan kan användas till vidareutbildning. Nu måste jag bara göra en ansökan, men min säljare och tjejen från Personal avdelningen som hjälpte mig att lägga fram mig ansöka till ledningen ska hjälpa mig med den nya ansökan, vilket är jäkligt sjysst tycker jag!
Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var besviken, för det är jag, jag tyckte t.o.m. riktigt synd om mig själv igår...
Men som bland andra Kristina har lärt mig, så är vi där vi ska vara och att saker har en orsak...
Jag måste ge lite till för att kunna ta emot den här utbildningen med ett öppet hjärta!
Och jag känner mig starkare fastän jag vet att det blir mera jobb för mig!
Jag kommer att göra detta, och jag kommer att klara det, det vet jag! Hurra!
Men nu är jag här och trivs bra med det också!
I torsdags jobbade jag den första dagen på 10 dagar och jäklar vilket välkomnande jag fick!
Det verkade som om de hade suttit på en hel hög arbete tills jag kom tillbaka! Migrän (igen) var min välkomstpresent, som tur är så gick det bättre idag!
Men jag gillar mitt arbete och jag tycker om att ha en massa att göra, jag blir lätt uttråkad annars!
På tal om arbete så har jag blivit headhuntad igen! Jag tror att jag växte en sisådär 17 centimeter efter det mejlet. Dessutom skrev min säljare ett mycket fint mejl igår till ledningen för konsultföretaget jag har jobbat för de senaste 12 (snart) åren.
Jag har nämligen ett litet projekt som jag håller på att lansera, jag vill gå en kvällskurs i översättning för att bli en legitimerad översättare.
Utbildningen görs utanför vanlig arbetstid på 12 till 15 månader. Jag frågade om jag skulle kunna få använda min DIF (Droit Individuel à la Formation) man får 20 timmar om året för att använda till vidareutbildning och jag har ungefär 100 timmar att spendera.
Mitt företag sa nej och de ville inte heller sponsra mig (utbildningen är inte så dyr) och nu så ska jag försöka att få igenom ett Fongecif, en organisation som mitt företag betalar en avgift till som sedan kan användas till vidareutbildning. Nu måste jag bara göra en ansökan, men min säljare och tjejen från Personal avdelningen som hjälpte mig att lägga fram mig ansöka till ledningen ska hjälpa mig med den nya ansökan, vilket är jäkligt sjysst tycker jag!
Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var besviken, för det är jag, jag tyckte t.o.m. riktigt synd om mig själv igår...
Men som bland andra Kristina har lärt mig, så är vi där vi ska vara och att saker har en orsak...
Jag måste ge lite till för att kunna ta emot den här utbildningen med ett öppet hjärta!
Och jag känner mig starkare fastän jag vet att det blir mera jobb för mig!
Jag kommer att göra detta, och jag kommer att klara det, det vet jag! Hurra!
lördag, september 08, 2012
Klassisk konsert
Igår var Isabelle och jag på konsert i ett av Paris (bästa) konserthus: Salle Pleyel
David Robertson dirigerade St. Louis Symphony Orchestra och soloviolinisten Christian Tetzlaff spelade Beethoven Concerto pour violin.
När vi satt och lyssnade på Beethoven så kom en sådan otroligt stark känsla av saknad över mig. Jag brukar alltid tänka på min far när jag lyssnar på klassisk musik, hans dröm var att bli dirigent och han "dirigerade" hemma. Igår blev den här känslan mycket stark och jag kände tårarna välla upp i ögonen...
Jag tänkte på alla minnen jag hade av honom och försökte frammana de roligaste vi hade gjort tillsammans.
När mellanakten kom så satt vi kvar och pratade lite och jag nämnde för Isabelle vad jag hade känt.
"Tänk" sa hon, "jag som inte ens kände din far tänkte på honom också under Beethoven stycket.
Jag tyckte att dirigentens frisyr påminde så mycket om fotot du har på telefonen."
Så kanske det var, farsan fick kanske vara med och dirigera igår? :o)
Jag brukar alltid resa i minnet när vi är på klassisk konsert, och fundera på helt ovidkommande saker...
Jag gillar att titta på musikerna och undrar alltid vilket slags liv de har och igår kom jag att tänka på att i orkestern fanns det två svarta människor och tre asiater, något som jag inte har sett i Paris Symfoniorkester... En ung kille som spelade trumpet hade tuppkam vilket jag tyckte var jättefräckt, äntligen lite ungt "rebelliskt" blod. :o) Men nu var det ju en amerikansk orkester, kanske är de lite mindre stela? Hur som helst var konserten fantastisk, Robertson var underbar särskilt under Gershwin stycket "Un Américain à Paris". Sen så visste han precis hur man smickrar fransmännen vilket framkallade många skratt.
David Robertson dirigerade St. Louis Symphony Orchestra och soloviolinisten Christian Tetzlaff spelade Beethoven Concerto pour violin.
När vi satt och lyssnade på Beethoven så kom en sådan otroligt stark känsla av saknad över mig. Jag brukar alltid tänka på min far när jag lyssnar på klassisk musik, hans dröm var att bli dirigent och han "dirigerade" hemma. Igår blev den här känslan mycket stark och jag kände tårarna välla upp i ögonen...
Jag tänkte på alla minnen jag hade av honom och försökte frammana de roligaste vi hade gjort tillsammans.
När mellanakten kom så satt vi kvar och pratade lite och jag nämnde för Isabelle vad jag hade känt.
"Tänk" sa hon, "jag som inte ens kände din far tänkte på honom också under Beethoven stycket.
Jag tyckte att dirigentens frisyr påminde så mycket om fotot du har på telefonen."
Så kanske det var, farsan fick kanske vara med och dirigera igår? :o)
Jag brukar alltid resa i minnet när vi är på klassisk konsert, och fundera på helt ovidkommande saker...
Jag gillar att titta på musikerna och undrar alltid vilket slags liv de har och igår kom jag att tänka på att i orkestern fanns det två svarta människor och tre asiater, något som jag inte har sett i Paris Symfoniorkester... En ung kille som spelade trumpet hade tuppkam vilket jag tyckte var jättefräckt, äntligen lite ungt "rebelliskt" blod. :o) Men nu var det ju en amerikansk orkester, kanske är de lite mindre stela? Hur som helst var konserten fantastisk, Robertson var underbar särskilt under Gershwin stycket "Un Américain à Paris". Sen så visste han precis hur man smickrar fransmännen vilket framkallade många skratt.
torsdag, augusti 30, 2012
Moster Marie
Jag har världens bästa familj (precis som ni har antar jag), och min närmsta svenska familj består av min ömma moder och hennes syster som heter Marie.
I september kommer vi alla tre att vara i Sverige samtidigt, mamma bor ju där men Marie och jag är där för att Marie kommer att ha utställning på Abecita Konstmuseum i Borås.
Har ni vägarna förbi Borås från den 13:e september till den 18:e november tycker jag verkligen att ni ska ta vägen förbi Abecita och gå på Maries utställning.
Jag är säkert inte objektiv men hon är fantastiskt duktig och vill ni träffa henne (förutom att hon är så rysligt begåvad så är hon jädrigt rolig och intressant att samtala med), så kommer det att hållas en fotokväll den 18 september klockan 18.00. Ömma modern (hon är lika rolig och intressant hon) och jag kommer att vara där då också!
Här hittar ni Maries hemsida och bilden under är ett litet smakprov på hennes talang!
I september kommer vi alla tre att vara i Sverige samtidigt, mamma bor ju där men Marie och jag är där för att Marie kommer att ha utställning på Abecita Konstmuseum i Borås.
Har ni vägarna förbi Borås från den 13:e september till den 18:e november tycker jag verkligen att ni ska ta vägen förbi Abecita och gå på Maries utställning.
Jag är säkert inte objektiv men hon är fantastiskt duktig och vill ni träffa henne (förutom att hon är så rysligt begåvad så är hon jädrigt rolig och intressant att samtala med), så kommer det att hållas en fotokväll den 18 september klockan 18.00. Ömma modern (hon är lika rolig och intressant hon) och jag kommer att vara där då också!
Här hittar ni Maries hemsida och bilden under är ett litet smakprov på hennes talang!
Konspiration
Uppdatering:
Managern svarade på mitt mejl idag, det hade tydligen slagit slint i huvudet på tjejen bakom disken för man hade varken höjt priset eller annat! De lägger undan min check och så kommer jag in på måndag och betalar resten...
Hon var dessutom jättetrevlig! Känns bättre nu! :o)
Ikväll skulle jag egentligen varit på Bikram yoga, men efter att fortskaffningsmedel B (den automatiska metrolinjen 14) hade fått tekninskt fel gav jag upp... Som en kompis sa: "Sometimes, the universe conspires against us..."
60 minuter för att komma till Châtelet från La Défense...
Näe, det blev lite mycket! Jag hann i allafall köpa mitt nya årskort så slipper jag fippla med det på lördag, men när jag räckte fram mina kosingar så annonserade donnan bakom disken att priset minsann inte alls var det utsatta på sajten (som jag hade kollat på morgonen...) utan att det kostade 25€ mer...
Det är ju redan långt från gratis, så 25€ hindrar väl inte mig från att fortsätta med yogan men jag vill ju gärna att det ska stå någonstans att priserna har höjts... Dessutom höjer man väl inte priserna under dagen, den 30:e i månaden... Man väntar väl tills den 1:a September?!
Jag fick skriva ett litet mejl till managern när jag kom hem efter att ha dubbelkollat priset på sajten som fortfarande är "det gamla", screenprint med tid och datum som "bevis". Jo män, ska det vara så ska det väl vara... Jag kan vara jäkligt gnetig ibland!
En lite tråkig avslutning på en annars ganska bra dag, och jag som hade sett fram emot min yoga ikväll... Men, men, jag ska ju gå på lördag med Isabelle, så det går väl ingen nöd på mig!
Managern svarade på mitt mejl idag, det hade tydligen slagit slint i huvudet på tjejen bakom disken för man hade varken höjt priset eller annat! De lägger undan min check och så kommer jag in på måndag och betalar resten...
Hon var dessutom jättetrevlig! Känns bättre nu! :o)
Ikväll skulle jag egentligen varit på Bikram yoga, men efter att fortskaffningsmedel B (den automatiska metrolinjen 14) hade fått tekninskt fel gav jag upp... Som en kompis sa: "Sometimes, the universe conspires against us..."
60 minuter för att komma till Châtelet från La Défense...
Näe, det blev lite mycket! Jag hann i allafall köpa mitt nya årskort så slipper jag fippla med det på lördag, men när jag räckte fram mina kosingar så annonserade donnan bakom disken att priset minsann inte alls var det utsatta på sajten (som jag hade kollat på morgonen...) utan att det kostade 25€ mer...
Det är ju redan långt från gratis, så 25€ hindrar väl inte mig från att fortsätta med yogan men jag vill ju gärna att det ska stå någonstans att priserna har höjts... Dessutom höjer man väl inte priserna under dagen, den 30:e i månaden... Man väntar väl tills den 1:a September?!
Jag fick skriva ett litet mejl till managern när jag kom hem efter att ha dubbelkollat priset på sajten som fortfarande är "det gamla", screenprint med tid och datum som "bevis". Jo män, ska det vara så ska det väl vara... Jag kan vara jäkligt gnetig ibland!
En lite tråkig avslutning på en annars ganska bra dag, och jag som hade sett fram emot min yoga ikväll... Men, men, jag ska ju gå på lördag med Isabelle, så det går väl ingen nöd på mig!
onsdag, augusti 29, 2012
Fundersam
I måndags träffade jag min jobbkollega och tillika matte till katten jag passade i en vecka... Det första hon sa till mig var "Du har verkligen matat katten, för hon har blivit jättetjock..."
"Euhhh..." svarade jag eftersom jag blev lite överraskad...
När jag hjälper någon med något, eller bara ställer upp och ger ett handtag förväntar jag mig inget i gengäld, jag vill inte ha presenter eller betalt men jag förväntar mig nog ett tack iallafall...
Till saken hör att katten är en liten tjockis från början och hon har det svårt med maten. Hon har blivit övergiven en gång och säkert inte haft tillräckligt med mat vilket gör att hon slänger i sig maten och nästan hetsäter om matskålen någongång blir tom... Jag lät det alltid ligga ett tunt lager torrpluttar för att hon inte skulle bli orolig... Tydligen gick inte det hem...
Men, men...
Kanske är jag lite känslig men det kändes riktigt snopet att få en reprimand när jag ändå hade tagit hand om djuret i 10 dagar plus att deras lägenhet var städad och sängen bäddad med nya sängkläder så att de bara kunde komma hem från semestern i lugn och ro utan att behöva tvätta och bädda om...
Det ser ut som om jag kommer att vara mycket upptagen hädanefter, särskilt när katten måste passas... Synd för jag gillar verkligen den lilla missen...
"Euhhh..." svarade jag eftersom jag blev lite överraskad...
När jag hjälper någon med något, eller bara ställer upp och ger ett handtag förväntar jag mig inget i gengäld, jag vill inte ha presenter eller betalt men jag förväntar mig nog ett tack iallafall...
Till saken hör att katten är en liten tjockis från början och hon har det svårt med maten. Hon har blivit övergiven en gång och säkert inte haft tillräckligt med mat vilket gör att hon slänger i sig maten och nästan hetsäter om matskålen någongång blir tom... Jag lät det alltid ligga ett tunt lager torrpluttar för att hon inte skulle bli orolig... Tydligen gick inte det hem...
Men, men...
Kanske är jag lite känslig men det kändes riktigt snopet att få en reprimand när jag ändå hade tagit hand om djuret i 10 dagar plus att deras lägenhet var städad och sängen bäddad med nya sängkläder så att de bara kunde komma hem från semestern i lugn och ro utan att behöva tvätta och bädda om...
Det ser ut som om jag kommer att vara mycket upptagen hädanefter, särskilt när katten måste passas... Synd för jag gillar verkligen den lilla missen...
söndag, augusti 26, 2012
Hemma
Nu är jag äntligen hemma efter en veckas kattvakning avec den här charmanta tjejen:
Jag har lyckats att uppfostra henne lite, hon har varit ganska så ilsken och lite aggresiv och ville inte att man skulle klappa henne, särskilt inte på magen!
Nu har hon och jag kommit på ett språk så att hon kan säga ifrån när hon inte vill ha mer klappar.
Hon fångar min hand med tassarna och lägger tänderna mot skinnet som om hon ville bita mig och jag säger till: "Aj"!
Jag behöver inte säga det högt eller hårt hon vet precis vad som gäller.
Ikväll kommer hennes matte och husse tillbaka från semestern och jag är hemma i Vincennes...
Jag älskar katter men min lähenget är så liten att jag vill inte ha en katt här... Det får bli sen om det blir av alls, tills dess är jag med glädje kattvakt åt mina små skyddslingar!
Jag har lyckats att uppfostra henne lite, hon har varit ganska så ilsken och lite aggresiv och ville inte att man skulle klappa henne, särskilt inte på magen!
Nu har hon och jag kommit på ett språk så att hon kan säga ifrån när hon inte vill ha mer klappar.
Hon fångar min hand med tassarna och lägger tänderna mot skinnet som om hon ville bita mig och jag säger till: "Aj"!
Jag behöver inte säga det högt eller hårt hon vet precis vad som gäller.
Ikväll kommer hennes matte och husse tillbaka från semestern och jag är hemma i Vincennes...
Jag älskar katter men min lähenget är så liten att jag vill inte ha en katt här... Det får bli sen om det blir av alls, tills dess är jag med glädje kattvakt åt mina små skyddslingar!
söndag, augusti 19, 2012
Karl-Oskar, jag tyar inte längre!
Det är så jävla varmt här, 33°C i fredags, 38°C igår och 36°C idag...
Jag går inte ut idag, jag sitter kattvakt i Puteaux den här veckan och Kyara (katten) ligger som en trasa på soffan och jag gör likadant, vi leker Simon says och hon är Simon!
I torsdags, fredags och igår träffade jag mina kompisar Christine och Cécile. Jag hade inte träffat varken Christine eller Cécile sen i Mars när Christines man begravdes.
Som jag har sagt tidigare (här och här) så är Christine en fantastisk människa och nu skulle vi äntligen träffas igen.
Vi pratade om allt, vi skrattade, vi var allvarliga, vi busade, vi åt kina mat, vi åt filipino frukost och hade det jättefint tillsammans.
Jag sa till Christine att jag kommer minsann att tränga mig på lite oftare och orkar hon inte just då är det bara att säga till. Annars kommer jag och "stör" :o)
Jag tänkte överraska henne och sonen med en hemmagjord Butterchicken om ett par veckor och så ska vi ge Christine en försenad födelsedagspresent. Hon vill nämligen köpa sig en Ice watch!
Jag går inte ut idag, jag sitter kattvakt i Puteaux den här veckan och Kyara (katten) ligger som en trasa på soffan och jag gör likadant, vi leker Simon says och hon är Simon!
I torsdags, fredags och igår träffade jag mina kompisar Christine och Cécile. Jag hade inte träffat varken Christine eller Cécile sen i Mars när Christines man begravdes.
Som jag har sagt tidigare (här och här) så är Christine en fantastisk människa och nu skulle vi äntligen träffas igen.
Vi pratade om allt, vi skrattade, vi var allvarliga, vi busade, vi åt kina mat, vi åt filipino frukost och hade det jättefint tillsammans.
Jag sa till Christine att jag kommer minsann att tränga mig på lite oftare och orkar hon inte just då är det bara att säga till. Annars kommer jag och "stör" :o)
Jag tänkte överraska henne och sonen med en hemmagjord Butterchicken om ett par veckor och så ska vi ge Christine en försenad födelsedagspresent. Hon vill nämligen köpa sig en Ice watch!
onsdag, augusti 15, 2012
Ledig
Vi är lediga idag igen, man firar Jungfru Marias himmelsfärd, eller Assomption.
Jag ligger kvar lite extra länge i sängen och njuter! Det ska bli runt 30°C i Paris idag och det är redan 22°C.
Jag som inte alls tålde värme tidigare har fått en stresströskel och motståndskraft till värme tack vare Bikram Yogan som ständigt förvånar mig! Därför lider jag inte lika mycket när det blir varmt...
Men 30°C i Paris är helt bortkastat, visst är det härligt med fint väder men temperaturen är för hög för en storstad...
Hursomhelst, till helgen och början på nästa vecka fläskar man på med 35°C så då kanske vi kan köra Bikram Yoga ute? :o)
Idag ska jag mest hålla mig inne, mitt protestantiska/nordiska samvete till trots! Det finns en hel del saker som måste göras inne. Ikväll kommer en kompis från jobbet och hans tjej och ska hjälpa mig att sätta upp en lampa! Visst är det bra att ha händiga kompisar. Jag fixar det mesta men borra i kakel och elektriska grejer gillar inte jag, kniper det så gör jag det men jag är lika glad att slippa!
Jag har fått en och annan permanent genom åren!
Näe nu blir det frukost!
Jag ligger kvar lite extra länge i sängen och njuter! Det ska bli runt 30°C i Paris idag och det är redan 22°C.
Jag som inte alls tålde värme tidigare har fått en stresströskel och motståndskraft till värme tack vare Bikram Yogan som ständigt förvånar mig! Därför lider jag inte lika mycket när det blir varmt...
Men 30°C i Paris är helt bortkastat, visst är det härligt med fint väder men temperaturen är för hög för en storstad...
Hursomhelst, till helgen och början på nästa vecka fläskar man på med 35°C så då kanske vi kan köra Bikram Yoga ute? :o)
Idag ska jag mest hålla mig inne, mitt protestantiska/nordiska samvete till trots! Det finns en hel del saker som måste göras inne. Ikväll kommer en kompis från jobbet och hans tjej och ska hjälpa mig att sätta upp en lampa! Visst är det bra att ha händiga kompisar. Jag fixar det mesta men borra i kakel och elektriska grejer gillar inte jag, kniper det så gör jag det men jag är lika glad att slippa!
Jag har fått en och annan permanent genom åren!
Näe nu blir det frukost!
söndag, augusti 12, 2012
Att göra en Milea
Jag har ett par dagliga inspirationskällor, bland andra Milea och K, de är så kloka och fantastiska.
Milea renar kropp och sinne i år och jag tycker att det låter fantastiskt och ville också prova.
I morgon ska jag börja min njurrening. Jag tror att min psykiska trötthet beror mycket på de gifter som jag har "samlat" i kroppen genom åren.
Jag har länge velat göra olika reningar men trodde att det i stort sett bara var möjligt i olika hälsocenter eller i Indien och Thailand, och man kan ju inte bara slänga sig på ett flyg till Indien sådär över eftermiddagen...
Det ska bli mycket spännande det här. Om tre veckor blir det leverrening, det verkar lite tuffare men jag ska förbereda mig väl!
Milea renar kropp och sinne i år och jag tycker att det låter fantastiskt och ville också prova.
I morgon ska jag börja min njurrening. Jag tror att min psykiska trötthet beror mycket på de gifter som jag har "samlat" i kroppen genom åren.
Jag har länge velat göra olika reningar men trodde att det i stort sett bara var möjligt i olika hälsocenter eller i Indien och Thailand, och man kan ju inte bara slänga sig på ett flyg till Indien sådär över eftermiddagen...
Det ska bli mycket spännande det här. Om tre veckor blir det leverrening, det verkar lite tuffare men jag ska förbereda mig väl!
lördag, augusti 11, 2012
Som en prinsessa
Idag var jag och klippte mig. Jag hade köpt en kupong på Groupon hos L'appart de Zach, en chic frisörsalong i Le Sentier.
Tre koola killar, snygga och väldigt trevliga jobbade där.
Jag fick naturligtvis en avhyvling för att håret var för slitet, för torrt, för att jag inte tog hand om det och det är ju viktigt i helheten av bilden man ger... osv. Rätt som det var började killen att säga "du" vilken är väldigt ovanligt, men jag tycker att det är bara bra! Och hej vilka kompisar vi blev!
Alltså, varför måste alla såna här karlar vara (den här, med all säkerhet) homosexuella, de som vet precis vad som behövs när man känner sig sådär lite flottigt varm och slafsig, som en liten överkokt bratwurst?
Han var lite lagom flörtig och gav alla de rätta komplimangerna vid de rätta tillfällena. Jag blev behandlad som en riktig prinsessa. Det kändes som en timme hos psykologen kombinerat med livscoachen (antar jag) och dessutom fick man en finfin frisyr!
Ska ni gå och klippa er i Paris kan jag verkligen rekommendera L'appart de Zach även om det är lite dyrt. Jag betalade 29€ för kupongen men jag tror att det kostar runt 75€ annars, vilket ju är ganska saftigt när det gäller en klippning. Det kan det kanske vara värt ibland!
Jag har fått ny energi iallafall! Tack Mike (det måste väl ändå vara ett "artist" namn)!
eReader
Jag har ju skrivit om min eReader tidigare men det har ju inte blivit så mycket läst som jag hade trott kanske. Dels för att jag försöker läsa ut pocketböckerna jag har för att "få" lite mer plats hemma och dels för att jag har varit lite lat.
Till semestern tog jag tag i det hele... Jag laddade boken och laddade ner ett par böcker och satte igång att läsa.
OK det är ingen "riktig bok", man ser inte riktigt "var" man är i boken, bokmärkets stilla förflyttning syns inte, vilket jag saknar, men jäklar vad det är praktiskt!
Jag är som Jenny helt uppslukad av George R.R. Martins "heptalogi" (det där fick jag faktiskt kolla upp) "Sagan om is och eld" och böckerna ligger på runt 800-900 sidor per bok. Det blir 5cm ungefär gånger 7... Jag har varken platsen hemma eller tålamodet att bära med mig en sån tegelsten varje dag till jobbet eller i resväskan.
Dessutom blir böckerna billigare och mer lätt tillgängliga för mig eftersom jag köper både svenska och engelska böcker över nätet, inget porto och sen behöver jag inte transportera dem fram och tillbaka.
Vad som slog mig när jag som bäst satt och läste i min solstol i skuggan på altanen hos mor i stugan var att e-boken är en fantastisk ppfinning och bra på alla sätt om än lite skör... Kommer den i vatten kan man inte bara torka och läsa en knögglig bok, näe, den fungerar inte längre!
Och ibland bläddrar den av sig själv, trodde jag... Vad jag inte såg var den lilla, lilla fluga som hade landat längst ner på sidan. Min e-bok har en pekskärm och är mycket känslig.
Flugan hade med sin landning vänt blad och när han spankulerade omkring kastades jag ett 10-tal sidor framåt i handlingen, tills jag upptäckte honom och med en liten blåsning sade vi ajöken!
Min kompis Nico var den som köpte e-boken först av kompisgänget. Han ser ganska dåligt även med glasögon, men eftersom man kan förstora texten på läsaren så passar det honom utmärkt!
Bodde jag på en större yta vet jag faktiskt inte om jag skulle behålla alla böcker heller...
Vad tycker ni? Skulle ni kunna läsa på en e-bok?
Till semestern tog jag tag i det hele... Jag laddade boken och laddade ner ett par böcker och satte igång att läsa.
OK det är ingen "riktig bok", man ser inte riktigt "var" man är i boken, bokmärkets stilla förflyttning syns inte, vilket jag saknar, men jäklar vad det är praktiskt!
Jag är som Jenny helt uppslukad av George R.R. Martins "heptalogi" (det där fick jag faktiskt kolla upp) "Sagan om is och eld" och böckerna ligger på runt 800-900 sidor per bok. Det blir 5cm ungefär gånger 7... Jag har varken platsen hemma eller tålamodet att bära med mig en sån tegelsten varje dag till jobbet eller i resväskan.
Dessutom blir böckerna billigare och mer lätt tillgängliga för mig eftersom jag köper både svenska och engelska böcker över nätet, inget porto och sen behöver jag inte transportera dem fram och tillbaka.
Vad som slog mig när jag som bäst satt och läste i min solstol i skuggan på altanen hos mor i stugan var att e-boken är en fantastisk ppfinning och bra på alla sätt om än lite skör... Kommer den i vatten kan man inte bara torka och läsa en knögglig bok, näe, den fungerar inte längre!
Och ibland bläddrar den av sig själv, trodde jag... Vad jag inte såg var den lilla, lilla fluga som hade landat längst ner på sidan. Min e-bok har en pekskärm och är mycket känslig.
Flugan hade med sin landning vänt blad och när han spankulerade omkring kastades jag ett 10-tal sidor framåt i handlingen, tills jag upptäckte honom och med en liten blåsning sade vi ajöken!
Min kompis Nico var den som köpte e-boken först av kompisgänget. Han ser ganska dåligt även med glasögon, men eftersom man kan förstora texten på läsaren så passar det honom utmärkt!
Bodde jag på en större yta vet jag faktiskt inte om jag skulle behålla alla böcker heller...
Vad tycker ni? Skulle ni kunna läsa på en e-bok?
onsdag, augusti 08, 2012
Chez le dentiste
Idag hade jag en date med Monsieur le Docteur Tandläkaren, en ny stjärna på himlen eftersom min förre tandläkare hade flyttat sin mottagning till St Denis och hans gamla mottagning i Champigny hade tagits över av Bröderna Cohen, varav den jag träffade var den mest otrevlige typ jag har träffat på länge!
Hursomhaver, en plomb som jag hade tappat en bit av (för ganska länge sedan) och ilningar så fort som jag drack varmt eller kallt.
"Det finns ingenting under den plomben, jag tänker inte ta ut den och jag vill inte se er förrän nästa år" sa ena brodern Cohen
"Ni ska inte oroa er" svarade jag, "vi kommer inte ses mer alls! Na!"
Min nya tjusige tandläkare visade sig vara både snabb och duktig! Han gick upp som N°1 på min lista över tandissar, men jag sa att han var N°2 annars försöker han ju inte bli bättre nästa gång...
Plomben behövde komma ut för där under hade det blivit en infiltrering...
En tillfällig plomb tyngre och 56€ lättare har jag fått en ny tid om två veckor.
Jag är inte särskilt fjollig men jag gillar inte att gå till tandläkaren (vem gör det förresten?), men efter idag känner jag mig säker, killen vet vad han gör och han gör det bra!
Dessutom har ju man oftast en (mycket) bra sjukförsäkring i Frankrike, vilket jag har, och det betyder att jag i stort sett inte kommer att betala någonting i slutet.
Jag vet att jag har tur som kan gå till läkaren och få hjälp med en gång, i dessa kristider kan inte alla det och det tycker jag inte är acceptabelt!
Hursomhaver, en plomb som jag hade tappat en bit av (för ganska länge sedan) och ilningar så fort som jag drack varmt eller kallt.
"Det finns ingenting under den plomben, jag tänker inte ta ut den och jag vill inte se er förrän nästa år" sa ena brodern Cohen
"Ni ska inte oroa er" svarade jag, "vi kommer inte ses mer alls! Na!"
Min nya tjusige tandläkare visade sig vara både snabb och duktig! Han gick upp som N°1 på min lista över tandissar, men jag sa att han var N°2 annars försöker han ju inte bli bättre nästa gång...
Plomben behövde komma ut för där under hade det blivit en infiltrering...
En tillfällig plomb tyngre och 56€ lättare har jag fått en ny tid om två veckor.
Jag är inte särskilt fjollig men jag gillar inte att gå till tandläkaren (vem gör det förresten?), men efter idag känner jag mig säker, killen vet vad han gör och han gör det bra!
Dessutom har ju man oftast en (mycket) bra sjukförsäkring i Frankrike, vilket jag har, och det betyder att jag i stort sett inte kommer att betala någonting i slutet.
Jag vet att jag har tur som kan gå till läkaren och få hjälp med en gång, i dessa kristider kan inte alla det och det tycker jag inte är acceptabelt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)